No description available.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kunskap om munhygien och kostvanor hos föräldrar till förskolebarn. Material och metod: Denna kvantitativa empiriska enkätundersökning är baserad på sex bakgrundsfrågor och tretton frågor med fasta och öppna svarsalternativ, angående kunskap om munhygien och kostvanor. Studien utfördes på fyra förskolor i Helsingborg där respondenterna var föräldrar till barn i aktuell förskola. 161 enkäter delades ut. Enkäten besvarades av 91 föräldrar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av Statistical Package for Social Science version 22.0. Resultat: Resultatet visade att 86% av föräldrarna kände till att tandborstningen borde introduceras när första tanden bryter fram. Majoriteten av föräldrarna (94%) ansåg att tandborstningen skulle ske 2 gånger/dag, och 69% av föräldrarna angav att tandborstningen ska utföras med vuxenhjälp fram till 10-12-års ålder. Sjuttiofem procent av föräldrarna ansåg att barnen bör äta 3 huvudmål/dag och 92% av föräldrarna svarade att mellanmålsintagen ska ske 2-3 gånger dagligen. Att sockerintaget borde begränsas till 1 gång/vecka svarade 70% av föräldrarna. Tolv procent av föräldrarna ansåg att fluortandkräm inte skulle användas på barn. Slutsats: Studien visar att majoriteten av föräldrar som deltog har god kunskap angående kostvanor, men lägre kunskap om munhygien och tandborstning med fluortandkräm.

Syftet med detta självständiga arbete var att undersöka högstadieelevers uppfattningar om kunskap och lärprocesser inom skolämnet Idrott och hälsa, samt deras uppfattningar om idrottslärarens roll i kunskapsförmedligen. Detta valde vi att göra utifrån John Hattie’s teori om synligt lärande, som grundar sig i att synliggöra lärandemålet för eleverna och vilket medför bättre skolresultat. Enligt tidigare forskning inom området anses skolämnet Idrott och hälsa ha ett diffust lärandemål. Ämnet kritiseras för den ofta förekommande traditionella undervisningen som liknar föreningsidrotten och dess brist på karaktär sett som lärobjekt. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjumetod på en grupp högstadieelever i en liten stad i mellersta Sverige. Resultatet visade att kritiken till ämnet är adekvat då respondenterna inte upplevde Idrott och hälsa som ett kunskapsämne med ett lärande i fokus.

Arbetet undersöker kunskapsöverföring mellan projekt inom företag med enbart projektbaserad verksamhet. Forskningen grundar sig i fem fallstudier genomförda på svenska applikationsföretag. För att identifiera samband mellan företagsstorlek och kunskapsöverföring valdes företagen utifrån antal anställda. De studerade företagen har mellan två och tvåhundra medarbetare. Med hjälp av det teoretiska ramverk som presenteras, identifieras tre stycken centrala faktorer som påverkar kunskapsöverföring mellan projekt. Dessa är (1) tillvaratagande av kunskap, (2) val av kommunikationskanaler samt (3) hinder vid kunskapsöverföring. Resultatet visar att det existerar ett samband mellan företagets storlek och hantering av kunskapsöverföring utifrån de tre nämnda faktorerna. Utöver företagets storlek, uppmärksammas även att organisationsstrukturen är något som påverkar kunskapsöverföring. Sambandet som studien upplyser om är att mer fokus och resurser riktas mot tillvaratagande av kunskap och kommunikationskanaler i takt med en ökad företagsstorlek. Uppsatsen visar även att en ökning av de två nämnda faktorerna leder till fler hinder vid kunskapsöverföring mellan projekt. Det visar sig även att de två största företagen använder samma kommunikationskanaler. Däremot identifieras ett större antal hinder i det stora företaget, vilket grundar sig i flera medarbetare och en mer komplex organisationsstruktur.

Ökning av multiresistenta bakterier som MRSA och ESBL kan ses i Sverige. För att förebygga att dessa mikroorganismer sprids är det viktigt att basala hygienrutiner följs samt att personalen har kunskap om MRSA och ESBL.   Studiens syfte var att se vilken kunskap det fanns hos läkare och sjuksköterskor inom primärvården, gällande MRSA och ESBL, samt att undersöka följsamhet hos personalen gällande hygienrutiner. En tvärsnittsstudie gjordes där tre vårdcentraler valdes ut. 45 enkäter delades ut totalt. Fyra personer valde att inte delta.   Skiftande kunskaper kunde ses gällande smittspridning, mikrobiologiska egenskaper och behandling av bärarskap av MRSA och ESBL.   Kunskaper om hygienförebyggande åtgärder var goda och deltagarna svarade att engångsförkläde ska användas vid patientnära vård samt att noggrann handhygien ska utföras för att minska smittspridningen. Trots kunskap om vikten av noggrann handhygien var det cirka 25 % av deltagarna som utförde handdesinfektionen felaktigt. För övrigt var följsamheten god.   Studiens slutsats är att kunskaper i hygienförebyggande åtgärder samt följsamhet av basala hygienrutiner är relativt goda.

By understanding which factors that affect individuals´ will to share knowledge with others within an organization, companies can successfully develop a knowledge-based culture by influencing individuals´ attitudes and behaviour concerning knowledge sharing. Several researchers claim that intrinsic motivational factors can consistently facilitate knowledge sharing between individuals within an organization. Other researchers also assert that extrinsic motivational factors, such as reward systems, might affect individuals’ motivation to share knowledge. However, extrinsic motivational factors´ impact on knowledge sharing is a relatively unexplored field and more empirical studies are sought after. From this starting point this study is aimed, by conducting a case study of Länsförsäkringar Bergslagen (LF), to explore whether, and if so how, the reward system which applies to the sales force of private insurances at LF affects their motivation to share work-related knowledge with each other. The results of the study show that the reward system does not, in any distinguishable way, affect knowledge sharing between members of the sales force. Instead knowledge sharing, to a great extent, happens automatically due to the fact that the sales force enjoys sharing knowledge with each other. In this way they help each other to achieve their goals which brings about a sense of mutual satisfaction.

Jag har genom det här arbetet inriktat mig mot att fördjupa mina kunskaper om ämnet mobbing och vad skolan och lärare har för ansvar vad det gäller detta. Jag vill på så sätt bidra till handlingsberedskap på området. Jag började med att söka information om ämnet genom en litteraturstudie. Utifrån studien specificerade jag frågeområden som fokuserar på lärarnas kunskaper och erfarenheter, men även på det arbetet som förs mot mobbing i skolan. Jag har sedan använt mig av dessa frågeområden i mina intervjuer gjorda med fyra lärare från grundskolans senare årskurser. Det jag kommit fram till i min undersökning är att de krav som ställs på lärarna utifrån styrdokumenten fokuserar på att lärarna skall ha kunskap inom ämnet, kunna föra öppna diskussioner och göra aktiva insatser. Men mina resultat från de gjorda intervjuerna tyder på att sunt förnuft i stor grad fått ersätta faktiska kunskaper om mobbing. Detta kan leda till att många lärare undviker mobbing problemet genom att blunda framför att handla. De lärarna som tar tag i problemet lämnar ofta över arbetet till elevvårdsteamet. Kraven fortsätter att öka med nya lagar men lärarna får inga verktyg för att på ett professionellt sätt kunna leva upp till kraven.

Syftet med studien är att undersöka ungdomars medie-vanor och deras betydelse för deras kunskap, både inom samhällsrelevanta och underhållningsmässiga frågor. Hur prioriterar ungdomarna vad som är den mest relevanta kunskapen i vardagen?Vår studie är baserad på kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkätundersökning samt fokusgrupps-intervjuer. Dagens medieanvändande bland ungdomar har utvecklats åt två håll. Delvis är det rutinmässiga vanor som att exempelvis alltid se på Nyhetsmorgon. Den andra sidan är att de själva vill kunna styra när och var de skall använda medierna. Här har Internet öppnat upp en helt ny möjlighet som ungdomarna gärna utnyttjar. Dagens ungdomar vill inte ägna sig åt något som inte intresserar dem eller är ett måste att lära sig. Den samhällsrelevanta kunskapen värderas avsevärt mycket högre än underhållningsfakta. För att kunna sammankoppla båda sidor av detta verkar många börja leta efter kunskap i underhållningsprogram och tycker att dessa kan vara lärorika.

Sammanfattning Det här arbetet utgör en studie av Piagets och Vygotskijs teorier om kunskapsutveckling hos individen. Piagets och Vygotskij teorier har i flertalet andra texter presenterats som varandras motsatser. I stället för att skapa ett huvudsakligt motsatsförhållande har den här studien försökt att om inte kombinera så åtminstone relatera Piagets och Vygotskijs teorier på området. Vygotskij har fokuserat på processer runt den lärande människan, men inte uteslutande. Piaget har fokuserat på processer inuti den lärande människan, men inte uteslutande. Studien har försökt skapa ett rum runt författarna, genom ett urval av deras texter, där texterna kan relateras till varandra. Det här rummet avspeglar ett försök till att återföra tolkningar av texterna till texternas ursprungliga sammanhang. Hos Piaget finns synen på att all kunskap är evigt föränderlig och omformbar. Om Vygotskijs syn på lärandet placeras i sitt sammanhang av dialektik, framgår det att lärandet hos individen har en del i så väl reproduktion som produktion. Här blir också Vygotskijs syn på människans kreativitet och fantasi betydelsefull i förståelsen av lärandet. Det här kan relateras till Piagets konstruktivistiska syn på lärandet, där lärandet gestaltar sig som att förstå genom att upptäcka och skapa egna samband. KEYWORDS: Piaget, Vygotskij, Kunskap, Förståelse, Dialektik. / Abstract This work constitutes a study of the respective theories concerning the individual growth and development of knowledge according to Jean Piaget and Lev Vygotsky. Piaget’s and Vygotsky’s respective views have in other works been interpreted mostly as being each others opposites. Rather than opposing the two, this study has tried to combine the two or at least relate the two to each other in looking at the construction or development of knowledge of the individual. Vygotsky on the one hand, in analysing the growth of knowledge, concentrates on the processes in the surroundings of the individual, but not exclusively. Piaget on the other hand in analysing the growth of knowledge looks at what goes on inside the individual, but not exclusively. This works has tried to focus on certain elements that would recreate some pieces of the original context for Piaget’s and Vygotsky’s respective work on the subject. In looking at Piaget’s views it becomes clear that all knowledge is in a state of perpetual evolution. By placing Vygotsky’s view on learning and the growth of knowledge of the individual within an original context of dialectics, it becomes clear that learning has two distinctive properties that cannot be overlooked: Learning is a process of production and reproduction. Here, Vygotsky’s views on the roles played by creativity and imagination within human thinking become important elements of understanding the process of learning. This can be related to Piaget’s constructivist view, that learning takes place within a process of discovery and invention. KEYWORDS: Piaget, Vygotsky, Knowledge, Understanding, Dialectics,

The form of my essay is that all human communication, can be seen as a practical knowledge, witch can be trained. I describe how I came in to a pedagogic activity, which is aimed to train people’s communicative ability in their working life and in school. This is made in the form of lectures, seminars and training program. In this essay, I even describe my personally background and what it was, that made me work with people outside the theatre. The theatre that former had been my professional affiliation. The reader is invited to follow me in how I carry out a seminar and to get a picture of how a training program can look like. I describe how some unsuccessful appearance as an actor and as lecturer made me to reflect about what underlying conditions sets the scene for a successful performance. My conclusion is that it has to do with being totally present in the situation. I ask myself if it really is possible to work in the manner that I do. At the same time I realize that I have been doing so for the past 10 years. But is this really something for the working life? What use can people have of studies and training in communication? These doubts has followed me in my work ever since I started and was the reason for me to start developing a pedagogical training program in practical communication, based on my knowledge in theatre and studies in communication theories. Over the years I have come across a lot of doubt, showing itself in the way I have been perceived, difficulties to see the value in what I am offering and understanding on what the studies are about and lead to. At the same time I have seen it as my task to explain my standpoint and to learn which methods that work and which that do not. I am pursuing a discourse on how theatre method can be linked to communication and explain some of the key parts of my work and how it is taught. This is largely about a work in process, where understanding on what is happening in the different stages of the training is vital. How experience based learning and feelings inflict our way to act and achieve new knowledge. The importance of feelings and what some researchers on the brain have thought and written in this matter has influenced my outlook on science. Finally I write about the connection between empathy and the ethical aspects of communication.