No description available.

<p>Det här arbetet har undersökt läxor och det ansvar som följer med dem. Läxor delas ut till skolelever i alla åldrar och det tas ofta för givet att så ska göras. Diskussionerna kring läxors vara eller inte vara är dock ständigt aktuella och flera åsikter kan i debatten ibland förstås som ”sanningar” och förgivettaganden. Avsikten med denna studie har varit att undersöka de uppfattningar som jag funnit är de vanligast förekommande i media samt granska vad forskning kring ämnet kommit fram till. Detta har gjorts i en litteraturstudie där aktuell, företrädesvis svensk, forskning redovisats. Dessa allmänna uppfattningar är hämtade ur ett politiskt anförande och en motion samt publikationer från tidningsartiklar. Även statistik rörande ämnet finns presenterad. Avslutningsvis har den allmänna debattens meningar jämförts med forskningsresultatens.</p><p> </p><p>Arbetets frågeställningar har varit vad forskning säger angående läxor? Vilka uttalade åsikter som finns bland allmänheten rörande läxor och elevansvar? Samt hur forskningen svarar mot dessa uppfattningar?</p><p> </p><p>Den sökta forskningen har i princip begränsats till 2000-talet och vad som tydligast framkommit är att elever med skolengagerade föräldrar presterar bättre i sina studier. Detta anser forskningen bero på att dessa elever får hjälp och stöd med sina läxor och för det ansvar som åläggs dem i skolan. De skolengagerade föräldrarna har visat sig vara de som själva har en hög utbildningsnivå och av den orsaken för över studiemotivation till sina barn som dessutom ofta upplever skolans kontext som bekant och hemtam. Vad som även visat sig är att läxor fungerar som en bidragande faktor till konflikter mellan hem och skola samt mellan elever och deras föräldrar. Detta har att göra med föräldrars förmåga (vissa föräldrar efterfrågar fler och mer utmanande läxor) eller oförmåga att ge sina barn läxhjälp. Även när, var och hur läxorna ska göras kan orsaka gräl och slitningar i hemmen tillika de språkliga svårigheter som blir en realitet för föräldrar och elever med annat modersmål än svenska. Andra synvinklar som framkommit är att läxor leder till att elever upplever sig stressade och att dessa hemuppgifter inkräktar på deras fritid.</p>

<p>Uppsatsen inrymmer två syftesformuleringar. Det första syftet är att undersöka vilka utbildningsvägar som finns för att få arbete som teaterlärare på gymnasieskolan. Det andra syftet är att undersöka hur begreppen behörighet, kompetens och kunskap inom teaterläraryrket definieras av rektorer på det estetiska programmet och hur dessa tre delar samverkar sinsemellan. Frågeställningarna är: Vilka utbildningsvägar finns för att få en anställning som teaterlärare på gymnasieskolans estetiska program? Vad innebär det att vara behörig? Vad innebär det att ha kompetens? Vad innebär det att ha kunskap? Hur samverkar behörighet, kompetens och kunskap inom yrket teaterlärare? Uppsatsen utgår från läraruppdraget ur ett mer allmänt perspektiv och teaterlärarskapet mer specifikt. Olika utbildningsvägar för att bli teaterlärare, både på folkhögskolenivå och på högskolenivå kartläggs. Framförallt handlar undersökningen om vem som anses vara behörig och kompetent att undervisa i teaterämnet. Med målsättning att förstå innebörden i begreppen som de används i praktiken har rektorer på olika gymnasieskolor runt om i landet intervjuats via e-post. De har svarat på frågor utifrån sina anställda teaterlärare, samt sin egen syn på behörighet, kompetens och kunskap. Resultatet visar att det finns mycket få utbildningsvägar för den som vill bli behörig teaterlärare. Detta gör att många av dem som arbetar inom yrket inte läst på lärarprogrammet utan har andra utbildningar. Rektorerna på de estetiska programmen anser att den viktigaste kunskap en teaterlärare bör inneha är ämneskunskaper. Utbildning och pedagogisk skicklighet värderas också högt. Rektorerna visar stor kunskap om vilken utbildning de teaterlärare som arbetar på deras skola har. Trots att det sällan rör sig om en traditionell lärarutbildning anser rektorerna i de allra flesta fall att den anställde anses som behörig för yrket.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Hälsofrämjande insatser på arbetsplatser är idag vanligt förekommande. Genom olika hälsoprojekt kan arbetstagare bland annat få subventionerad träning och utbildning inom hälsoämnen. Studiens syfte var att försöka få en förståelse för hur några arbetstagare som deltagit i ett hälsoprojekt, uppfattar sin vilja till ansvar och sin kunskapsutveckling till förändring. Syftet var också att få förståelse för hur individens människo- och kunskapssyn kan påverka viljan till ansvar för ett hälsosamt liv.</p><p><strong>Metod:</strong> Tre halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare som deltagit i ett hälsoprojekt. Samtliga arbetstagare är kvinnor och anställda inom kommunen.</p><p><strong>Resultat:</strong> Studien visade att uppfattningarna av vilja till eget hälsoansvar skiljde sig markant mellan deltagarna. Viljan till ansvar präglas av den individuella människo- och kunskapssynen. En gemensam uppfattning var att uppföljning saknades i hälsoprojektet och att teori, praktik och samspel med andra människor är tre komponenter vilka tillsammans genererar i kunskap.</p>

<p>Lärare i skolan har stora kunskaper inom de ämnen som de undervisar sina elever i, kunskaper som inte bara kommer genom inlärning utan även genom upplevelser och erfarenheter. Dessa ”tysta” kunskaper som lärare har finns inte nedskrivna utan finns i deras tankevärld. Syftet med denna studie är att kartlägga de tänkta målen och strategierna som en bildlärare har i un-dervisningen som en tankekarta, här kallad strateginät.</p><p>Undersökningen är en fallstudie med intervjuer, observationer och insamling av material för att få en så djup insyn i informantens strategier som möjligt. Intervjun redovisas med hjälp av dataprogrammet Complador, vilket redogör för de mål läraren har med sin undervisning. Programmet redogör även för de aktiviteter läraren gör för att uppnå målen och hur dessa båda samverkar på olika sätt.</p><p>Studiens resultat visar att informanten ofta utgår ifrån elevernas behov i sin undervisning och anpassar aktiviteterna efter dessa. De tysta kunskaperna om elevers behov som informan-ten erhållit genom tidigare erfarenheter, värderingar, upplevelser, känslor, uppfostran, miljö och omgivning m.m., gör att denne sätter upp vissa mål och strategier i sin undervisning. Om elevernas behov, såsom trygghet, tillit och självförtroende, tillgodoses är utsikterna goda att en bra självkänsla byggs upp, menar informanten. Denna självkänsla ökar förmågan att kunna tillgodogöra sig kunskaper bättre.</p>

<p>Arbetsterapeuten har en ansvarsfull roll som behandlare i mötet med patienten, där denne kontinuerligt måste beakta sitt bemötande för att behålla ett professionellt förhållningssätt. Begreppet professionellt förhållningssätt kan upplevas svårt att sätta ord på, vilket gör det viktigt att lyfta fram samt utforska. Syftet med denna kvalitativa studie är att studera yrkesverksamma arbetsterapeuters upplevelser av professionellt förhållningssätt. Data samlades in genom sex individuella intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter inom psykiatri samt hjälpmedelsområdet. Materialet transkriberades, analyserades, kondenserades och sammanfattades med hjälp av Giorgi´s fenomenologiska analysmetod. Detta resulterade i tre huvudrubriker med tillhörande underrubriker. Huvudrubrikerna var: professionalitet, bemötande och klientcentrerat arbetssätt. Resultatet visade på att deltagarna upplevde professionellt förhållningssätt som svårt att sätta ord på samt något de använder sig av utan att direkt reflektera över detta. Fortsatt forskning på området är nödvändig för att djupare studera hur kvinnliga samt manliga arbetsterapeuter inom olika arbetsområden ser på och upplever professionellt förhållningssätt.</p>

<p>Det här är en jämförande studie av två skolsystem, International Baccalaurate (IB) och den svenska gymnasieskolan. Studien fokuserar på bedömningen av elevers kunskaper i historia. Uppsatsen undersöker hur elever och lärare uppfattar förhållandet mellan kunskap och bedömning. IB har en mer absolut kunskapssyn där det går att göra bedömningar utifrån strikta och konkreta betygskriterier medan det svenska betygssystemet har mer öppna kursplaner och betygskriterier som kräver tolkningar. Elevers och lärares syn på kunskap är lika inom de båda systemen. Däremot finns det skillnader i hur ämnet historia uppfattas. IB-eleverna betonar vikten av källkritik medan eleverna i det svenska systemet lägger större vikt vid värderingar av historiska händelser. IB-eleverna upplever att deras betygssystem är rättvist men är oroliga för att inte all deras kunskap finns med i bedömningen. Eleverna i det svenska systemet ser betygskriterierna som otydliga och anser därför att bedömningen inte blir rättvis. Lärarna i de båda systemen stödjer elvernas synpunkter.</p>

<p>The background to this study is the government’s investment in design and the increase of design education around the country. As a future design teacher (industrialdesign) at high school/college, it is of great interest for me to look closer at student’s attitude towards design and design educations at high school.</p><p>Questions that have been investigated are student´s attitude towards design; design as a concept but also as a phenomenon. How does the student counselor inform the students of the different</p><p>choices before choosing high school?</p><p>Does the students view on design correspond to what the student counselor say?</p><p>What opinion does the student counselor have to the concept design as well as design in high</p><p>school? Is design just a craze or here to stay?</p><p>To get answers I have made interviews with student counselors at two different schools, I have also been in contact with a student counselor on the internet. Their thoughts will clarify the</p><p>situation that the students might be in. I have also made questionnaires at two different schools,</p><p>three classes per school. The students are ninth graders and their answers underlie this study.</p><p>Besides that, relevant literature and reports have been used.</p><p>The result shows that students attitude towards design are divided. Some thinks design is here to stay and can develop, while others thinks that there are more important things in life, for instance</p><p>a medical education. This shows that students give different knowledge different value. I have also seen that students are unsure concerning the word design, at the same time a majority says that it is a common word. The study shows that a majority of the students associates the word design with fashion design, creation of clothes.</p>

<p>The form of my essay is that all human communication, can be seen as a practical knowledge, witch can be trained. I describe how I came in to a pedagogic activity, which is aimed to train people’s communicative ability in their working life and in school. This is made in the form of lectures, seminars and training program. In this essay, I even describe my personally background and what it was, that made me work with people outside the theatre. The theatre that former had been my professional affiliation. The reader is invited to follow me in how I carry out a seminar and to get a picture of how a training program can look like. I describe how some unsuccessful appearance as an actor and as lecturer made me to reflect about what underlying conditions sets the scene for a successful performance. My conclusion is that it has to do with being totally present in the situation.</p><p>I ask myself if it really is possible to work in the manner that I do. At the same time I realize that I have been doing so for the past 10 years. But is this really something for the working life? What use can people have of studies and training in communication? These doubts has followed me in my work ever since I started and was the reason for me to start developing a pedagogical training program in practical communication, based on my knowledge in theatre and studies in communication theories. Over the years I have come across a lot of doubt, showing itself in the way I have been perceived, difficulties to see the value in what I am offering and understanding on what the studies are about and lead to. At the same time I have seen it as my task to explain my standpoint and to learn which methods that work and which that do not.</p><p>I am pursuing a discourse on how theatre method can be linked to communication and explain some of the key parts of my work and how it is taught. This is largely about a work in process, where understanding on what is happening in the different stages of the training is vital. How experience based learning and feelings inflict our way to act and achieve new knowledge. The importance of feelings and what some researchers on the brain have thought and written in this matter has influenced my outlook on science. Finally I write about the connection between empathy and the ethical aspects of communication.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att undersöka pedagogers förhållningssätt till elevers olika lärandestilar. Det har också studerats vilka metoder som ges av pedagogen för att tillgodose olika lärandestilar. I litteraturgenomgången beskrivs olika lärandestilar samt Gardners olika intelligenser. Metoden som använts för att få fram resultatet har varit kvalitativ där vi har använt oss av intervjuer och observationer. Vi har kommit fram till att pedagoger vet att elever har olika lärandestilar men våra resultat visar inte att pedagoger medvetet lägger upp sin undervisning utifrån dessa olika lärandestilar. Resultaten visar också att de visuella och auditiva lärandestilarna verkar vara mer tillgodosedda än andra.</p>