<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Syftet med studien är att undersöka hur man arbetar pedagogiskt med elever som är diagnostiserade med dysfunktionen ADHD i årskurserna 2-4 i grundskolan. Studien vill utifrån ett resursperspektiv närmare granska pedagogers arbete med elever som har en ADHD-diagnos. Studien avser även att granska berörda pedagogers kunnande inom området ADHD. Genom en kvalitativ forskningsmetod har jag genomfört intervjuer med fyra pedagoger som undervisar elever med ADHD. Studien visar att pedagogerna har relativt goda kunskaper om diagnosen ADHD men att de saknar pedagogiska tips på material anpassat för dessa elever. Studien visar vidare att en tydlig struktur, ordning i klassrummet och anpassningar till individen är av stor vikt vid undervisning av elever med ADHD. Pedagogerna i undersökningen anser att det stöd som de har tillgång till för eleverna med ADHD är grupprum, dator och elevassistent och möjlighet för eleven att få avlastning under skoldagen genom att kunna gå iväg från klassrummet.

Introduktion: Befolkningen i Sverige blir äldre och populationen växer. Ökad ålder innebär risk för försämrad allmän hälsa. Oral hälsa påverkar den allmänna hälsan samt livskvalitén. Flertalet äldre klarar inte av att utöva tillräckligt god munvård själva och blir beroende av omsorgspersonalens hjälp. Tandhälsan hos äldre har förbättrats i Sverige, vilket innebär en ökning av restaurerade tänder och avancerad protetik. Med detta har även behovet av munvård ökat och likaså kraven på omsorgspersonalen. Syfte: Att beskriva hur omsorgspersonals kunskaper och attityder till oral hälsa påverkar äldres orala hälsa. Frågeställningar: Vilka kunskaper och attityder beträffande oral hälsa har omsorgspersonal? På vilket sätt påverkar kunskaper och attityder bland omsorgspersonal den orala hälsan hos äldre? Metod: Litteraturstudie. Resultat: Kunskapen hos omsorgspersonal skiljer sig åt. Kunskap ökar efter utbildning men är svår att implementera i praktiken. Attityder till den orala hälsan är generellt positiv, ändå visar resultaten att utförandet av munvård inte prioriteras. Många tycker att utförandet av munvård är obehagligt på grund av motvilja från brukarna. Konklusion: Omsorgspersonalen behöver ökade kunskaper i hur den orala hälsan påverkar den allmänna hälsan och livskvalitén hos de äldre samt vidare praktisk utbildning i utförandet av munvård. Munvårdsutbildning kan påverka personalens attityder och beteende kring utförandet av munvård.

En andel ungdomar finns det alltid som konsumerar alkohol, men är de medvetna om riskerna det medför och vad alkohol gör med kroppen? Trots att ungdomar många gånger inte vet vilka risker och konsekvenser som är förknippade med alkohol väljer de att dricka mycket ändå. Lyckligtvis visar forskning att alkoholkonsumtionen minskat de senaste åren bland ungdomarna, dock finns det en hel del arbete kvar att göra. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka kopplingen mellan ett antal faktorer och ungdomars intensivkonsumtion av alkohol. Tanken har varit att undersöka hur grupptryck, kunskap mätt i ANT-undervisning och riskkunskap samt ungdomens föräldrarelation påverkar ungdomens val av intensivkonsumtion av alkohol utifrån ett perspektiv av risk- och skyddsfaktorer. Därför har frågeställningarna handlat om att undersöka kopplingen mellan grupptryck och intensivkonsumtion, kunskap och intensivkonsumtion samt tillslut föräldrarelationen och intensivkonsumtion. För att analysera resultatet har vi valt några intressanta verktyg som förklarar orsaken till att det ser ut som det gör, främst utifrån risk- och skyddsfaktorer. Sambandet visade på att både grupptrycket och föräldrarelationen hade en naturlig effekt på ungdomarna, samtidigt som kunskapen hade en annan typ av påverkan, en som gick emot det förväntade.

Denna studie är en kvalitativ litteraturstudie av bilddidaktisk forskning, vars syfte är att undersöka huruvida bildundervisningen ger möjlighet till utveckling och lärande som även främjar lärande i akademiska ämnen, utöver lärandet enbart i bildämnet. Bildämnet anses vara ett viktigt ämne i skolan som främjar elevers individuella utveckling och kan ge dem utvecklingsmöjligheter även i akademiska ämnen genom att det inkluderar både praktiska och teoretiska arbetsmetoder. Bilddidaktisk forskning diskuterar därför om det finns särskilda effekter som bildämnet ger möjlighet att utveckla hos eleven, vilka kan påverka elevers resultat i akademiska ämnen positivt. Metoden som har använts är en innehållsanalys av relevant bilddidaktik forskning, och avser undersöka och jämföra eventuella likheter och olikheter. Materialet för studien består av artiklar, forskningsrapporter och avhandlingar som behandlar bildundervisningens utvecklingsmöjligheter och eventuella transfereffekter från bildämnet till akademiska ämnen. Resultaten av studien visar att forskningen inte har funnit några direkta transfereffekter från bildämnet till specifika akademiska ämnen och att eventuella bevis är svåra att påvisa, men att bildämnet ändå spelar en viktig roll för elevens individuella utveckling genom att det inkluderar flera kognitiva förmågor, vilket skapar helhetsammanhang och bidrar till större ökad social och kulturell förståelse hos eleven. / <p>bild</p>

Syftet med min studie var att jämföra en grupp 3-åringar och en grupp 5-åringar när det gäller kunskap om knoppar och förmågan att tillgodogöra sig kunskap om knoppar. I min studie har jag även undersökt vilka intressen och samtal som barnen själva haft under pågående aktivitet. Bakgrunden till min undersökning var att som nyutbildad förskollärare få kunskap om vad barn själva väljer att titta på under en planerad naturvetenskaplig aktivitet i skogen och om samma upplägg på aktivitet passar två olika åldersgrupper barn. För att få svar har jag gjort observationer av två olika åldersgrupper med barn under två skogsaktiviteter samt intervjuat samtliga barn. Resultatet av min undersökning visar att trots likvärdiga förkunskaper om knoppar hade 5-åringarna tillgodogjort sig mer kunskap än 3-åringarna. 3-åringarnas fokus hamnade mest på det som naturen hade att erbjuda även om de bitvis intresserade sig för ”knoppletandet”. 5-åringarna visade på ett betydligt större engagemang och intresse och skötte nästan hela ”knoppis” aktiviteten själva. / The purpose of my study was to compare  a group of 3-years old and a group of 5-years old children in matter of their knowledge about buds and their ability to utilize knowledge about buds. In my examination I have also investigated what interested them and their conversations during the activity. The background to my examination was, as a recently educated preschool teatcher, achieve knowledge in matter of what children themselves choose to watch during a natural science activity in the forest, and if the same kind of activity fits two children groups of different age. To get the answers to my questions I have made observations of two groups of children, of different age, during two forest activities as well as interviewing all children. The result of my investigation shows that despite similar prior knowledge of buds the 5-years old has acquired more knowledge than the 3-years old. The 3-years old focused more on the nature itself rather than the task. The 5-years old showed a greater dedication and interest to the task and handled the task almost the whole activity by themselves.

Idag lever 130-150 miljoner människor med hepatit C vilket utgör ett globalt folkhälsoproblem. Överföring av viruset via blod med orena injektionssprutor är största smittorsaken för hepatit C. Detta har skapat en stark association mellan hepatit C och intravenöst drogmissbruk. Associationen skapar en omfattande stigmatisering och fördomsfullhet gentemot hepatit C-positiva patienter. Syftet med litteraturstudien är att belysa det vårdande mötet mellan sjuksköterskor och patienter med hepatit C. Vi har gjort en litteraturstudie baserat på åtta artiklar som varit både kvalitativa och kvantitativa. För att kunna beskriva personers erfarenheter, upplevelser samt känslor lades fokus på kvalitativa artiklar. Axelssons analysmetod valdes till analysarbetet av artiklar. De studier vi granskat visar på att fördomar hos sjuksköterskor gentemot patienter med hepatit C är vanligt förekommande på grund av bristande kunskap samt kopplingen till intravenöst drogmissbruk. Det framkommer att en ökad kunskap hos sjuksköterskan om hepatit C skapar en bättre attityd och bemötande mot patientgruppen. Ur patienternas perspektiv visar studierna på en upplevelse av brist på information, holistisk vård, förståelse och empati av sjuksköterskan i det vårdande mötet. För att minska hepatit C-positiva patienters upplevelse av stigma bör sjuksköterskan eftersträva ett vårdande möte med ett holistiskt förhållningssätt där patientens samtliga upplevelser av sjukdomen får ta plats. Det är viktigt att sjuksköterskan har en tillfredställande kunskap om hepatit C för att kunna ge adekvat information och undervisning till patienten. Mer utbildning och därmed en ökad kunskap om hepatit C hos sjuksköterskan minimerar risken att fördomar och stigmatisering påverkar det vårdande mötet.

Titel: ”Det är bara ett tillstånd där du ser att någon mår väldigt dåligt” – Kommunsjuksköterskors upplevelse och uppfattning av vård av äldre med psykisk ohälsa. Bakgrund: Allt fler äldre drabbas av psykisk ohälsa och orsaken kan vara allt från somatisk sjukdom till existentiella aspekter. Studier visar att somatiska besvär oftast sätts i fokus vilket gör att psykisk ohälsa lätt kommer i skymundan. Kommunsjuksköterskan besitter en viktig position i vårdkedjan eftersom hen träffar många äldre med psykisk ohälsa i hemmet eller på särskilt boende. Kommunsköterskan är den som gör första bedömning av den äldres hälsa inom den kommunala vården. Bedömningen kräver kunskap och kompetens för att kunna se helheten hos vårdtagaren dvs både kroppsliga och psykiska besvär. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar kommunsjuksköterskors uppfattning om vård av äldre med psykisk ohälsa. Metod: Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer med sju kommunsjuksköterskor genomfördes som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kommunsjuksköterskorna uppfattar psykisk ohälsa hos äldre som ett av de svåraste områdena inom hemsjukvården. Många av dem uttryckte att de helst inte vill arbeta med denna patientkategori. Kommunsjuksköterskorna ansåg att de har stort ansvar i vården av dessa patienter utan att ha kunskap om psykisk ohälsa. De upplevde att tiden inte räckte till att se den äldres psykiska ohälsa. Detta gjorde att hälsofrämjande och relationsskapande arbete inte prioriterades och den äldre blev lidande. Slutsats: Studien visar att kommunsjuksköterskorna uppfattar att deras kunskap om psykisk ohälsa är bristfällig pga. brist på utbildning i psykisk ohälsa. Bristfällig kunskap gör att sjuksköterskor inte anser sig kunna ge bra vård till personer med psykisk ohälsa och därför vill de inte arbeta med denna patientgrupp. Därför behövs en kunskaps- och kompetenshöjning hos sjuksköterskorna för att ge ökad medvetenhet, förståelse och trygghet i arbetet med de äldre.

No description available.

The aim of this study was to examine the experience, knowledge and attitude to mandatory reports of mistreatments amongst first line managers and assistance nurses in municipal elderly care. The following questions were at the center of the analysis: how do the different professional groups view having to report their own organization? How can various factors affect the mandatory reporting of mistreatments? What knowledge do the different professional groups have of mistreatments and mandatory reporting? A qualitative research method was used to examine these questions in the form of semi structured interviews and a small document study. The interviews were carried out with assistance nurses and first line manages in elder care, we interviewed four respondents from both professional groups. The interviews were then transcribed and coded with help of a content analysis. We have used Berger and Luckmanns theories about institutionalization when analyzing our results. We have also used Lipskys theory about street-level bureaucracy. The analysis is structured around themes and analyzed based on previous research and the above said theories. Our results show that there is a struggle amongst the both first line managers and assistance nurses to fully comprehend the complexity of mandatory reporting of mistreatments and that it’s often hard to draw the line between mandatory reporting of mistreatments and other less severe reporting’s such as deviation reports. Further, we have concluded that there is a fear amongst assistance nurses of reporting. Primarily because of a belief that reprisals, first and foremost from colleagues, will follow. We have also concluded that the workplace often seems to be characterized by a normative system in which loyalty and silence are common elements which may inhibit reporting. Key words: mandatory reporting of mistreatments, knowledge, attitudes, experience, elder care. Nyckelord: lex Sarah, kunskap, inställning, erfarenhet, äldreomsorg.