Rapporten är en empirisk studie med syfte att belysa möjligheter och hinder för kunskapsöverföring vid en generationsväxling inom offentlig förvaltning utifrån ett ledarskapsperspektiv. Frågeställningen som utgjorde basen för att uppnå syftet var: Hur bevaras kompetensen inom myndigheten? Studien tog ansats i kvalitativ metod genom sex halvstrukturerade djupintervjuer som genomfördes med chefer. Det mest framträdande resultatet är att den offentliga förvaltningen arbetar medvetet och proaktivt med kompetensöverföring vid en generationsväxling. Hindren för att lyckas är att anslagen för rekrytering samt fastställandet av arbetsuppgifternas art styrs från central nivå. Slutsatser - med utgångspunkt i studiens huvudsakliga teoribildning Keen (2003) samt den information som studiens respondentgrupp delgivit - är att en generationsväxling medför tillfälle till implementering av nya arbetssätt samt avlärning. Den offentliga förvaltningen anses som en modern och kompetent myndighet med stort förtroende hos medborgarna. Den har hittills - utan svårigheter - lyckats attrahera kvalificerad personal vilket bidragit till bibehållen konkurrenskraft.

Svenska skolelever presterar allt sämre på internationella matematiktester och det förs en ständig öppen debatt om detta. Detta är min granskande studie i vad som händer i en matematikgrupp som havererar. Genom att gå på djupet i en berättelse försöker jag reda ut vad som händer under ytan när undervisningen inte fungerar. Allt oftare stämmer inte verkligheten med styrdokument och teori om skolan som verksamhet och organisation. Uppsatsen är skriven inom ramen för ämnet yrkeskunnande och teknologi och fokuserar på tyst kunskap och kollektiv kunskap.

Den här studien undersöker teoretiska definitioner av kreativitet, förhållandet mellan kreativitet och kunskap, och låtskrivares strategier för att uppnå kreativitet. Låtskrivande är den skapandeprocess som ska resultera i en färdig musikprodukt. Kreativitet innebär brytande av gamla regler och konventioner för att skapa någonting nytt. Varje musikgenre har specifika regler och konventioner för hur den ska låta och uppfattas, vilket då innebär att man måste ha kunskap om dem för att kunna skriva musik inom den valda genren. Detta kan få låtskrivarprocessen att förefalla som ickekreativ, trots att låtskrivande är känt som en konstnärlig och kreativ uttrycksform. I den här studien användes kvalitativa intervjuer för att ge svar på forskningsfrågorna. Tre erfarna och tre mindre erfarna låtskrivare intervjuades, vilka berättade om sina musikkunskaper, definitioner av kreativitet och skapandeprocesser. Resultaten visade att låtskrivarna inte uppfattade att deras musikkunskap var hämmande för deras kreativitet. Studien visade att låtskrivarna hade utvecklat specifika strategier för hur de skulle kunna skapa på rutin och få tillgång till sin kreativitet. Slutligen definierade låtskrivarna specifika faktorer som påverkade kreativiteten, som till exempel psykiska och fysiska distraktioner.

Diabetes typ 2 omnämns till viss del som en livsstilssjukdom då orsaker till insjuknande ofta beror på övervikt, höga blodfetter och högt blodtryck. Sjukdomen drabbar vanligtvis personer från 40 år, dock har åldern vid insjuknandet sjunkit på senare år. Diabetes typ 2 påverkar livsvärlden och kan leda till försämrad livskvalitet och en rad fysiologiska komplikationer. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa patienten att leva med och hantera sin sjukdom, samt minska risken för komplikationer, är det viktigt att sjuksköterskan ser varje patient som unik. För att möjliggöra detta är det viktigt att som sjuksköterska få kunskap om hur den unika patienten upplever situationen. Syftet med denna litteraturstudie är därmed att beskriva vuxna, från 19 års ålder, patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Nio kvalitativa artiklar har analyserats enligt Axelssons (2012, ss. 203-220) modell. Detta resulterade i tre huvudteman: Stigmatisering med undertemana: Distansering – en följd av skuld och skam och ”Den goda patienten” – rädsla för att bli kritiserad. Behov av kunskap om diabetes typ 2 med undertemana Kunskap skapar delaktighet och Hur hantera diabetes typ 2 i det dagliga livet? Kontakt med vården med undertemana Maktbalans – en förutsättning för gott vårdande och Lärande möten – möjligheter och hinder. I resultatet framkommer det att de flesta patienterna upplever negativa attityder, både från närstående och sjuksköterska vilket kan leda till isolering samt skuld- och skamkänslor. Patienterna upplever att teoretisk och praktisk kunskap och information om sjukdomen är en viktig del i hur patienterna ser på och hanterar sin sjukdom. I diskussionen behandlas vikten av kunskap, vårdkontakt samt sjuksköterskans bemötande.

Problemdiskussion: Revisorer riskerar att stöta på penningtvätt i allt större omfattning då kriminella hittar nya vägar för att undkomma upptäckt. Trots detta står revisorer endast för ett fåtal av de totala anmälningarna som görs årligen. Två viktiga faktorer som har uppmärksammats i problemdiskussionen är kunskap om penningtvätt och kundrelation som båda kan påverka revisorns anmälan av penningtvätt. Problemformulering: Vilka är de främsta faktorerna till att revisorer anmäler få fall av penningtvätt?Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen till varför inte revisorer anmäler fler fall av penningtvätt och vilka faktorer som kan orsaka detta. Utifrån våra iakttagelser vill vi belysa problematiken revisorer står inför när dessa ska hantera detta brott. Målet med denna studie är att belysa olika faktorer för att sedan komma fram till de mest centrala. Teoretisk referensram: Den institutionella teorin med inriktning på den kulturell-kognitiva pelaren har tillämpats i studien. Denna pelare inriktar sig på beteenden som tas för givet och regler som anses vara självklara. Teorin kan hjälpa till att förklara varför revisorer agerar som de gör och ge en ökad förståelse för den iakttagna problematiken. Metod: För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ metod använts för att öka förståelsen. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Dessa utfördes med två jurister och sex revisorer för att uppnå en djup förståelse. Slutsats: I denna studie har det framkommit att kundrelationen skulle kunna påverka revisorns anmälan av penningtvätt. Revisorernas kunskap har även visat sig vara bristfällig i flera avseenden när det gäller penningtvätt. Den största bristen har dock varit angående penningtvättslagens tillämpning. Många revisorer är medvetna om att de inte kan speciellt mycket om penningtvätt i stort samtidigt som de inte är medvetna om att de tillämpar lagen felaktigt. Den bristande kunskapen är inte särskilt förvånande eftersom att en respondent från FAR påpekar att varken de eller samhället har något fokus på penningtvättsfrågan. Nyckelord: Penningtvätt, Revisor, Revision, Kunskap om penningtvätt, Kundrelation, Anmälningsplikt

No description available.

Bakgrund: Humant papillomvirus (HPV) är ett sexuellt överförbart vårtvirus, som kan orsaka cellförändringar och livmoderhalscancer. Tidigare forskning har visat att kunskap om HPV och HPV-vaccin generellt är låg och att vaccinationstäckningen bland unga kvinnor i många länder varit suboptimal. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att kartlägga gymnasieelevers kunskap om och inställning till HPV och HPV-vaccin, samt undersöka om det föreligger skillnader mellan elever på praktiska och teoretiska gymnasieprogram. Metod: Studien var en deskriptiv komparativ tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Orems egenvårdsteori användes som teoretisk referensram. De 230 deltagarna från fyra gymnasieskolor i Uppsala besvarade ett enkätformulär. Resultat: Majoriteten av eleverna hade generellt låg kunskap om HPV och HPV-vaccinet, hade låg tilltro till vaccinet och var osäkra på huruvida de i framtiden ville vaccineras, dock hade elever på teoretiska program bättre kunskap och mer positiv inställning än elever på praktiska program. Flickor hade bättre kunskap och om HPV och HPV-vaccin än pojkar. De flesta hade inte hört talas om vaccin mot HPV, men de allra flesta hade kännedom om vaccin mot livmoderhalscancer. Slutsats: Den låga kunskapen om HPV och HPV-vaccin kan påverka elevernas inställning samt deras intentioner att i framtiden vaccineras. Resultatet indikerar på ett behov av mer information om HPV och HPV-vaccin. Skolsköterskans hälsosamtal med gymnasieelever bör inkludera information och diskussion om HPV och HPV-vaccin anpassad för ungdomar, för att ge dem möjlighet att förstå sambandet mellan kondylom, HPV och livmoderhalscancer, och därmed lättare kunna ta ställning till vaccination.

Det finns i nuläget väldigt lite forskning inom IT-säkerhet i ideella organisationer, trots att dessa organisationer är en viktig del av samhället och brister i deras IT-säkerhet kan leda till minskat förtroende från allmänheten. Studien har försökt klargöra attityder till IT-säkerhet hos medarbetarna i de ideella organisationer som har medverkat i undersökningen. Tidigare forskning i vinstdrivande organisationer visar att kunskap, attityder och beteenden hör ihop och påverkar varandra, och dessutom att dessa tre faktorer är mycket viktiga för IT-säkerheten i en organisation. För att förstå hur attityderna ser ut i ideella organisationer var det därför nödvändigt att ta reda på även kunskap och beteende hos medarbetarna. Studien kom fram till att attityderna var goda men att ledningens och medarbetarnas kunskaper om IT-säkerhet, och även deras beteenden, var bristfälliga i flera aspekter. Studien fann även att attityderna ytterligare kan förbättras och att IT-säkerheten i organisationerna markant kan förbättras om kunskapen om, attityderna till och beteendet gällande IT-säkerhet förbättras, exempelvis genom utbildning.

Bakgrund. Elever som tränar ofta på fritiden har bättre matvanor än de som inte tränar. Med bra matvanor blir skolresultaten och hälsan i stort bättre. Skolans uppdrag är att lära eleverna om bra matvanor i samband med fysisk aktivitet och hälsa. Föräldrarnas attityd har stor inverkan på barnens matvanor. Syftet med vår studie är att se skillnader i matvanor mellan elever som tränar ofta och de som tränar sällan på fritiden samt var de anser sig få sin kunskap om kost och bra matvanor ifrån. Metod. 206 elever, i årskurs 9, från 3 olika skolor deltog i en enkätundersökning om mat- och träningsvanor. Resultat. Elever som anser sig träna ofta anser sig ha bättre matvanor än de som anser sig träna mer sällan. De kunskapskällor elever prioriterar om bra matvanor är till stor del utanför skolan. Konklusion. Skolan kan bli bättre på att förmedla kunskaper om bra kostvanor såsom det står i kursplanerna. Så de som tränar och även de som inte tränar anser att de får valid och bra kunskap om matvanor från skolan.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur personer med synliga fysiska funktionsnedsättningar upplever den psykosociala tillgängligheten i samhället och hur en eventuell brist av denna tillgänglighet påverkar dem känslomässigt. Studien använder sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien är också inspirerad av en hermeneutisk ansatsmetod då syftet är att tolka informanternas upplevelse av till exempel bemötande från människor i samhället. Fem informanter i åldrarna 47-74 år deltog i studien och alla personerna hade själv olika former av synliga rörelsehinder, tre informanter är kvinnor och två är män. Studiens resultat visade på att dess informanter upplevde den psykosociala tillgängligheten, gällande exempelvis bemötandet och attityder, olika. Det syntes vissa tendenser till att skillnaden kunde bero på kön, där männen upplevde det generella bemötandet bättre än kvinnorna, men det kunde också bero på egna attityden, och/eller självacceptans. Att bemötandet inte alltid var tillfredsställande verkar bero på en kunskapsbrist vilket är något som informanterna upplever att samhället behöver arbeta mer med, framförallt inom skolan och hos politikerna. Resultatet analyserades, med hjälp av en tematisk analys, i förhållande till de vetenskapliga teorierna, stigmateorin och cripteorin, samt i förhållande till tidigare forskning inom ämnet.