Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vad elever på högstadiet har för uppfattningar om hälsoarbetet i ämnet Idrott och Hälsa. Syftet med arbetet har tillkommit utifrån personliga preferenser där vi anser att det kan finnas en viss relevans kopplat till vår framtida profession. Examensarbetet kommer även undersöka hur eleverna upplever sitt och idrottslärarens arbete med hälsa inom ämnet Idrott och Hälsa främst utifrån elevernas perspektiv. Enligt den tidigare forskningen inom området anses begreppet hälsa vara ett väldigt diffust och komplext begrepp då det tolkas olika av olika individer, därför undersöks elevernas egna tankar kring begreppet hälsa. Undersökningen genomförs med hjälp av en kvalitativ intervjumetod på en grupp högstadieelever i en mellanstor stad i mellersta Sverige. Resultatet relateras till tidigare forskning och föreslår hur det fortsatta forskningsarbetet kan drivas inom området då vi genom detta arbete erhållit viktig information kring hälsoarbetet i Idrott och Hälsa.

No description available.

Bakgrund Humant Immunbristvirus (HIV) är en obotlig virussjukdom. Viruset försvagar och bryter ner kroppens immunförsvar. Obehandlat leder sjukdomen till Acquired Immunodeficiency Syndrome (AIDS), då immunförsvaret är helt nedbrutet. Idag lever 30 miljoner människor världen över med sjukdomen och i Sverige finns cirka 6000 personer med HIV/AIDS. Sjukdomen behandlas livslångt med antivirala medel, som skapar förutsättning till ett längre och friskare liv. HIV och AIDS är förknippat med stigmatisering och många personer med HIV och AIDS upplever psykiska och sociala påfrestningar tillsammans med biverkningar från läkemedlen. Hos sjuksköterskan bör en medvetenhet finnas om ett professionellt förhållningssätt och en strävan efter att handla utifrån det. I begreppet ingår självkännedom, självreflektion, kunskap och empati. Karaktären på kommunikationen och bemötandet, vårdpersonal och patienter emellan, har en central roll i vården. Personcentrerad omvårdnad innebär att vårdpersonalen utgår från patientens individuella omvårdnadsbehov. Det, tillsammans med ett professionellt förhållningssätt, skapar möjligheter för vårdpersonal att kunna vårda patienten utifrån hela dess person.  Syfte Syftet med studien var att beskriva faktorer som ur patient- och vårdpersonalperspektiv upplevs som betydelsefulla vid bemötandet av personer med HIV och AIDS.  Metod  En litteraturbaserad studie har genomförts. Sökningar efter artiklar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl samt med hjälp av manuell sökning. Slutligen inkluderades 16 vetenskapliga originalartiklar till studien, som alla var peer reviewed. Resultat Under bearbetning av resultatet framkom tre huvudteman. Dessa är Kommunikationens betydelse, Stigmatisering samt Kunskap och utbildning. Vårdrelationen påverkas av ömsesidigheten i kommunikationen och den icke-verbala kommunikationen har en central roll. I bemötandet upplever många patienter stigmatiserande attityder och beteenden. Kvaliteten och effektiviteten av vården försämras när patienterna känner sig ignorerade och kränkta. Det finns en önskan hos patienterna att bli tagna på allvar. I många studier uppger vårdpersonal en positiv inställning till patienterna. När patienten känner närvaro från personalen, upplever de sig bli vårdade utifrån hela sin person. Utbildning kan sänka vårdpersonalens rädsla för att smittas, höja medvetenheten om stigmatiserande attityder och beteenden samt sänka benägenheten att handla utifrån dessa. Kunskap och utbildning påverkar stigmatiserande attityder och beteenden hos vårdpersonal, exempelvis finns brister i vårdpersonals kunskaper om hur HIV smittar. Vårdpersonal uppger en vilja till vidare utbildning om sjukdomen.  Slutsats Kommunikation, stigmatiserande attityder och beteenden samt kunskaper och utbildning påverkar patienternas och vårdpersonals upplevelser av bemötandet. För att bryta mönstret med stigmatiserande attityder och beteenden bör en strävan efter ett professionellt förhållningssätt finnas. Genom en personcentrerad omvårdnad kan fokus flyttas från sjukdomen och patienterna kan vårdas utifrån ett helhetsperspektiv. Vårdpersonal är i behov av mer kunskap och utbildning för att få bort stigmatiseringen kring sjukdomen.

Syftet med denna studie är att undersöka vad förskollärare väljer att undervisa om i sin matematikundervisning i förskolan, varför de väljer det innehållet och vilka metoder de använder sig av för att kunna ta vara på barns nyfikenhet kring matematik. Metoder som användes för att genomföra denna studie är intervjuer och videoobservation. Intervjuerna har genomförts med 3 förskollärare och i videoobservationen deltog 17 barn med 3 förskollärare, fokus har riktats mot förskollärares förhållningssätt. Resultatet visade att förskollärarna använder sig av observation för att upptäcka barns intresse och utifrån observationerna undervisar de matematik för barn i förskolan med stöd i didaktik. Forskollärarna har uppfattningar om vad matematik innebär för barn och förhåller sig i didaktiska frågor när matematik undervisas i förskolan. Detta genom att skapa lärandemiljöer och synliggöra matematik i vad barn gör i vardagen. Förskollärarna strävar efter att nå läroplanens mål avseende barns matematiska uppfattning i förskolan.

ABSTRAKT Bakgrund: Att förebygga sjukdom och lindra lidande är två av sjuksköterskans huvuduppgifter. Trycksår räknas som vårdskada och är ett universellt problem med relativt konstant frekvens som innebär mycket smärta och lidande för patienten. Trycksår kan förebyggas i de flesta fall vilket är en del av vårdpersonalens ansvar. Syfte: Denna litteraturstudie avser att beskriva vårdpersonalens kunskap om trycksårsprofylax. Metod: 11 kvantitativa forskningsartiklar om vårdpersonals kunskap beträffande trycksårsprofylax har granskats och sammanställts för att få en klarare syn på kunskapen. Resultat: Även om vårdpersonalens kunskap om trycksårsprofylax överlag är relativt god så har man ändå kunnat identifiera stora kunskapsluckor. Konklusion: Dessa kunskapsluckor kan vara en av orsakerna till att undvikbara trycksår fortfarande uppstår.     Nyckelord: Sjuksköterska, trycksår, prevention, profylax, kunskap

Abstract   In the light of the political debate that takes place today – how refugees should be integrated into the Swedish society ­– the film Sveriges bästa svensk was created on the initiative of Arbetarnas bildningsförbund (ABF) and Studieförbundet Vuxenskolan (SV) to prevent racism and xenophobia through discussion, which the film aims to contribute with. The initiators of the film have said that it can work in multiple applications; one such area is in school. The main purpose of this study was to examine if the short-film Sveriges bästa svensk could be used as an educational tool, according to teachers, when they talk about integration issues with students. To get answers out of the investigation, qualitative interviews with teachers and students from the sixth and ninth grade were conducted. The study is based on three theoretical frameworks: the multimodal approach, which addresses how digital media has been given a greater purpose - how students' knowledge, learning and meaning evolve; the progressivistic perspective, which describes how students attain new knowledge based on specific educational activities, and finally the socio-scientific perspective, which through a teaching method called “SSI-projects” exemplifies how schools can work with social issues. The results of the study show that the teachers are positive in using Sveriges bästa svensk as a part of their education material. However, for it to have an influencing effect on students' attitudes and opinions, it should be used as a tool for discussion and/or be part of a larger project. The teachers’ statements can be linked to a progressivistic approach on teaching, and to the socio-scientific model of "SSI projects" that is based on how social issues can be explored. Furthermore, the teachers prefer to use film in their teaching because it mediates visual messages that can facilitate students' meaning, which the multimodal approach treats. The film raised new thoughts and ideas of the students through assimilation and accommodation, which can develop new insights and experiences about how society looks like.  Film as a medium, and in this case specifically exemplified by Sveriges bästa svensk can be expected to contribute to a change in society when it comes to including the broad concept of integration. Despite the values that students get from home about refugees and social issues in society, Sveriges bästa svensk has the potential to work as a tool for discussion about the issues of integration, and possibly begin to change the mindset of students. / Sammanfattning Syftet med den här studien är att undersöka huruvida lärare upplever att filmen Sveriges bästa svensk kan användas i skolundervisningen vid integrationsfrågor. Ytterligare ett syfte är att undersöka vad elever tycker om filmen och om den på något sätt har berört och givit dem en större insikt och förståelse i ämnet – detta för att se om eleverna på något vis bekräftar eller motsäger lärarnas upplevelser av filmens potential i undervisningen. Frågeställningarna är:   Hur bedömer lärare filmen Sveriges bästa svensk som resurs för undervisning om integrationsfrågor? Vilken betydelse har just mediet film i undervisning, ur lärarnas perspektiv? Vilka tankar och lärdomar beskriver ett urval elever som får se filmen?   Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fem lärare och fyra elever från årskurs 6 och 9. Studien utgår från tre teoretiska ramverk: ett multimodalt perspektiv, som behandlar hur digitala medier har fått en ny innebörd för hur elevers kunskap, lärande och meningsskapande utvecklas; det progressivistiska perspektivet, som beskriver hur elever uppnår ny kunskap utifrån specifika pedagogiska verksamheter, och slutligen det sociovetenskapliga perspektivet, vilket genom modellen ”SSI-projekt” konkretiserar hur skolor kan arbeta med breda samhällsproblem. Resultatet visar att lärarna är positiva till att använda Sveriges bästa svensk som undervisningsmaterial. För att den ska ha en påverkande effekt på elevers attityder och åsikter bör den användas som ett diskussionsunderlag och/eller vara en del av ett större arbete. Lärarnas utsagor kan anknytas till en progressivistisk syn på undervisningen, och till den sociovetenskapliga modell, “SSI-projekt” som bygger på hur samhällsfrågor kan undersökas. Resultatet visar att klimatet på skolan har en chans att förändras om eleverna får i grupp diskutera integrationsfrågor. Lärarna använder gärna film som undervisningsmaterial, om filmutbudet tillåter, då film förmedlar ett visuellt budskap som kan underlätta elevernas meningsskapande, vilket det multimodala perspektivet behandlar. Filmen väcker nya tankar och idéer hos eleverna genom assimilation och ackommodation (progressivistiska perspektivet) som kan utveckla nya insikter och erfarenheter kring hur samhället ser ut.   Nyckelord: Sveriges bästa svensk, integration, film, meningsskapande, lärande, kunskap

Syftet med denna uppsats är att genom diskursanalys se på Malmös stadsomvandling från industristad till kunskapsstad under den avgränsade perioden 1994–2014, med fokus på ny arkitektur och dess roll i förändringsprocessen. Målet är att öka förståelsen för varför Malmös stadsbild ser ut som den gör idag och hur staden fått sin starka identitet. Detta genom att undersöka i vilken politiskt och social kontext som beslut togs som att ändra bilden av Malmö, samt hur ny arkitektur tagits emot och beskrivits i dagspress respektive fackpress.   Resultatet visade att avindustrialisering och ekonomisk kris gav en stark vilja att förändra. Politiker, kommun och aktörer byggde upp staden kring nya verksamheter där den nya arkitekturen visade sig vara en viktig förutsättning för verksamheterna och stadens expandering. Arkitekturen planerades bidra till att motverka stadens dåliga berättelser om segregation och arbetslöshet, vilket visat sig inte helt lyckat. Malmö har än idag en stark identitet som talar om segregation, utanförskap, våld och kriminalitet. Stadsomvandlingen kan även ses lyckad då staden fått identiteten som kunskapsstad med en framgångsrik högskola. Ny spektakulär arkitektur har bidragit till att placera Malmö på världskartan, lockat turister samt bidragit till en stark gemenskap bland invånarna. / The purpose of this paper is that through discourse analysis study Malmoe’s urban regeneration from an industrial city to a city of knowledge, in the delimited period 1994–2014, with a focus on the architectural part of the process of change. The goal is to gain understanding in why Malmoe’s cityscape looks like it does today, and how the town got its identity. This will be done by looking at the political and social context in which the decision was taken to change the image of Malmoe, and how the new architecture has been received and described in newspapers and trade publications.   The results showed that de-industrialization and economic crisis gave a strong desire to change. Politicians, municipalities and operators built up the city on new businesses where the new architecture proved to be an important prerequisite for the businesses and the city's expansion. The architecture was planned to help neutralize the city's bad stories about segregation and unemployment, which proved not entirely successful. Malmoe has today a strong identity that speaks of segregation, exclusion, violence and crime. The regeneration can also see been successful in the way the city has gained an identity as a city of knowledge with a successful university. New spectacular architecture has also helped to place Malmo on the map, attracting tourists and contributed to a strong community among residents.

The society today is a very environmentally conscious society, at least that´s what it seems like. In this study, which is a combined literature review and survey, focus was at whether people have confidence in eco-labels, if they know what it stands for, how many people bought them and what labels they bought. The environmental labels that were addressed are the Coop Änglamark, EU-Ecologist, KRAV, ICA's I Love eco, MSC, Rainforest Alliance certification and Svenskt Sigill. With several previous studies and statistics, as well as an investigation. The conclusion is that people of Lidköping vicinity are not environmentally conscious. Most people bought eco labels because it accounts for a good thing. Even though they did not know exactly what the various labels stand for and that they create confusion. For men, the price was important. There was a connection between knowledge and purchase among women in these marks. Brands that were bought the most were ICA's I love eco and KRAV, least bought were the EU-Ecologist. ICA was the most common store, while Lidl was the least common among these people. / Samhället idag är ett väldigt miljömedvetet samhälle, åtminstone kan det verka så! I denna undersökning som är en kombinerad litteraturstudie och enkätundersökning, har fokus varit på om människor köpt miljömärkt, om de visste vad de står för samt vilka märkningar de köper. De miljömärkningar som togs upp var Coop Änglamark, EU-ekologisk, KRAV, ICA:s I Love Eco, MSC, Rainforest Alliance certifiering och Svenskt Sigill. Med flera tidigare studier och statistik, samt en egen undersökning så kan det dras slutsatsen att människor i Lidköping med omnejd inte är så miljömedvetna. De flesta köpte miljömärkningar för att de står för en bra sak, trots att de inte visste exakt vad de olika märkningarna står för samt att de skapade förvirring. Hos männen var det viktigaste dock priset. Det fanns ett samband mellan kunskap och köp hos kvinnor när det gäller dessa märkningar. De flesta märken som oftast köptes var ICA:s I love Eco och KRAV och minst köpt var EU-Ekologiska. Affärerna de handlar mest på var ICA och minst på Lidl.

No description available.

This study investigates the view of grammar knowledge that appears in the steering documents and six textbooks for Swedish in upper secondary school. The research was carried out with the research questions “What view of grammar knowledge appears in the curriculum?”, and “What view of grammar knowledge appears in the textbooks?”. The study was conducted with a qualitative content analysis of applicable parts of the curriculum and relevant meta-texts and student activities from the textbooks. The results show that the steering documents and the textbooks to varying degrees differ with respect to various aspects of the concept view of grammar knowledge, compared with each other and within the different groups of materials. Moreover, the results illustrate that the steering documents, with their general expressions, allow a broader view of grammar than the view which each individual textbook offers.