Abstract   The purpose of this work is to investigate children’s perception of Swedish birds. Through qualitative questions there were twelve children interviewed. I showed the pictures for the children of different animals that we discussed but with focus on birds. The children could partly distinguish which of the pictures that represented birds and who did not. But they could not distinguish a particular species of birds they only saw similarities in the birds shape and color. Overall, had the children their own ideas what ecology is like what the birds eat seeds, bread and fish they sound like pipip and that the bird in the winter travel to a warmer place or are hiding in their nest.       Keywords: Ecology, biological phenomena, pre-school, knowledge

The aim is to describe the factors that influence nurses' assessment and measurement of pain in patients. Literature study based on 13 reviewed articles, searched in the Cinahl. Qualitative and quantitative articles were analyzed. Six themes were identified that can be seen as the factors that influence nurses' assessment and measurement. The themes were   pain education, nurses´ experience in the profession, nurses´ level of knowledge about pain relief, documentation about pain, nurse´s perspective on the patient, and pain measurement. The Results of the study are discussed and linked to Katie Erikson's theory of suffering. Pain education is a factor which may be effective to improve the assessment of pain in the patient.

In July 2010 the curriculum Lpfö 98 was readjusted and was enhanced with new chapter, and the purpose of this essay is to study how preschool teachers discuss and describe how their conduction to the new chapter 2.6 of the readjust Curriculum Lpfö 98. I want to understand how they experience their work with the documentation. My question formulations are: How do three pre-school teachers reason around what they document in the pre-school? Which practical conditions do the pree-school teachers claiming to have on the pre-school to perform the documentation? How do they describe that they use the documentation to advance the tutoring in the preschool? In order to find out more, I interviewed three pre-school teachers, and analyzed the results I got based on prior research on documentation, and quality in preschool. My results show that the main focuses for documentations are how the children interact with each other, how they react and behave with new materials or activities. My informers emphasize that the main purpose of documentation are to be able to show the children their own process of learning. The practical conditions differ among my informers, which can lead to consequences when they want to make documentation and/or use the documentation for its purpose.  My results also indicates that the documentations are used to plan the pedagogical activities in regard to the children’s interests and according to the curriculum Lpfö98 rev.2010

No description available.

Ångest är ett tillstånd som drabbar en stor del av Sveriges befolkning. Den ökande psykiska ohälsan visar sig i antalet sjukskrivningar och besök inom vårdkedjan även genom den ständigt ökande förskrivningen och användningen av lugnande och antidepressiva läkemedel. Detta sker samtidigt som befolkningen för övrigt blir friskare och friskare. Genom att i tid uppmärksamma och hantera dessa problem skulle mycket lidande undvikas. Inom området saknas kunskap och forskning om hur patienter som lider av ångest bör behandlas och bemötas på bästa sätt. Okunskap kan leda till osäkerhet och nonchalans hos sjuksköterskan i mötet med dessa patienter. Syftet med studien var att belysa faktorer som skulle kunna påverka mötet med ångestfyllda patienter. Studien genomfördes i form av en litteraturstudie där resultatet baserades på analys av 11 granskade och bearbetade vetenskapliga artiklar. Resultatet i studien visar att kunskap är en viktig faktor för att underlätta sjuksköterskans möte med ångestfyllda patienter. Kunskap om ångest och dess olika uttryck samt patientens egna copingstrategier, kan göra stor skillnad i hur sjuksköterskor stödjer och bemöter varje enskild individ på bästa sätt. Det främsta målet är att hantera ångestfyllda patienter på ett individuellt sätt och inte bagatellisera deras helt normala reaktioner i en hotfull situation.

Studiens syfte var att belysa kunskapsläget om ADHD hos behandlare inom SiS samt hur de arbetar med elever/klienter som har ADHD eller ADHD-liknande symtom. Ett ytterligare syfte med studien var att undersöka prevalensen av ADHD inom SiS. För att mäta kunskapsläget har upplevd och uppskattad kunskap undersökts. En kvantitativ metod med strukturerade telefonintervjuer användes. De mest framträdande resultaten var att behandlarna har god kunskap om ADHD men att de ej upplever att kunskapen är tillräcklig. Resultatet visade även att behandlarna i relativt liten utsträckning använder specifika behandlingsmetoder för personer med ADHD samt att personer med ADHD är överrepresenterade inom SiS:s klientel. SiS skriver att de strävar efter att ge elever/klienter kunskapsbaserad vård och behandling som utgår från individens behov och slutsatsen blir därför att SiS med fördel kan satsa på utbildning/vidareutbildning av behandlingspersonal för att ge dem fördjupad kunskap om ADHD och de behandlingsmetoder som har visat god effekt.

No description available.

Syftet med detta arbete har varit att belysa pojkars uppfattning om nyttan med skolan, vad som motiverat dem att gå till skolan och om skolan bör vara frivillig. Detta är en kvalitativ intervjuundersökning som gjordes i södra Sverige. Sex pojkar i år nio deltog och delgav sina tankar och uppfattningar kring ovanstående ämnen. Resultatet visar att samtliga pojkar ansåg att de lärde sig mycket i skolan, och att det var viktigt att få bra betyg för att kunna söka vidare och gå på det gymnasieprogrammet de ville. Det framkom också att skolan ska vara obligatorisk så att alla elever har samma chans till utbildning och inte hamnar i svårigheter. Pojkarna uppfattade att det fanns olika typer av kunskap. De ansåg att det var viktigt att ha baskunskaper i olika ämnen och kunskaper för att klara av den framtida vardagen och arbetslivet.

Examensarbetet undersöker hur elever blir motiverade till att lära sig och ta till sig kunskap. Undersökningen genomfördes i en högstadieklass i åldrarna 15-16 år och eleverna gick i år 8 och 9. Undersökningen grundar sig på en enkät som jag lämnade ut till eleverna där de fick svara på tre frågorna, ”Vad har du lärt dig?", ”Hur har du lärt dig?” och ”Villkor/förutsättningar för detta lärande”. Det man kan utläsa av examensarbetet är hur elever motiveras till lärande och ta till sig kunskap. Det visar sig att det inte finns någon direkt rak väg att gå för att göra så att eleven motiveras och lär sig och tar till sig den kunskap, utan det är väldigt unikt för var och en. Men däremot finns det likheter där man som lärare får balansera mellan för att skapa en så god motiverande, lärande och kunskaps miljö som möjligt för att eleverna ska få en så bra grund som möjligt inför det kommande vuxenlivet där deras kunskap kommer att fortsätta att utvecklas i evighet.

Transition to Non-Compulsory Education Scrutinizing flaws in Students’ knowledge in Mathematics