The aim of this study is to contribute to the existing but limited research on the use of ChatGPT within educational contexts. Furthermore the study investigates how ChatGPT can be used in schools, focusing mainly on the Swedish upper secondary school. This paper also examines how the usage of ChatGPT affects learning and education, with regards to replicative, applicative, associative and interpretative learning. In a broader aspect, this study also discusses what learning and knowledge means within a new world of AI, chatbots and education that have become highly digitalized. This paper categorizes previous research to collect and identify where ChatGPT is used. In addition to categorizing contemporary research, this study also analyzes four questions assigned to ChatGPT from the above mentioned criterias. The questions chosen were based on the curriculum by Skolverket for Samhällskunskap 1b, 2 and 3. In order to evaluate the reliability of the answers produced by ChatGPT, other research and subject books were used. The answers were seemingly correct and also indifferent to ideology in these particular cases. In summary, ChatGPT can be used in various ways to strengthen and aid pupils in the search for replicative and applicative knowledge. However, as this study finds in accordance with previous research, ChatGPT is not suitable to strengthen pupils skills regarding associative and interpretative learning. In these two categories, additional techniques and/or methods implemented by teachers are required to further the development of pupils.

<p>Tjänsteföretag är kunskapsintensiva företag som är beroende av den kunskap som finns inom företaget. Det är vanligt inom dessa företag att basera arbetet på en projektform. Detta innebär att när ett projekt ska bedrivas tillsätts en projektgrupp, bestående av individer som besitter den kunskap som behövs för att slutföra projektet. Projektets karaktär kan vara av varierande slag men i de flesta fall kommer ett skapande av ny kunskap att äga rum samt även någon form av kunskapsöverföring. För att projektets resultat ska bli en allmänt vedertagen modell eller produkt så måste den framtagna kunskapen valideras av beställaren. Därefter är det upp till organisationen att förvalta den framtagna kunskapen. För att kunna identifiera dessa kunskapsprocesser har vi i denna kandidatuppsats undersökt ett specifikt projekt, Alphaprojektet, som har bedrivits inom företaget Gamma AB. Gamma AB är ett tjänsteföretag som är verksamt inom tre affärsområden. Målet med Alphaprojektet var att kunna erbjuda marknaden ett koncept tidigt i kundens arbetsprocess vilket binder samman dessa tre affärsområden. Den process och det problem som denna uppsats beskriver är hur kunskap skapades inom denna projektgrupp samt hur den skapade kunskapen förvaltades av projektets beställare. En av de slutsatser som denna uppsats genererat är att kunskap skapades i Alphaprojektet ge-nom att individer med skilda bakgrunder och olika mentala modeller interagerade. Denna skapade kunskap tog, mer konkret formen av att projektgruppen enades kring att de måste skapa ett gemensamt mål. Detta mål var att de skulle inrikta sig mot ett visst antal kunder och att dessa kunder sedan skulle kunna utnyttjas som referenser för framtida uppdrag samt att Tidiga skeden är komplext och svårt att definiera. Beställaren valde under Alphaprojektets gång att omstrukturera projektet. De bakomliggande orsakerna till detta var enligt beställaren själv att projektet skulle ha tagit för lång tid och på så sätt medfört ökade kostnader och även problem inom den egna organisationen. Enligt vår me-ning berodde omstruktureringen på fler orsaker. Vår slutsats är att organisationen misslycka-des att förvalta den kunskap som gruppen skapade samt att projektets mål, initialt, inte var tillräckligt tydligt definierade.</p>

I det här examensarbetet har jag valt att undersöka undervisningsmetoden "Grej of the Day" (GOTD) inom ramen för samhällsorienterande ämnen, SO, med fokus på mellanstadiet. Syftet med studien är att undersöka vilka kunskapsdimensioner i SO som lärare talar om när de talar om metoden GOTD. Studiens syfte besvaras med kvalitativ metod i form av intervjuer. Åtta lärare (främst på mellanstadiet) intervjuas om varför de använder metoden GOTD, vad de undervisar om och vilken typ av kunskap de menar att eleverna utvecklar inom ämnet SO. Det empiriska materialet analyseras med utgångspunkt i ett par olika teoretiska ramverk. Resultatet visar att lärarna är mycket positiva till metoden av olika skäl. De menar bland annat att eleverna utvecklar olika typer av kunskaper, inte bara inom SO. GOTD används till stor del ämnesövergripande i undervisningen. Lärarna uttrycker att eleverna utvecklar kunskaper om fakta och begrepp, något som i studien benämns som kunskaper av första ordningen. De menar också att eleverna tränar förmågor, kunskaper av andra ordningen; disciplinära och interdisciplinära. I studien konstateras även att den kunskap som eleverna utvecklar skulle kunna ses kraftfull kunskap. Lärarna talar alltså om olika kunskapsdimensioner eller olika typer av kunskap när de talar om GOTD; dels kunskaper av första och andra ordningen men möjligtvis också kraftfull kunskap (powerful knowledge). / <p>SO</p>

Tjänsteföretag är kunskapsintensiva företag som är beroende av den kunskap som finns inom företaget. Det är vanligt inom dessa företag att basera arbetet på en projektform. Detta innebär att när ett projekt ska bedrivas tillsätts en projektgrupp, bestående av individer som besitter den kunskap som behövs för att slutföra projektet. Projektets karaktär kan vara av varierande slag men i de flesta fall kommer ett skapande av ny kunskap att äga rum samt även någon form av kunskapsöverföring. För att projektets resultat ska bli en allmänt vedertagen modell eller produkt så måste den framtagna kunskapen valideras av beställaren. Därefter är det upp till organisationen att förvalta den framtagna kunskapen. För att kunna identifiera dessa kunskapsprocesser har vi i denna kandidatuppsats undersökt ett specifikt projekt, Alphaprojektet, som har bedrivits inom företaget Gamma AB. Gamma AB är ett tjänsteföretag som är verksamt inom tre affärsområden. Målet med Alphaprojektet var att kunna erbjuda marknaden ett koncept tidigt i kundens arbetsprocess vilket binder samman dessa tre affärsområden. Den process och det problem som denna uppsats beskriver är hur kunskap skapades inom denna projektgrupp samt hur den skapade kunskapen förvaltades av projektets beställare. En av de slutsatser som denna uppsats genererat är att kunskap skapades i Alphaprojektet ge-nom att individer med skilda bakgrunder och olika mentala modeller interagerade. Denna skapade kunskap tog, mer konkret formen av att projektgruppen enades kring att de måste skapa ett gemensamt mål. Detta mål var att de skulle inrikta sig mot ett visst antal kunder och att dessa kunder sedan skulle kunna utnyttjas som referenser för framtida uppdrag samt att Tidiga skeden är komplext och svårt att definiera. Beställaren valde under Alphaprojektets gång att omstrukturera projektet. De bakomliggande orsakerna till detta var enligt beställaren själv att projektet skulle ha tagit för lång tid och på så sätt medfört ökade kostnader och även problem inom den egna organisationen. Enligt vår me-ning berodde omstruktureringen på fler orsaker. Vår slutsats är att organisationen misslycka-des att förvalta den kunskap som gruppen skapade samt att projektets mål, initialt, inte var tillräckligt tydligt definierade.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättra organisatoriska utvecklingsmöjligheter och den konkurrenskraft som följer av detta. För en organisation med hög personalomsättning är således kunskapshanteringen av största vikt. Misslyckas organisationen att föra över kunskap och motverka de kunskapsglapp som kan uppkomma när individer lämnar organisationen är risken att förlora avgörande kunskapsresurser överhängande. Uppsalas studentnationer utgör ett tydligt exempel på organisationer som brottas med den här problematiken. Studentnationernas ledning byts ut betydligt oftare än vad som är vanligt i näringslivet och problematiken kring kunskapsöverföring vid hög personalomsättning dras på så vis till sin spets.   Syftet med denna uppsats var att skapa förståelse för kuratorer på Uppsalas studentnationers upplevelse av kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. Det är således de enskilda kuratorernas upplevelse av kunskapsöverföring som är i fokus för uppsatsen. Studien genomfördes i form av en kvalitativ intervjustudie bestående av åtta stycken semistrukturerade intervjuer med sittande eller nyligen avgångna kuratorer vi Uppsalas studentnationer.   De resultat som går att utläsa av studien är i mångt och mycket konsekvent med teoribildning på området. Det framgick att respondenterna upplevde tydlig dokumentation och rutiner som en av grundpelarna för att kunskapsöverföringen ska lyckas. Resultatet tyder även på att den utbrändhet många av kuratorerna upplever i slutet av sitt kuratorsår utgör ett stort hot mot effektiv kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. / Knowledge management is becoming progressively more and more important in order to improve and organization’s possibilities for improvement and the competitive advantage that follows. To an organization with high turnover rate, knowledge management is of outmost importance. If an organization fails to transfer the relevant knowledge when an individual leaves, the risk of vital knowledge loss increases dramatically.   The student nations of Uppsala are clear examples of organizations with a high rate of turnover where these complexes of problem occur. The top management is exchanged considerably more often than in the business world and thus the issue of knowledge transfer is very relevant.   The purpose of this essay was to create an understanding of the experience of knowledge transfer of the Curators at Uppsala’s student nation. It is their subjective experiences we are focusing on in this essay. The study was conducted in the form of qualitative interviews consisting of eight semi-structured interviews with current of recent Curators at the student nations in Uppsala.   Our results from this study are consistent with the theory in this field. We could see how the respondents experience clear documentation and routines as important basis for knowledge transfer to succeed. The result also indicates that the exhaustion that many of the Curators experience at the end of their contracted year is a major threat against effective knowledge transfer when exchanging Curators.

Syfte: Mot bakgrund av vikten av kunskap som konkurrensmedel syftar studien till att undersöka hur kunskap sprids i den interna organisationen i ett större bemanningsföretag. Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats med deskriptiv analys. Den primära datakällan grundas i semistrukturerade intervjuer med konsultchefer i ett större bemanningsföretag i Sverige. Datan kompletteras med interna dokument och analyseras med hjälp av Nonakas teoretiska modell kunskapsspiralen. Slutsats: Studien visar att kunskapsspridningen mellan konsultchefer och den interna organisationen i ett bemanningsföretag kan förstås med hjälp av Nonakas definition av explicit och tyst kunskap, samt teoretiska modell “kunskapsspiralen”. Konsultcheferna sprider tyst kunskap mellan sig genom “socialisering” och omvandlar den till explicit kunskap genom “externalisering”. Explicit kunskap samlas in av organisationen på centralnivå för att genom “kombination” lagras och spridas brett i organisationen. När konsultcheferna använder den explicita kunskapen utvecklar de tyst kunskap igen genom“internalisering”. På så sätt sprids kunskap mellan individer och organisationen.

<p>Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnås genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska tacit kunskap, det vill säga den kunskapen som finns i de anställdas sinnen.</p><p>Från år 2010 och fyra år framåt förväntas en stor utmarsch av 40-talister från den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att få konsekvenser på arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet.</p><p>Syftet med uppsatsen är ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras. För att kunna besvara syftet har en abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod använts i studien. Totalt har två observationer och fyra intervjuer genomförts. Studien har genomförts på fallföretaget Electrolux Laundry Systems i Ljungby och datainsamlingen har skett inom enheten Hydraulpressningsgruppen.</p><p>I studien kommer begreppet kunskap och dess olika typer att redas ut. Vidare kommer det beskrivas hur kunskap kan identifieras, konverteras och överföras.</p><p>Vi har utformat en analys som är baserad på den teoretiska referensramen. Analysen är utformad för att spegla syftet och problembakgrunden i studien. Den bygger på tre övergripande delar, kunskapsbegreppet, kunskapsidentifiering och kunskapsöverföring.</p><p>Resultatet av studien är en modell som skapar en förståelse för hur kunskapsidentifiering och kunskapsöverföring kan gå till. Studien har även kommit fram till att det finns hinder som kan försvåra en effektiv kunskapshantering.</p> / <p>Managing knowledge is becoming increasingly important to improve the organizational competitiveness. This can be achieved by a greater use of the knowledge capital. This usually means to explore the tacit knowledge which exists in the minds of the employees. In Sweden, from 2010 and four years onwards, a great walkout is expected among the people being born in the 40s.</p><p>The purpose of this essay is to create a model that illustrates how knowledge can be identified and transferred.</p><p>The methodology used in this study aims to attain the purpose by using a qualitative method in which interviews and observations are combined.</p><p>The study has been carried out at the case company, Electrolux Laundry Systems in Ljungby, Sweden.</p><p>The authors have developed an analysis which is based on the theoretical framework. This analysis consists of three main parts, knowledge identification, knowledge transfer and a model for knowledge management.</p><p>The conclusion in this essay is a model that creates an understanding of how knowledge can be identified and transferred. The study also found that there are obstacles that might constrain an effective knowledge management.</p>

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnås genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska tacit kunskap, det vill säga den kunskapen som finns i de anställdas sinnen. Från år 2010 och fyra år framåt förväntas en stor utmarsch av 40-talister från den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att få konsekvenser på arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet. Syftet med uppsatsen är ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras. För att kunna besvara syftet har en abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod använts i studien. Totalt har två observationer och fyra intervjuer genomförts. Studien har genomförts på fallföretaget Electrolux Laundry Systems i Ljungby och datainsamlingen har skett inom enheten Hydraulpressningsgruppen. I studien kommer begreppet kunskap och dess olika typer att redas ut. Vidare kommer det beskrivas hur kunskap kan identifieras, konverteras och överföras. Vi har utformat en analys som är baserad på den teoretiska referensramen. Analysen är utformad för att spegla syftet och problembakgrunden i studien. Den bygger på tre övergripande delar, kunskapsbegreppet, kunskapsidentifiering och kunskapsöverföring. Resultatet av studien är en modell som skapar en förståelse för hur kunskapsidentifiering och kunskapsöverföring kan gå till. Studien har även kommit fram till att det finns hinder som kan försvåra en effektiv kunskapshantering. / Managing knowledge is becoming increasingly important to improve the organizational competitiveness. This can be achieved by a greater use of the knowledge capital. This usually means to explore the tacit knowledge which exists in the minds of the employees. In Sweden, from 2010 and four years onwards, a great walkout is expected among the people being born in the 40s. The purpose of this essay is to create a model that illustrates how knowledge can be identified and transferred. The methodology used in this study aims to attain the purpose by using a qualitative method in which interviews and observations are combined. The study has been carried out at the case company, Electrolux Laundry Systems in Ljungby, Sweden. The authors have developed an analysis which is based on the theoretical framework. This analysis consists of three main parts, knowledge identification, knowledge transfer and a model for knowledge management. The conclusion in this essay is a model that creates an understanding of how knowledge can be identified and transferred. The study also found that there are obstacles that might constrain an effective knowledge management.

The context surrounding the tasks of and demands on Employment Agencies is a multi faceted one, containing a variety of interested parties. This results in a complex assignment for the Employment officer to manage, especially when it comes to issues of knowing the contextual terrains as well as the needs of the clients. This study aims at reflecting upon the process of knowledge of 5 Em-ployment officers in 3 numbers of Employment Agencies through an anlysis of their experiences of knowledge. In a series of semi structured interviews with experienced Employment officers. The study explores ways of comprehending different kinds of knowledge, and the manner in which knowledge is situated and shaped in a complex interplay between setting, coworkers and ar-tefacts. The study discusses ways in which the knowledge pro-cesses employed by the Employments officers is in fact composed. The result suggest that the knowledge process of the Employment officers is an ongoing interplay between context, implicit, explicit knowledge and mediating resources as artefacts and coworkers. The knowledge of the Employment officers is situated knowledge and is created within the context of the organization and their dis-cursive practice. The result indicate that the knowledge of Em-ployment officers are in first place driven by a practice based knowledge. / Arbetsförmedlingens omvärld är mångfacetterad bestående av en stor mängd intressenter. Detta resulterar i ett komplext uppdrag, både i relation till kontexten och de arbetssökandes behov som ar-betsförmedlarna är satta att hantera. Syftet med denna uppsats är att genom arbetsförmedlares tankar och resonemang kring kunskap öka förståelsen för hur deras kunskapsprocesser samspelar. Genom 5 semistrukturerade intervjuer med arbetsförmedlare med lång er-farenhet från 3 arbetsförmedlingskontor undersöks kunskapens olika delar och på vilket sätt dessa skapas genom medarbetare, kontext och artefakter.   Resultatet beskriver hur arbetsförmedlarnas kunskap bildas i ett ständigt pågående samspel mellan kontext, implicit, explicit kun-skap och medierande resurser i form av artefakter och kollegor. Arbetsförmedlarnas kunskap är situerad och utvecklas i relation till Arbetsförmedlingens kontext och diskursiva praktik.

Det finns mycket tidigare forskning inom området knowledge management och allt vad det kan innefatta. Den här fallstudien fokuserar på kunskapsöverföring av tyst och explicit kunskap som vi identifierade ett kunskapsgap för praktiska hjälpmedel och verktyg för kunskapsbevaringen. Tidigare studier tar snarare upp vad tyst och explicit kunskap är samt definitioner för det, snarare än hur företag praktiskt bör förhålla sig till det. I och med det har studenterna identifierat att det saknas ett informationslogistiskt perspektiv för lämpliga verktyg hur tyst och explicit kunskap bör bevaras. Problematiken för studien är att Electrolux Professional AB i Ljungby påstår att de i dagsläget inte använder några verktyg för kunskapsbevaring och kunskapsspridning. Företaget befinner sig i en period när många nyckelpersoner som arbetat på Electrolux under många år inom flera olika avdelningar och/eller befattningar slutar och går i pension. Nyckelpersonerna besitter bred kunskap, som riskerar att lämna företaget när nyckelpersonerna antingen säger upp sig eller går i pension. Problematiken har studerats genom intervjuer där problematiken har belysts genom intervju av sju anställda och för att identifiera deras perspektiv på hur de bevarar, sprider och lagrar kunskap. Genom resultatet lyfts olika verktyg och hjälpmedel fram som används idag på olika avdelningar. Studien har haft sin utgångpunkt i de teoretiska ramverken: Knowledge management, tyst och explicit kunskap, samt det intellektuella kapitalet. Studien har påvisat att Electrolux visst använder olika typer av hjälpmedel och verktyg för kunskapsspridning. Ett av det viktigast verktyget för kunskapsspridning är individernas sociala nätverk som den enskilda medarbetaren succesivt bygger upp på Electrolux med tidens gång. Faktorer som studien påstår påverka kunskapsbevaring, är en bredd på kunskapen, tidigare erfarenheter samt individens medvetenhet för hur viktig spridning, bevaring och lagring av kunskap är.Avslutningsvis kan vi inte nog understryka vikten och dess fördelar med att kartlägga det sociala nätverket med olika individer och befattningars kunskapsområden. Kartläggningen ger stora fördelar för att lagra, bevara och sprida kunskapen på ett optimalt och effektivt sätt i organisationer. / There is much previous research in the area of knowledge management and all that it may include. This case study focuses on knowledge transfer of tacit and explicit knowledge, where we identified a knowledge gap for practical tools for knowledge retention. We find that previous studies address what tacit and explicit knowledge is and the definitions for it, rather than how companies should practically use it. With this, the students have identified that there is missing an information logistic perspective for suitable tools for how tacit and explicit knowledge should be preserved in organizations. The problem in this study is that Electrolux Professional AB in Ljungby currently claim that they don't use any tools for knowledge retention and dissemination. The company is in a period when many key people who have worked at Electrolux for many years in several different departments and / or positions quit and retire. The key people possess broad knowledge, which risks leaving the company when the key people either resign or retire. The problem has been studied through interviews where the problem has been highlighted through interviews by seven employees to identify their perspective on how they preserve, disseminate and store knowledge. The result of the study highlights various tools that Electrolux use today in different departments. The study is based on the theoretical frameworks: Knowledge management, tacit and explicit knowledge, and intellectual capital.The result has shown that Electrolux already use different types of tools for spreading knowledge. The conclusion for this study is that the most important tools for the dissemination of knowledge is the individual's social network, which the individual employee gradually builds up on Electrolux over time. Factors that the study claims to influence knowledge retention are a breadth of knowledge, past experiences and the individual's awareness of how important the dissemination, preservation and storage of knowledge is. We cannot emphasize enough the importance and benefits of mapping the social network with different individuals and positions of knowledge. The mapping provides great advantages for storing, retaining and disseminating knowledge in an optimal and efficient way in organizations.