Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera speciallärares erfarenheter av, och kunskap om skriftliga omdömen. Dessutom var syftet att belysa vilka kunskaper dessa lärare anser sig behöva för att skriva omdömen. Metoden för studien var kvalitativa intervjuer med 14 lärare som arbetar i träningsskolan. Materialet har bearbetats genom att göra meningskoncentrering av intervjumaterialet därefter har åtta teman tagits fram som stämts av och analyserats mot studiens syfte. Resultatet visar att lärare inom träningsskolan fortfarande efter fyra års arbete med att skriva omdömen fortfarande känner osäkerhet inför arbetet. Mer utbildning efterfrågas samt gemensamma mallar att skriva utifrån. Lärarna anser att omdömen är en hjälp för dem att utveckla sin undervisning och formulera mål för eleverna som är relevanta och inte för högt eller för lågt ställda. Träningsskolans läroplan anses tolkningsbar då den vänder sig till elever på mycket olika utvecklingsnivå. Lärarna anser också att arbetsprocessen höjer kvaliteten och statusen på träningsskolans undervisning och förhindrar att den inte blir för omvårdande. Slutsatser som dragits är att lärare behöver mer kunskaper om läroplanens innehåll samt ha kunskap och förmåga att dokumentera och observera elevernas kunskapsutveckling, detta för att kunna hantera processen med de skriftliga omdömena. Det är också viktigt att ha en mall att skriva efter och att hitta en "röd tråd" i arbetet där den individuella utvecklingsplanen och den lokala pedagogiska planeringen spelar en viktig roll. Tillsammans bidrar detta till att höja undervisningens kvalitet.

Bakgrund: Trycksår är en lokal skada i huden som uppkommer till följd av tryck och/eller skjuv. Trycksårsprevalensen är 12,1 % inom kommunal vård i Sverige (2014). Trycksår är en vårdskada som leder till lidande, smärta, nedsatt livskvalitet, men också till ökad arbetsbelastning och höga kostnader för samhället. Den viktigaste faktorn för att förebygga trycksår är tidig riskbedömning. Studier visar att sjuksköterskor och undersköterskor har bristande kunskaper om trycksår och trycksårsprevention. Sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för patientsäkerhet, riskbedömningar och kvalitetsutveckling. MAP-systemet är ett visuellt hjälpmedel vid trycksårsprevention som kan användas för att uppnå den optimala lägesändringen. Syfte: Att utvärdera om MAP-systemet tillsammans med teoretisk och praktisk undervisning kan användas som hjälpmedel för att förändra attityder och öka kunskapen om trycksårsprevention bland omvårdnadspersonal i äldreomsorgen. Metod: Kvantitativ empirisk studie med deskriptiv komparativ design. Omvårdnadspersonal (n=40) och vårdtagare (n=12) inkluderades i studien. Omvårdnadspersonalen besvarade TAK-enkäten (Trycksår, Attityder, Kunskap), demografiska frågor samt en utvärdering av MAP-systemet. Vårdtagarens vård avseende trycksårsprevention observerades. Resultat: Studien visar att undervisningen och användandet av MAP-systemet resulterade i en signifikant (z=3,1, N-Ties=38, p=0,002) förbättring av omvårdnadspersonalens kunskaper. Attitydfrågorna visar på en positiv attityd vid båda provtillfällena. Det gick också att utläsa signifikant (z=2,5, N-Ties=11, p=0,016) lägre tryck mellan kropp och underlag vid användning av MAP-systemet samt att signifikant (z=2,5, N-Ties=12, p=0,012) fler preventiva åtgärder vidtogs. Omvårdnadspersonalen gav MAP-systemet som hjälpmedel i omvårdnaden ett högt betyg. Slutsats: När MAP-systemet användes i denna studie tillsammans med en relativt begränsad undervisningsinsats förbättrades omvårdnadspersonalens kunskaper om trycksår och trycksårsprevention. De preventiva åtgärderna ökade och medeltrycket mellan kropp och underlag minskade.

Studien syftar till att synliggöra verksamma grundskollärares syn på skolans roll och uppdrag i samhället, relationen mellan skolans kunskapsuppdrag och demokratiuppdrag samt lärarens roll och uppdrag i skolan i relation till aktuella styrdokument. Forskningsfrågorna för studien är följande: ● Hur ser verksamma grundskollärare på skolans roll och uppdrag i samhället? ● Hur ser dessa lärare på skolans kunskapsuppdrag respektive demokratiuppdrag? ● Hur ser dessa lärare på lärarens roll och uppdrag i skolan? ● Hur förhåller sig lärarnas uttalanden till Lgr 11 och Skollagen? För att besvara dessa frågor har det gjorts kvalitativa intervjuer av fem verksamma grundskollärare samt en webbenkät för att få fram lärares åsikter, detta utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Begreppen läroplanskoder och arenor har använts som analysverktyg. Resultatet visar att de deltagande lärarna till stor del är överens om att skolans roll och uppdrag både är att förmedla kunskaper och demokratiska värden till elever, att både kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget är lika viktiga, men att demokratiuppdraget ändå väger lite tyngre. Dessutom finns en samstämmighet mellan lärarnas uttalanden och det som står skrivet i läroplanen och skollagen.

Syftet med den här studien har varit att skapa en vidare förståelse av flerspråkig undervisning genom att undersöka hur lärarna i studien uppfattar elevers lärande i matematik samt hur de undervisar flerspråkiga elever inom ämnet matematik.   Lärande och undervisning i matematik hör tätt samman med språket. I studien har jag tagit ett sociokulturellt perspektiv där jag ser lärare och elevers kulturella bakgrunder samt språk som resurser för lärandet i matematikundervisningen.   I studien har jag utgått från Sydafrikanska lärares perspektiv. Fem lärare i en skola i en förort till Kapstaden intervjuades och observerades. Jag använde mig av etnografiska metoder där jag kunde se samspelet mellan lärare och elever. Studien är kvalitativ, det empiriska materialet inhämtades genom semi-strukturerade intervjuer, dokument och observationer som genomfördes med hjälp av fältanteckningar och visuell etnografi.   Resultatet visade att lärarna i studien såg elevernas flerspråkighet som en resurs för individen och samhället. Lärarna ansåg att elevernas matematiska förmåga är densamma oavsett om han eller hon är flerspråkig. Under matematikundervisningen använde lärarna sig av sin flerspråkighet på olika sätt, bland annat genom kodväxling.

SAMMANFATTNING Bakgrund Långvarig smärta är en komplex problematik som återfinns hos 40 till 50 procent av befolkningen. Den orsakar ofta stort lidande och minskad livskvalitet för de drabbade och kräver behandling med multidisciplinära insatser. Tidigare forskning visar att många patienter med långvarig smärta är missnöjda med det bemötande de får av hälso- och sjukvården samtidigt som sjuksköterskor beskriver ett flertal hinder som försvårar möjligheten att ge denna patientgrupp en god omvårdnad. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta patienter med långvarig smärta. Metod Författarna valde att genomföra en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med öppna frågor då detta tillvägagångssätt ansågs bäst lämpat för att fånga varje enskild deltagares upplevelse av att bemöta patienter med långvarig smärta. I studien deltog sju sjuksköterskor från olika somatiska vårdavdelningar på fyra av Stockholms akutsjukhus. Resultat Ett flertal faktorer som påverkade sjuksköterskornas möjlighet att ge patienterna ett gott bemötande identifierades. Sjuksköterskorna och avdelningsläkarna upplevdes i många fall ha bristande kunskap om långvarig smärta men fortbildning på arbetsplatsen, kontakt med smärtkonsulter och upprättandet av tydliga behandlingsplaner ansågs ha positiv inverkan på omvårdnaden. Läkemedelsberoende hos patienterna, underbemanning, stress, tidsbrist och negativa attityder i personalgruppen påverkade istället omvårdnaden negativt. Sjuksköterskorna uppgav att de ofta kände sig otillräckliga och maktlösa när de inte kunde hjälpa sina patienter. Patienternas beteende, som ibland upplevdes som krävande och påfrestande, försämrade även relationen och samarbetet mellan sjuksköterskan och patienten och ledde ofta till irritation och frustration hos sjuksköterskorna. Slutsats En ökad förståelse för sjuksköterskans perspektiv är nödvändig för att få en helhetsbild av detta komplexa omvårdnadsproblem. Genom att identifiera och på sikt även åtgärda de hinder som beskrivs av sjuksköterskorna kan omvårdnaden och bemötandet av patienter med långvarig smärta förbättras.

I dagens samhälle råder det ofta en bristande kunskap hos butikspersonal gällande textila material, och de har ofta problem med att besvara kundernas frågor gällande exempelvis krympning, fällning eller tvättråd. För att en butik ska kunna utmärka sig från e-handeln är det av största vikt att personalen är experter på dessa frågor. Syftet med examensarbetet är att undersöka om den textila materialkunskapen hos butikspersonal är tillräckligt god för att matcha kundens förväntningar. Studien har genomförts med hjälp av tidigare forskning, samt egna undersökningar. Vi har utformat och genomfört två olika enkäter, en riktad till butikspersonal och en till kunder, samt genomfört en deltagande observation i butik. Vi har använt oss av åtta olika kedjeföretag inom fast fashion-segmentet för att genomföra vår studie. I uppsatsen förklaras två olika teorier angående servicekvalitet. Vi beskriver SERVQUAL- modellen och kundgapsmodell. Ur dessa har vi tagit fram en egen undersökningsmodell för att kunna besvara våra forskningsfrågor. Genom vår undersökning kom vi fram till att butikspersonalens kunskap om textila material inte är tillräckligt god för att matcha kundernas förväntningar. Vi har även kommit fram till att väldigt få blir erbjudna utbildningar angående textila material från företaget de arbetar på. En stor majoritet av butikspersonalen önskar att företaget de arbetar på ska erbjuda kurser eller fler kurser inom textila material, och vi har genom enkäterna och tidigare forskning kommit fram till att detta är en lämplig metod för att öka kunskapsnivån.

Organizations that want to maintain a good innovation capability can seek knowledge both within and outside its boundaries. Opening up innovation processes, through so-called open innovation, allows organizations to combine internal and external knowledge sources in order to include previously excluded perspectives to the innovation process. This study examines how knowledge is created and transferred when conducting open innovation through crowdsourcing. It is done based on Nonaka’s (1991; 1994) theory of how knowledge is created through conversion processes, where implicit knowledge can be converted into explicit knowledge and vice versa. How the crowdsourcing process can generate knowledge transfer is analyzed with the support of Nonaka’s theory and a number of empirically based illustrations. The gathered empirics primarily consist of interviews conducted at companies working with different crowdsourcing platforms. The paper clarifies how the crowdsourcing process gives support for knowledge transfer according to Nonaka’s conversion processes, and that additional knowledge transfer is made possible through the collaborative nature of crowdsourcing. The analysis also shows that extensive planning for how crowdsourcing initiatives should be handled is required in order for them to strengthen the organization’s innovation capability. / Organisationer som vill upprätthålla en god innovationsförmåga kan söka kunskap både inom och utom dess gränser. Att öppna sina innovationsprocesser, genom s.k. öppen innovation, innebär att organisationer kombinerar interna och externa kunskapskällor för att inkludera tidigare uteslutna perspektiv till innovationsprocessen. I studien undersöks hur kunskap skapas och överförs vid öppen innovation genom crowdsourcing. Det görs med utgångspunkt från Nonakas (1991; 1994) teori om hur kunskap skapas genom omvandlingsprocesser, där tyst kunskap kan omvandlas till explicit kunskap och vice versa. Med stöd av Nonakas teori och ett flertal empiriskt baserade illustrationer analyseras hur crowdsourcingprocessen kan generera kunskapsöverföring. Den insamlade empirin består främst av intervjuer som genomförts på företag som arbetar med olika crowdsourcingplattformar. Uppsatsen tydliggör hur crowdsourcingprocessen ger möjlighet till kunskapsöverföring enligt Nonakas omvandlingsprocesser, och att ytterligare kunskapsöverföring möjliggörs med hjälp av crowdsourcingens kollaborativa karaktär. Analysen visar även att det krävs genomgående planering för hur crowdsourcinginitiativ ska hanteras för att de ska stärka organisationens innovationsförmåga.

Läraryrket är idag utsatt för flertalet förändringar som ställer krav på flexibilitet och professionalitet. Syftet med vår aktionsforskningsstudie var att öka förståelsen kring huruvida yrkesverksamma lärare med lång erfarenhet kan använda praxisnära reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De åtta gymnasielärare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnära reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehåll, samt kopplingar till tyst kunskap. Analysen tolkades sedan med teorier för transformativt lärande och tyst kunskap som bakgrund. Den slutsats vi kunde dra var att reflektion är ett värdefullt verktyg för yrkesutveckling, och att den tysta kunskapen kan vara till stor hjälp om den synliggörs. Det är dock svårt att tydligt se ett transformativt lärande i lärarnas reflektioner, varför vi förordar en mer omfattande studie för att tydligare fastställa reflektionens möjligheter för lärare.

The aim of the study was to investigate nursing students' attitudes towards mental illness. The questions was "Is there a difference in the attitude to mental illness between nursing students who had and not had read the course mental illness? "and" Is there a difference in the attitude to mental illness between nursing students attending term 1-3 and term 4-6? "The instrument used was the questionnaire CAMI-s, which includes three factors that intends to measure attitudes to mental illness. The study enrolled a total of 89 respondents. For the first issue divided the respondents into two groups, those who had the course and not had the course mental illness. Regarding second issue was respondents divided into two groups, group 1 were respondents from term 1-3 and group 2 were respondents from terms 4-6. The results show no difference in attitude between those respondents who read the course mental illness and those who had not read it. The results showed also no difference in attitude between group 1 and 2. The conclusions are that neither completed the course in mental illness or regarding which group respondents belongs to will influence the attitude to mental illness. / Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters attityd till psykisk ohälsa. Frågeställningarna var ” Finns det skillnad i attityden till psykisk ohälsa mellan sjuksköterskestudenter som läst och inte läst kursen psykisk ohälsa? ” samt ” Finns det skillnad i attityden till psykisk ohälsa mellan sjuksköterskestudenter som går i termin 1-3 och termin 4-6?”  Instrumentet som användes var frågeformuläret CAMI-s, som innehåller tre faktorer som har för avseende att mäta attityder till psykisk ohälsa. I studien deltog sammanlagt 89 respondenter. Avseende första frågeställningen delades respondenterna in i två grupper, de som läst kursen och inte läst kursen psykisk ohälsa. Avseende andra frågeställningen delades respondenterna in i två grupper, terminsgrupp 1 blev respondenter från termin 1-3 och terminsgrupp 2 blev respondenter från termin 4-6.                                        Resultatet visar ingen skillnad i attityden mellan de respondenter som läst kursen psykisk ohälsa och de som inte läst den. Resultatet visade heller ingen skillnad i attityden mellan terminsgrupp 1 och 2.                                                                                           Slutsatserna är att varken genomgången kurs i psykisk ohälsa eller terminsgrupp påverkar attityden till psykisk ohälsa.

Studien behandlar fenomenet läxor där syftet var att belysa och få en förståelse för läxans funktion utifrån kvalitativa intervjuer med sju högstadielärare. Studien har sökt svar på tre frågeställningar vilket är: på vilket sätt påverkar läxor elevers lärande, vad fyller läxor för funktion i undervisningen och varför ger lärare läxor och hur motiveras läxorna. Det finns många olika attityder till fenomenet läxor. Vissa av lärarna ger läxor av ren vana, vissa för att det förväntas och vissa har valt att inte ge läxor. Det kommer fram att läxor kan påverka elevers lärande positivt. Det ger elever ansvar och ger ett tillfälle till flera inlärningsmöjligheter. Läxornas funktion är att repetera och befästa kunskap vilket kan hända, dock är ofta målet med läxan otydlig båda för elever och lärare. Vissa lärare följer inte upp läxan och följs den inte upp är den heller inte nödvändigt att ha med. Läxan är också med på att upprätthålla skillnader mellan elever då vissa har resurser hemma och andra inte.