No description available.

<p>Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om synen på begreppet intelligens hos ett antal personer med anknytning till skolvärlden. För att få svar på mina funderingar har jag gjort en empirisk och kvalitativ studie där jag har intervjuat elever, lärarstudenter och lärare. </p><p>Resultatet visar att synen på vad intelligens är förändras med ålder och erfarenhet. I arbetet kan man uppmärksamma en trend där uppfattningar förändras från eleverna via studenterna till lärarna. Eleverna anser t.ex. att intelligens är ett resultat av en stor kunskapsmängd, d.v.s en kvantitativ inställning, medan lärarna i stället ser intelligens som mer komplex och kunskap som något kvalitativt snarare än kvantitativt. Studenterna har en uppfattning som befinner sig där emellan. </p><p>I analysen antyds att den kontext i vilken personerna lever spelar en stor roll för uppfattningarna. Elevernas uppfattningar återspeglar det sammanhang där de vanligen vistas, där skolan är främsta inlärningsmiljö och där användningen för kunskaperna också riktar sig mot att klara av skolarbetet. Lärarna, som har mer erfarenhet än eleverna och som har märkt behovet av kunskapens olika former i livets olika situationer, har därmed också en betydligt vidare uppfattning. Återigen har studenterna en uppfattning som befinner sig mitt emellan dessa upfattningar i och med att de också lever i en kultur som är ett mellanting mellan eleverna och lärarnas, vad gäller uppfattningar och värderingar.</p>

<p>Självvärdering – en fenomenografisk undersökning om hur gymnasielärare utvecklar professionalism är ett examensarbete som syftar till att belysa hur gymnasielärare utvecklar sin professionalism, det vill säga sina yrkesmässiga kunskaper. Den svenska skolan är målstyrd, vilket innebär att det delvis är lärarna som skall utarbeta vägen till målen. Det är därför viktigt att lärarna har möjligheter och förmåga att kontinuerligt utveckla sina kunskaper. Självvärdering har framförts i en skrivelse från regeringen (2001/02: 188), samt av de båda lärarfacken (Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund 2005) som en utgångspunkt och ett tillvägagångssätt för att finna och arbeta med de sidor av sitt arbete som läraren vill stimulera till utveckling. Genom intervjuer med nio lärare om deras självvärdering och en textanalys av transkriberingarna, visas att lärarna använder självvärdering på olika sätt. Det vanligaste är att man reflekterar individuellt, och att det överlag är sällsynt med samtal lärare emellan kring peda-gogiska frågor. Det mesta av lärarnas utvecklingsarbete görs utan någon speciell systematik eller dokumentation. Undersökningen visar också att lärarna utvecklar sin professionalism genom att fokusera elevernas engagemang under lektionerna, samt att eleverna utvecklar en förståelse av ämneskunskaper. Lärarna ägnar också mycket tid åt att fundera kring ifall det valda upplägget av undervisningen når de mål som eftersträvas. Jag menar att skolan skulle ha mycket att vinna på att det blev ett ökat utbyte mellan lärare om allehanda pedagogiska eller ämnesmässiga spörsmål. Det baseras bland annat på att jag själv fann att de intervjuer som jag genomförde gav mig väsentliga och relevanta lärdomar.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett individperspektiv erhålla djupare förståelse och ökad insikt i samtalsrelationen mellan skolkurator och sökande elev, samt vilka förutsättningar som enligt skolkuratorerna måste föreligga för ett givande möte. Studien utgick från en kvalitativ ansats med en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av tio stycken kuratorer, varav alla var kvinnor. Resultatet visar att samtalsrelationen är beroende av förtroende samt tillit, och att kuratorerna använder sig själva som verktyg för att bygga upp samtalsrelationen. Även egna uppkommande känslor används för att förstå eleven bättre medan kunskap om samtalsmetodik beskrivs som otillräcklig, istället värderas förvärvad erfarenhet som en viktig aspekt. Kuratorns egen människosyn och engagemang beskrivs vidare vara faktorer som påverkar samtalsrelationen. För stöd i svåra samtalsrelationer framhålls den egna kollegan eller handledningen som viktigast. Resultatet analyseras utifrån George Herbert Mead, Moira von Wright och Johan Asplund. Analysen berör aspekterna: Samtalsrelationens grunder, samtalsrelationen med utgångspunkt från kuratorn, eftersträvade processer inom samtalsrelationen samt påverkan utifrån kuratorn på samtalsrelationen.</p>

<p>Intranät. Bloggar och Wikis är idag verktyg som ofta förknippas med information och kunskap. Verktygen figurerar på senare tid allt oftare inom organisationer för bevaring, spridning och överföring av information samt som strategiska verktyg inom Knowledge Management där de faller inom kategorin Knowledge Management Systems. Denna studie har till syfte att redogöra för hur och varför IT-organisationer använder Intranät, Bloggar och Wikis som information och kunskapskanaler. Syftet är även att se till hur anställda inom IT-organisationer upplever och ser på dessa verktyg samt vilka faktorer som kan ha påverkan på användandet. Den empiriska studien är utförd med en kvalitativ ansats representerad av åtta stycken intervjuer på IT-organisationen VGR-IT i Göteborg. </p><p>Resultatet visade att organisationens Intranät ofta används på fel sätt och fallerar att nå upp till dess fulla kapacitet. Det ses som ett verktyg där formell information trycks ut från ledning utan möjlighet till påverkan eller diskussion av det publicerade materialet. Substitut och friare alternativ för detta finns i organisationens Bloggar och Wikis där anställda kan utvinna kunskap, dela med sig av erfarenheter och kommunicera på ett informellt vis. Dock visade resultatet att Bloggar och Wikis används i en begränsad utsträckning där visioner om dess användande är större än det praktiska. Verktygen sågs som en samarbetsyta men det var flertalet faktorer som påverkade användandet av verktygen såsom; styrning och kontroll, Strategier, Kulturella aspekter och Arbetsrutiner. </p><p>Det visade sig finnas en klyfta mellan generationer och hur de såg på informationshantering och att sättet för hur information kommuniceras är en kvarleva från äldre generationers tänkande i kombination med bristande engagemang till att generera nya tankar och idéer.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka ungdomars medie-vanor och deras betydelse för deras kunskap, både inom samhällsrelevanta och underhållningsmässiga frågor. Hur prioriterar ungdomarna vad som är den mest relevanta kunskapen i vardagen?Vår studie är baserad på kvantitativa och kvalitativa metoder</p><p>i form av enkätundersökning samt fokusgrupps-intervjuer. Dagens medieanvändande bland ungdomar har utvecklats åt två håll. Delvis är det rutinmässiga vanor som att exempelvis alltid se på Nyhetsmorgon. Den andra sidan är att de själva vill kunna styra när och var de skall använda medierna. Här har Internet öppnat upp en helt ny möjlighet som ungdomarna gärna utnyttjar. Dagens ungdomar vill inte ägna sig åt något som inte intresserar dem eller är ett måste att lära sig. Den samhällsrelevanta kunskapen värderas avsevärt mycket högre än underhållningsfakta.</p><p>För att kunna sammankoppla båda sidor av detta verkar många börja leta efter kunskap i underhållningsprogram och tycker att dessa kan vara lärorika.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka upplevelsen om att det finns ett kunskapsglapp mellan utlärd kunskap i två grundskolor och förväntad förkunskap när man börjar på gymnasiet – från textilslöjd till hantverksprogrammet inriktning skrädderi/ mode/ design. Min hypotes var att det är ett kunskapsglapp. Det framkom under arbetets gång att det framför allt var ett informationsglapp mellan grundskolans textillärare och hantverksprogrammets yrkeslärare, men även ett kunskapsglapp.</p><p>  Denna uppsats är å ena sidan hypotetiskt deduktiv, då det fanns en hypotes om att det finns ett kunskapsglapp från grundskolans textilslöjd till gymnasiets hantverksprogram. Hypotesen kom att prövas genom ett explorativt induktivt sätt, genom användning av en fenomenografisk ansats med drag av kontextuell analys. Det är en empirisk kvalitativ undersökning, som består av enkät och intervjuer, av en utvald grupp av yrkeslärare, textillärare och elever på Hantverksprogrammet.</p>

<p>Många suicidnära ungdomar söker somatisk vård strax innan de gör ett suicidförsök. Flera suicid borde därför kunna gå att förhindras. Syftet med studien var att identifiera vilken kunskap sjuksköterskan inom somatisk vård behöver för att uppmärksamma suicidnära ungdomar. Två frågeställningar ställdes för att belysa syftet. Behöver sjuksköterskan specifik kunskap för att uppmärksamma suicidnära ungdomar? Vilka tecken och symtom som tyder på suicidbenägenhet kan sjuksköterskan identifiera vid ett bedömningssamtal? Studien genomfördes som en litteraturstudie. De två största riskfaktorerna för att ungdomar ska begå suicid är tidigare suicidförsök och depression. Suicidnära ungdomar finns inom somatisk vård. Genom kunskap om riskfaktorer, tecken och symtom om suicidalitet kan sjuksköterskan uppmärksamma suicidnära ungdomar vid ett bedömningssamtal. Denna information kan struktureras utifrån VIPS-modellens sökord, vilket gjorts under resultatdelen. Många suicid går att förebygga. Suicidnära ungdomar söker sig i stor utsträckning till somatisk vård. Därför bör resurser läggas på suicidpreventiv utbildning av sjuksköterskor. Vidare forskning behövs om vilken kunskap sjuksköterskor besitter samt i vilken utsträckning de har mod att använda sig av den. Ett annat område för vidare forskning är om suicidnära ungdomar upplever sig uppmärksammade av sjuksköterskor inom somatisk vård.</p>

<p>Studien handlar om förskolepersonalens kunskap om genus och jämställdhet inom den pedagogiska verksamheten. Bakgrunden tar upp några av studiens centrala begrepp. Därefter beskrivs hur förskolans pedagogiska verksamhet och hur omgivningen i övrigt påverkar barnens identitetsskapande samt hur förskolepersonal kan använda kompensatorisk påverkan för ökad jämställdhet. Den berättar vilka mål läroplanerna och skollagen formulerar angående jämställdhet samt hur förändringar i lärares tankesätt påverkas och påverkar. Metoden som använts är narrativ, kvalitativa intervjuer som analyseras och redovisas som pedagogiska berättelser. Ur dessa berättelser framkommer förskolepersonalens föreställningar om genus och jämställdhet och hur dessa förändras. Personal på två förskolor intervjuades, barnskötare och en förskollärare. De hade sedan tidigare kunskap om jämställdhet, då de deltagit i ett större projekt som behandlade detta ämne. Vi fann ingen större skillnad i deras tankesätt vad gäller jämställdhet. Dock är barnskötarnas pedagogiska kunskap baserad på erfarenhet och inte på vetenskapligt grundad teori. När den pedagogiska grundsynen förändras genom till exempel utbildning påverkas även den tillämpade pedagogiken. Styrdokumenten fastställer mål att sträva mot och uppfylla, för att nå dessa mål krävs kunskap. Resultatet visar att förskolepersonalen uppfyller målen i styrdokumenten, dock påvisar de själva inte hur och de nämner heller inte dokumentens formuleringar.</p>

No description available.