• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2376
  • 72
  • Tagged with
  • 2448
  • 955
  • 493
  • 371
  • 340
  • 328
  • 263
  • 255
  • 242
  • 223
  • 219
  • 217
  • 208
  • 194
  • 179
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
561

Expatriaten - En agent för kunskapsöverföring : Hur ett multinationellt företag uppnår en effektiv kunskapsöverföring genom expatriater

Wiksten, Sofia, Andersson, Sanna January 2008 (has links)
No description available.
562

Kunskapsutbyte i ett samarbete

Kapos, Anna, Åstrand, Karin January 2002 (has links)
Sammanfattning idag ställs inför nya strategiska utmaningar där de måste göra mer med färre resurser. För att utvecklas och hålla jämna steg med konkurrenter kan företag samarbeta med sina leverantörer och på så sätt skapa fördelar genom att dela med sig av och tillvarata kunskap. ' Syfte: Vårt syfte är att skapa förståelse för hur företag tillvaratar den explicita och implicita kunskap som uppstår inom ett samarbete. Vi har således för avsikt att undersöka samarbetet mellan ett svenskt tillverkningsföretag och en av dess leverantörer ur ett kunskapsperspektiv. Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att undersöka ett pågående samarbete mellan två svenska tillverkningsföretag. Genomförande: Uppsatsen grundar sig på fem intervjuer genomförda med medarbetare på de båda företagen. Resultat: Vår slutsats är att företagen på ett differentierat och fördelaktigt sätt arbetar för att tillvarata implicit och explicit kunskap. Vi är benägna att se samarbetet som välfungerande, men vi tycker oss se tendenser till att kunskap förbises, eftersom parterna besitter kunskap som den andre inte vet om, men skulle kunna ha nytta av.
563

Kunskap enligt teori och i praktik : En undersökning av yrkesverksamma individer

Johansson, Emma, Wahlström, Josef January 2005 (has links)
Abstract Knowledge is today usually used as a way to compete in todays working life. It has become a fashionable concept and is used without a purpose. Both Plato and Aristotle used knowledge as a concept and Plato foremost acknowledged the theoretical aspect of knowledge and called it episteme. The practical aspect of knowledge was by Aristotle called techne. Today there are several concepts that describe the practical and theoretical aspect of knowledge. This study deals with the distinction between explicit and implicit knowledge, knowledge and knowing and spectator and participant knowledge. The purpose with this study was to examine and survey how the working population percieve knowledge and compare their perception with existing theories. Our general research questions was: How does the working population percieve knowledge? Is it possible to identify the western cultural-historical heritage in todays working life and in todays working individuals both conceptual and divisional? And in that case what similarities and differences can be identified? This study is qualitiative and six persons where interwied. Three people had a long formal education and three had a short formal education.The result of the study showed that there is a division into a practical and a theoretical dimension with the working population. Knowledge was percieved by the participants as everything humans do, know and think. / Sammanfattning Kunskap är idag ett konkurrensmedel i arbetslivet. Det har blivit ett modeord och används utan syfte. Redan Platon och Aristoteles använde sig av kunskapsbegreppet, och här betonades den teoretiska kunskapen med vad Platon benämnde Episteme. Den praktiska kunskapen fick av Aristoteles heta Techne. Idag finns flera begrepp som benämner den praktiska och den teoretiska aspekten av kunskapen. I denna undersökning tas explicit- och implicitkunskap, knowledge och knowing, samt åskådar- och medverkande kunskap upp. Syftet med denna uppsats var att undersöka och kartlägga uppfattningen av vad kunskap är hos yrkesverksamma individer, och sedan jämföra dessa med existerande teorier. Våra frågeställningar var: Vad anser yrkesverksamma individer att kunskap är? Kan det västerländska kunskapshistoriska arvet, i form av uppdelning och begrepp, identifieras hos yrkesverksamma individer i dagens arbetsliv och vilka likheter och skillnader går det i sådana fall att identifiera? Denna undersökning är kvalitativ och sex stycken intervjuer har genomförts. Tre stycken av personerna hade lång formell utbildning och tre stycken hade kort formell utbildning. Slutsatsen som drogs var att uppdelningen i en praktisk och en teoretisk dimension fanns hos yrkesverksamma individer och att det även fanns en social dimension. Kunskap ansågs hos respondenterna vara allt man gör, tänker, vet och kan.
564

Kunskap i matematik : - en studie av kunskapssyner i skolans styrdokument, nationella provet och TIMSS-undersökningen 2003

Henningsson, Maj-Britt, Pernros Eriksson, Catrine January 2005 (has links)
Sammanfattning När resultatet av den internationella undersökningen i matematik för skolår 8, TIMSS 2003, presenterades i december 2004, visade den en kraftig prestationsnedgång av de svenska elevernas matematikkunskaper. Detta orsakade en debatt om undervisningskvalitén i matematikämnet, vilket väckte vårt intresse att undersöka vilken kunskapssyn som ligger bakom undersökningen. Vårt motiv var att vi genom denna studie ville förstå dagens kunskapsdiskussion och stärka oss i kommande diskussioner om varför vi väljer ett visst innehåll i matematikundervisningen. Syftet med vårt arbete var att först studera olika kunskapsformer genom en teorigenomgång och därefter analysera vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i Lpo94, kursplanen i matematik, nationella provet i matematik och TIMSS 2003. Genom en jämförelse ville vi sedan se hur kunskapssynen i den svenska skolans styrdokument stämde överens med kunskapssynen i TIMSS 2003. I teorigenomgången fann vi att kunskap ofta diskuteras i aspekterna teori/praktik, subjektiv/objektiv och individ/grupp. Detta ledde till att vi utvecklade dessa sex poler till ett analysverktyg för den textanalys som följde. I analysen försökte vi se vilken syn som dominerar då det gäller hur eleverna tillägnar sig kunskap, vad kunskap är och var kunskapen finns. Resultatet av analysen visade att i styrdokumentet samarbetar kunskapsformerna praktisk/teoretisk, objektiv/subjektiv och individ/grupp, även om kunskap hos individ dominerar läroplanen. I det nationella provet menar vi att det finns en förskjutning mot den teoretiska polen och individpolen och att en dominans av den subjektiva kunskapssynen råder. TIMSS 2003 uttrycker i vårt perspektiv en kunskapssyn som prioriterar teori framför praktik. Där fann vi också en tydlig dominans av objektiv kunskap och individens kunskap. Enligt vår analys finns det skillnader mellan kunskapssynerna i svenska skolans styrdokument och TIMSS 2003. Den betydelse som TIMSS-rapportens efterföljande debatt fick, gör att vi ställer frågan om det är önskvärt att den svenska skolan närmar sig den ensidiga kunskapssynen som vi menar dominerar i TIMSS 2003, eller om skolans styrdokument ska fortsätta med det pragmatiska synsätt på kunskap där flera olika kunskapsformer får samarbeta. Vi menar att ett val som enbart följer den ensidiga kunskapssynen kan få konsekvenser för undervisningens övergripande mål.
565

Kunskapshantering : En studie i hur man hanterar och bevarar kunskap i projekt

Nicklasson, Martina, Ringholm, Anneli January 2005 (has links)
Genom globalisering och snabba tekniska utvecklingar har förutsättningarna förändrats för företagens konkurrenssituation med ökade kundkrav och möjligheten att behålla personal. Detta har lett till att företag omstrukturerat sin organisation i form av outsourcing. I de fall de reducerat personalstyrkan alltför hårt använder företag konsulter. I de fall då kunskap, genererad inom ett projekt av konsulter, inte överförs till uppdragsgivaren uppstår kunskapsförluster. Förutsättningarna för företagets utveckling och fortlevnad riskerar därmed att försämras. Utan tillvaratagande av kunskap överlever man inte på marknaden. Syftet i uppsatsen är att undersöka och analysera samarbetet mellan uppdragsgivare och konsult i tre olika projekt och se hur uppdragsgivaren har hanterat och bevarat denna kunskap. Vi använder en metod med en intensiv uppläggning och vi gör vår undersökning genom fallstudier på tre företag som vardera använt en konsult till att implementera eller förändra en IT-lösning. Teorier som ger stöd åt vår uppsats återfinns i områdena kunskap, organisationsstruktur, planeringsfilosofier och kommunikation. I slutsatsen har vi kommit fram till att de faktorer som är avgörande för att hantera och bevara kunskap i projekt med konsulter är att man har en genomtänkt och medveten kunskapshantering i form av modeller, metoder och processer. Andra faktorer som är viktiga är projektstruktur, processtyrning, och kommunikation. Enligt undersökningen har vi kommit fram till att alla faktorer som vi utgår ifrån, påverkar bevarad kunskap positivt. Den som framkommer som viktigast är kunskapshanteringen. Vi anser att de företag vi undersökt skulle kunna göra sin kunskapshantering ännu bättre genom att fullt ut utnyttja faktorerna kunskapshantering, projektstruktur, processtyrning och kommunikation.
566

Att vara projektledare i en frivilligorganisation

Geidne, Susanna January 2005 (has links)
Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien är initierad av Socialstyrelsen och innehåller förutom bidrag till projekten även delar som utbildning och handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvärdering av projekten. Syftet med arbetet är att ge en bild av hur det är att vara projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete. • Vilka är projektledarna? - Hur är deras arbetsklimat? - Vilka är deras arbetsuppgifter? - Vad driver dem? - Hur ser deras stöd ut? • Vad ser de som framgångsfaktorer och hinder för förebyggande arbete? • Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt? • Vilka mervärden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete? Att vara projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende på deras storlek, förankring i samhället, ideologi och historia. Detta är faktorer som i hög grad påverkar hur projekten drivs och därför också villkoren för projektledarna. Projektledarna i den här satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de ständigt måste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anställningsform därför ofta är tämligen osäker. Många känner sig ensamma i sitt dagliga arbete, men tycker att arbetet i sig är viktigt och engagerande. Det finns en hög kompetens inom organisationerna, i projekten och hos projektledarna. En fara kan vara att tro att ett brinnande engagemang utesluter en hög kompetens. Den övergripande studie som denna uppsats bygger på kan vara ett sätt att synliggöra kunskapen, dels för projektledarna själva, men även för andra projekt och andra intresserade.
567

Lärares upplevelser av hur de har stöd och kunskap i skolans jämställdhetsarbete

Johansson, Patricia January 2010 (has links)
Jämställdhet har varit ett prioriterat värdegrundsarbete inom skolväsendet sedan skollagen fastställdes 1985. Läroplanen för förskolan (Lpfö -98) och för grundskolan samt förskoleklassen (Lpo -94) förtydligar skolornas skyldigheter och lärarnas uppdrag att verka för jämställdhet. Trots detta har delegationen för jämställdhet i förskolan (SOU 2006:75) och delegationen för jämställdhet i skolan (SOU 2009:64) fastslagit att det inte är mycket som hänt. I denna uppsats redovisas en enkätundersökning som har gjorts med 146 lärare på 9 skolor inom 3 av 6 skolområden i en medelstor kommun i södra Sverige. Lärarna var från förskolor, grundskolor åk F-5 och åk 6-9 och fick svara på hur de upplever att de har stöd och kunskap i jämställdhetsarbetet. Frågorna handlade om stöd från likväl stat, kommun, skolledare och kollegor. De har också fått svara på i vilken grad de anser att arbetet är aktivt och hur det drivs. Strävan har varit att jämföra skolnivåerna för att se vilka skillnader som finns. I studien har också ingått att titta närmre på hur kommunen har riktat stödinsatser till skolorna och lärarnas jämställdhetsarbete varvid en intervju har genomförts. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan förskola och åk 6-9 i hur lärarna upplever att de har fått stöd i arbetet. Lärarna i åk 6-9 utmärker sig tydligt genom att de är få som anser att jämställdhetsarbetet är aktivt, ytterst få som upplever att skolledarna har drivit på arbetet och att kommunen har riktat stöd till deras arbete. Förskolelärarnas upplevelser visade sig vara tvärtom. Men resultatet visar också att det finns tydliga brister i stödinsatser till lärarna generellt. Lärarna påtalar tydligt bristen på vidareutbildning och kompetensutveckling i ämnet genus/jämställdhet. Forskning, rapporter och utredningar har alla fastslagit att kunskap är en nödvändighet för att komma vidare i jämställdhetsarbetet. I undersökningen syns det att en stor del av denna kunskap saknas. Lärare har fortfarande svårt att reda ut de grundläggande begreppen och de efterfrågar mer kunskap för att mer aktivt kunna arbeta med jämställdhet. Det är skolledare och kommun som måste ge dem detta stöd så att de får möjlighet att utveckla sina kunskaper. Kommunen påbörjade 2007 ett utvecklingsarbete för att ge bättre stöd till skolornas arbete och har tagit ett initiativ genom att utbilda skolledare och jämställdhetsutvecklare. Än syns dock inga resultat från detta arbete ute i verksamheterna. I diskussionen belyses de brister som finns och hur kommunens arbete kan komma vidare.
568

Skolsköterskans möjlighet att identifiera barnmisshandel : en litteraturgranskning / The school nurse´s posibility to identify child abuse : a literature review

Karlsson, Birgitta, Ågestedt Svantesson, Marie January 2010 (has links)
Barnmisshandel kan förekomma i alla samhällsklasser, trots att det enligt lag är förbjudet att slå sitt barn. Barnmisshandel brukar delas in i fysisk-, psykisk- och sexuell misshandel. För att kunna identifiera barnmisshandel måste skolsköterskan ha kunskap inom området, vilket saknas idag. Syftet med studien är att beskriva skolsköterskors kunskap och roll i att identifiera barnmisshandel. Studien utfördes som en litteraturgranskning och belyser flera tecken som skolsköterskan bör observera vid misstänkt barnmisshandel. Att det råder kunskapsbrist inom området, både då det gäller att upptäcka, identifiera och rapportera barnmisshandel framkom tydligt i studien. Skolsköterskan är i en bra position för att upptäcka barnmisshandel och hjälpa utsatta barn. Genom hälsosamtalet kan skolsköterskan uppmärksamma barn som kan vara utsatta för våld; begreppet KASAM är angeläget att ha med sig i det hälsofrämjande arbetet. I samtalet med barnet är det viktigt med en bra samtalsmetod. För att i ett tidigt skede uppmärksamma barn som utsätts för misshandel behövs tydliga riktlinjer och rutiner, kontinuerlig och fortlöpande utbildning inom området för att överbrygga den kunskapsbrist som finns. / Child abuse can occur in all social classes, even if it´s forbidden to hit the child according to the law. Child abuse usually divides in physical-, psychic- and sexual abuse. To identify maltreatment the school nurse needs knowledge about this field, which is missing today. The aim of the study is to describe school nurses knowledge and function to identify child abuse. The study is a literature review and it illuminates several signs that a school nurse should observe at suspected child abuse. It counsels lack of knowledge about maltreatment, both to describe, identify and report child abuse. The school nurse is in a good position to recognize child abuse and to help exposed children. Through the health conversation the school nurse can observe children that can be exposed to violence; the concept SOC is important in the health promotion. In the conversation with the child it´s important to have good method of conversation. To early observe children that have been exposed for maltreatment it´s a need of clear guidelines and routines, continuous education inside the subject child abuse in able to over bridge the lack of knowledge.
569

Tystkunskap i den gymnasiala yrkesutbildningen

Palmqvist, Thomas, Frisk, Christian January 2010 (has links)
Vår upptäcktsresa bygger på att få fram så mycket information som möjligt om vad tyst kunskap är. Vi har intervjuat yrkesmän som besitter lång rutin från både våra yrken, elektrikeryrket samt kökschefyrket, samt ett par professorer och höra vad de hade att säga om vad begreppet tyst kunskap innebär. Vi frågade även hur vi som lärare på bästa sätt skall lära ut kunskap som är tyst till gymnasieelever och hur vi skulle kunna lära ut och sätta ord på ett handlande som är svårt att sätta ord på. Med våra intervjuer och genom bilddokumentation försöker vi visa vad fallenhet för yrket är och hur man ser eller genomför ett jobb på ett fackmannamässigt sätt. Efter analys av intervjuerna kom vi fram till att man skall försöka lära ut och att man skall berätta om den tysta kunskapen. Tyst kunskap är enligt oss och våra respondenter bland annat när man som yrkesman utövar sitt yrke på ett sätt som är invant genom upprepningar.
570

Sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera depression hos den äldre människan / Nurses´ experience to identifying depression of elderly people

Liedberg, Katarina, Beijer, Annelie January 2010 (has links)
Depression hos äldre har blivit ett stort hälsoproblem. Idag är depression den vanligaste psykiatriska sjukdomen bland äldre. Om en depression inte identifieras kan den leda till allvarliga konsekvenser. En av sjuksköterskans uppgifter kan vara att identifiera depression hos äldre personer. Syftet med denna litteratur studien var att ta reda på sjuksköterskans svårigheter och möjligheter i att identifiera depression hos äldre. Den valda metoden var en kvalitativ litteraturstudie och gjordes enligt Friberg (2001). Den kunskap som framkom om sjuksköterskan kategoriserades i svårigheter att identifiera depression och möjligheter i att upptäcka depressionen. Resultatet av studien visar att sjusköterskor har svårigheter i att identifiera depression hos äldre, men det finns möjligheter att förbättra en identifiering. När den äldre deprimerade maskerar sina depressiva symtom i somatiska sjukdomar, kan sjuksköterskan få svårigheter att identifiera depressionen. Det kan också finnas attityder hos sjuksköterskor, att människan blir deprimerad på äldre dagar. Detta kan leda till att depressionen inte identifieras. Genom att använda sig av kommunikation, GeriatricDepression Scale (GDS), kunskap från närstående och utbildning ökar sjuksköterskans möjligheter att identifiera en depression och därmed minska lidandet för den äldre. Slutsatsen som dras är att det behövs mer utbildning för sjuksköterskor i att kunna identifiera depression hos den äldre personen. / Depression in elderly people has become a big health problem. Today, depression is the most common psychiatric illness amongst elderly. If depression is not identified, it can lead to serious consequences. One of the nurse’s duties could be identify depression in elderly people. The purpose of this literary study was to find the nurse’s difficulties and possibilities in identifying depression in elderly. The chosen method was a qualitative literary study and was carried out according to Friberg (2001). That knowledge that emerged about the nurses was categorised in difficulties in identifying depression and possibilities of discovering this. The result of the study shows that nurses have difficulties in identifying depression in elderly, but there are possibilities to improve an identification. When the depressed elderly disguises the depressive symptoms in somatic illnesses, the nurse may have difficulties in identifying the depression. There may also be the attitude of the nurses, that depression is part of the aging process. This may lead to that depression is not identified. By using communication, the Geriatric Depression Scale (GDS), information from people close to the patient and education, the nurse’s possibilities in identifying a depression are increased and can thereby reduce the suffering of the elderly. The conclusion is that nurses need more education to be able to identify depression in eldery.

Page generated in 0.0174 seconds