In this essay from my perspective as a furniture designer and theacher at a design college I explore the idea that design actually is (playful) play. And if not exactly play that a playfulmind is an asset when it comes to being a designer as well as an teacher. From two portrayals and throughout the essay from experience as designer I study the different concepts play, design, design-process and creativity to see what tears them apart as well what binds them together.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera vilka strategier yrkeslärare använder i undervisningen för att eleverna ska utveckla ett yrkesspråk på gymnasieskolans byggprogram för att få förståelse om hur elevernas yrkesspråk utvecklas i undervisningen. Med utgångspunkt i studiens syfte formulerades två frågeställningar: Vilken betydelse tillskriver yrkeslärare på byggprogrammet att eleverna utvecklar ett yrkesspråk? Vilka metoder eller tillvägagångssätt anser yrkeslärarna på byggprogrammet är värdefulla att använda sig av för att eleverna ska utveckla ett yrkesspråk? Utifrån syfte och frågeställningar genomfördes tre kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visade på vikten av att blanda teori och praktik för att skapa en djupare förståelse hos eleverna vilket i sin tur bidrog till att även yrkesspråket utvecklades. Vidare konstateras i slutsatsen att praktikplatsen har stor betydelse för elevernas utveckling av yrkesspråket. Samtidigt lyftes yrkesspråket som mycket avgörande för att eleverna överhuvudtaget ska ha en framtid i branschen / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

<p>Föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplever ofta ett föräldraskap till bredden fyllt av utmaningar och prövningar. Skolans syn på barnet och dess svårigheter blir mycket betydelsefull för dessa familjer. Skolmiljön och vikten av de pedagogiska metoderna förbises ibland helt, istället förklaras problemen med egenskaper hos barnet eller situationen i hemmet. Hur skolan bemöter dessa familjer kan bli avgörande då dessa föräldrar ofta är mer beroende av samarbete än andra familjer. I sin förlängning kan detta få stora konsekvenser för barnets framtid och livskvalité. Empati, kunskap och samarbete är i detta sammanhang nyckelbegrepp.</p><p>Jag har samtalat med två mammor som har barn med svårigheter inom autismspektrat. De har låtit mig ta del av deras tankar och erfarenheter i mötet med skolan. Frustrationen de känner när ingen lyssnar är uppenbar i deras berättelser. De upplever att de inte blir bekräftade som kompetenta föräldrar. Ljusglimtar är de pedagoger som visar respekt och förståelse för deras utmaningar. I berättelserna blir det tydligt att skolan alltför sällan använder föräldrarnas erfarenheter när det uppstår svårigheter runt barnet. Föräldrarna upplever att skolan har tolkningsföreträde och föräldrarna betraktas ofta som besvärliga när de kommer med egna idéer och förslag.</p><p>Med kunskap om barnets funktionsnedsättning samt en vilja hos pedagogen att se föräldern som en tillgång, en expert på sitt barn, möjliggörs ett äkta möte mellan två likvärdiga parter. Detta möte kännetecknas av nyfikenhet och respekt för varandras verkligheter.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att undersöka vad kvalitativ bedömning av kunskaper och färdigheter innebär för lärare samt att hitta variationer i dessa uppfattningar. För att nå vårt syfte har vi använt intervju som metod med en fenomenografisk ansats. Vi har intervjuat tre lärare i en skola som undervisar i år 8 och år 9. Vi har utgått från aktuell forskning. Utifrån denna forskning har vi format en analysmodell som vi använder som en teoretisk ansats i slutresultatet. Som slutresultat kan vi konstatera att lärarna lägger olika värdering och innebörd i begreppen betyg och bedömning. Betyg står för likvärdighet och rättvisa och bedömning står för ord och fria tolkningar. Vidare konstaterar vi att den summativa och kvantitativa bedömningen används för att säkerställa likvärdighet och rättvisa. I resultatet kan vi även utläsa att den kvalitativa bedömningen ses som summativ i slutändan.</p><p>The aim of this study is to examine what qualitative assessment in education means to teachers and to find a variety in these conceptions. To reach our purpose we have used interview as a method with a phenomenographic approach. We have interviewed three teachers, one in eight and two in ninth grade in one school. We have used up-to-date research as a base in our study. We have developed from current research a model for analysis which we use as a theoretic approach when we report our results. We can establish as a result that teachers place different values and meanings in the conceptions grades and assessment. Grades have meanings as equivalence and fairness and assessment stands for usage of words and more liberate interpretations. We can also establish that summative and quatitative testingmethods are used to certify equivalence and fairness. Furthermore our results also indicates that even if formative assessment is used the product is a summative one.</p>

<p>Syfte med denna studie är att beskriva några elevers kunskap och förklaringar om positionssystemet i två olika skolor i år 4. Det var också intressant att jämföra skolornas likheter och olikheter av skolform, arbetssätt, klassrumsklimat och kommunikation. På den begränsade tid som studien hade till sitt förfogande passade det att göra observationer, uppgifter och intervjuer utifrån åtta utvalda elever från de två skolorna. Studiens syfte och problemformulering påverkade också valet av metoder. Resultaten visar att användningen av metodtrianguleringen gav studien större omfattning och därmed ökade också tillförlitligheten. Utifrån observationerna i klassrummen kartlades skolornas likheter och olikheter av skolform, arbetssätt, klassrumsklimat och kommunikation. Resultaten av observationerna sorterades sedan in i olika tabeller för att kunna vara ett fungerande underlag i jämförelsen. Tabellerna visar att skolornas skolform, kommunikation och klassrumsklimat var mycket olika. Däremot fanns det likheter i skolornas arbetssätt och undervisningsform. Uppgifterna grundade sig på taluppfattning och positionssystemet. Eleverna löste uppgifterna individuellt och uppmuntrades till att skriftligt förklara hur de hade tänkt kring sina lösningar. Lösningarna sorterades in i olika tabeller, en rent kvantitativ tabell och i flera kvalitativa tabeller. Den kvantitativa tabellen av elevernas resultat på uppgifterna, visade att ett högt antal av eleverna hade svarat rätt på uppgifterna. Gemensamt mellan skolorna var dock att felsvaren låg inom samma uppgifter, vilket tyder på att det kan vara generella svårigheter med positionssystemet i just de uppgifterna. De kvalitativa tabellerna med tre lösningsnivåer delades in efter elevernas förståelse om positionssystemet och efter deras förklaringar av sina lösningar. Resultaten visar på att eleverna hade god kunskap i talskrivning, men att de hade vissa svårigheter med att förklara de matematiska begreppen. I jämförelsen av talskrivning och talsorter hade eleverna svårare att förstå och förklara hur de hade tänkt kring talsorter. De flesta elever nämner inte positioner i sina förklaringar. I subtraktionsuppgiften hade en del elever svårigheter med nollans position i räkneoperationen. Några elever hade även svårt med hundratalsövergången som troligen inte var riktigt befäst hos dessa elever. Syftet med intervjuerna var att få reda på hur eleverna förklarade sina lösningar muntligt och deras kunskap om positionssystemet. Även elevernas intresse och uppfattning av matematikämnet ingick i intervjufrågorna. I resultaten kan man se att många elever var otydliga i sina förklaringar av hur man delar in tal i talsorter. Eleverna gav också många varierande svar om nollornas platsvärde i talet 8005. Endast hälften av eleverna nämnde nollornas platsvärde i talsorter och positioner. I den muntliga förklaringen av hur eleverna utfört en subtraktion upptäckte hälften av eleverna inte att de hade räknat fel. De gemensamma resultaten i studien tyder på att en del elever hade en relativ oklar taluppfattning och svårigheter med främst nollans betydelse i positionssystemet</p>

No description available.

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka samverkan mellan slöjd och andra skolämnen. För att få svar på detta utgick jag ifrån fem frågeställningar. De berörde samverkan, och om det förekommer i dagens skola, vilka ämnesområden som är vanligast, vad samverkan tillför de olika ämnena, om elevernas åldrar har betydelse för förekomsten av samverkan samt om lärares skyldighet, enligt Lpo-94, att samverka är känt hos lärare. Den metod jag har använt mig av är strukturerad intervju. De som intervjuats är klasslärare, resurslärare, drama/bild/musiklärare, och slöjdlärare. Alla informanterna är utbildade lärare i det ämne de undervisar i och studien har begränsats från år tre till år sex. Alla har intervjuats på sin arbetsplats. Av studien har framkommit att samverkan förekommer i dagens skola, nästan alla har någon gång varit med och samverkat men i nuläget är det endast tre lärare som samverkar. Det sker i år tre-sex och i år fyra. Följaktligen är alla åldrar representerade i nulägets samverkan. Som svar på varför inte alla deltar i samverkan har olika anledningar framkommit, exempelvis brist på gemensam planeringstid, att organisationen är ett hinder och kollegors brist på intresse. De som samverkar tycker att det har berikat respektive ämne genom att ämnena har blivit mer konkreta för eleverna och att arbetsglädjen har ökat. Det har även gett eleverna möjlighet att se sammanhang mellan skolans alla ämnen.</p>

<p>Det fanns många studier avseende attityder och kunskaper gentemot ECT bland både läkare och patienter. Däremot fanns ett fåtal studier ur sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters perspektiv gällande attityd, kunskap och omvårdnad vid ECT behandlingen. Syftet var att ur ett omvårdnadsperspektiv beskriva ECT behandlingen avseende attityd, kunskap och omvårdnadshandling. Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar, nio kvantitativa och en kvalitativ, funna genom litteratursökning i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, CSA Psychology, PsycInfo, PubMed, SweMed+, Scopus och Web of Science. Resultatet visade motsägelsefulla fynd angående attityderna. Bland sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter fanns både positiva och negativa attityder till behandlingen. Kunskaperna var övervägande goda hos de båda grupperna. Omvårdnadshandlingarna, stöd och information anpassades individuellt efter patienternas situation och visade brister som förbättrades genom utbildningar. Sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor bör ha en professionell attityd oavsett vårdsituationer. Möjligheten till vidareutbildning var en viktig del för bibehållen kompetens och utveckling. Omvårdnad är vår profession och omvårdnadshandlingar får aldrig brista. Slutsatsen var att vidare forskning angående sambandet mellan de tre fokusområden bör bedrivas.</p><p><strong> </strong></p>

No description available.

<p>Alkohol är den drog som används mest i Sverige, antalet missbrukare ökar ständigt och alkoholism ses som en av de största folkhälsosjukdomarna i världen. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka sjuksköterskans behov av utbildning i alkoholfrågor för att kunna arbeta med patienter med alkoholproblem. Artiklar granskades samt analyserades och relevant material extraherades för att sedan sorteras under tre olika kategorier. Resultatet visade på att sjuksköterskor hade fått lite utbildning inom området alkohol, vilket resulterat i att patienter hade fått felaktig rådgivning. Sjuksköterskor tyckte att det var mer krävande att jobba med patienter med alkoholproblem än andra patientgrupper. Ett utfall av resultatet var att sjuksköterskor ställde sig positiva till mer utbildning inom ämnet. I diskussionen kom författarna fram till att utbildning var en viktig faktor för att förbättra sjuksköterskors kunskap, förmåga att kunna identifiera och ge rådgivning till patienter med alkoholproblem. Utbildning visade sig vara en nyckelkomponent för att sjuksköterskan skulle kunna användas som en viktig resurs i arbetet mot alkoholismen.  </p>