No description available.

I den här rapporten redovisas processen och resultatet av mitt examensarbete i möbeltapetsering på Carl Malmsten Furniture Studies. Med mitt gesällprov som utgångspunkt har jag undersökt hur det dolda hantverket som döljer sig under ytan på en traditionellt stoppad möbel kan synliggöras. Undersökningen har resulterat i en processbeskrivande text–från trären stomme till stoppad och klädd möbel, där mitt fokus legat på att besvara frågorna om vad och varför, snarare än hur. Jag har sökt formuleringar, ord, representativa bilder och illustrationer för att på ett pedagogiskt och trovärdigt sätt förmedla det immateriella värdet och den handlingsburna kunskapen som finns inbakad i en möbel. Svaren på varför-frågorna påvisar nyttan i en handling men även innebörden och vikten av den handlingsburna kunskapen,  vilken även en lekman kan förstå vidden och betydelsen av.  Med en kunskapsteoretisk bakgrund har jag undersökt begreppet kunskap och kunskapsförmedling som ligger till grund för det här arbetet. Jag har bland annat tittat på hur olika typer av kunskap definierats och värderats olika och vad det har haft för betydelse för hantverkets utveckling. Jag har också sökt teoretiskt stöd som understryker syftet med att dokumentera och kommunicera handlingsburen kunskap. I varje äldre möbel som en tapetserare åtar sig finns en kulturhistoria inbäddad och det är genom den som vi lär vårt hantverk. Det arbete som en tapetserare utför handlar därför inte bara om omstoppning och omklädsel av en enskild möbel, utan bidrar i längden även till att stärka det immateriella kulturarvet och fortlevnaden av ett traditionellt hantverk. Av den anledningen har jag med en historisk bakgrund som beskriver hur stoppningshantverket har utvecklats över tid och varför det ser ut som det gör. Liksom vid beskrivningen av arbetet med mitt gesällprov har jag även här särskilt fokuserat på att söka efter svaren på varför-frågorna, d.v.s. den bakomliggande anledningen till att ett material eller en teknik kom i bruk. / This report presents the process and results of my bachelor thesis at Carl Malmsten Furniture Studies. With my journeyman's test  as a starting point, I examined how the hidden craft underneath the surface of a traditional upholstered furniture can be made visible. The investigation has resulted in a describing text - from wooden body to upholstered furniture. My focus has been to answer the questions of what and especially why, rather than how you do something. I have searched formulations, words, representative illustrations and pictures to convey the intangible value and the tacit knowledge that is embedded in a traditional handmade furniture. The answer to question why gives us answers for the benefits of an act, and conveys the meaning and importance of tacit knowledge, which is knowledge that even a person without insight of the craftsmanship can comprehend.   With a epistemological (the theory of knowledge) background, I have examined the concept of knowledge and the dissemination of knowledge, which is the basis for this work. I have studied how different types of knowledge through history has been defined and measured differently, and what consequences it has had for the development of handicraft. I have also searched theoretical support that emphasizes the meaning of documenting and communicating tacit knowledge.  In each piece of furniture that an upholsterer restore, there is a cultural history to find, and it is through that history we learn our craftsmanship. Therefore, the work of a upholsterer is not just about craft itself, it also helps to strengthen the intangible cultural heritage and the survival of a traditional craft. For that reason I have written a historical background that describes the development of Swedish upholstery traditions and how it has evolved over time. As with the description of the work of my journeyman's test, I have particularly focused on searching for answers to the questions of why - the underlying reason whya material or technology came into use.

<p><p>Studiens syfte var att undersöka förskolebarns och skolelevers uppfattningar av hur och vad de lär sig samt hur detta står i relation till Läroplanernas (Utbildningsdepartementet, 2006a, 2006b) intentioner i frågorna hur lärande ska ske och vad som ska läras. Samt att en jämförelse med de olika åldersgrupperna belystes. Undersökningens utgångspunkt var kvalitativa intervjuer av förskolebarn som går sista året på förskolan och skolelever i årskurs 4, vid fyra olika verksamheter. Sammanlagt har 23 informanter deltagit i studien. Resultatet visade att det finns både likheter och skillnader när det gäller informanternas beskrivningar i förhållande till Läroplanernas intentioner och i de olika åldersgrupperna. Den övergripande slutsatsen blev synliggörandets betydelse, som är en del av metalärande. Där läraren får en betydelsefull roll i den pedagogiska verksamheten genom att synliggöra, skapa förutsättningar för ett öppet klimat samt att använda kommunikationen som ett redskap.</p></p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur leken kan användas som pedagogisktverktyg i förskolan för att stimulera barnets sociala utveckling. Det har genomförtsobservationer och intervjuer för att få fram resultatet, som visade att leken har encentral betydelse för hur barnet utvecklas socialt. De pedagoger och barn som medverkat i denna studie har bidragit med värdefull information som visar påpedagogens roll i barnets sociala utveckling. Pedagogernas sätt att arbeta med lekenvisade sig ha en koppling till hur de ställde sig till lekens betydelse för barnetsutveckling. Trots att resultatet visar på olika sätt att arbeta med leken, framgårpedagogernas positiva syn på leken i olika utsträckning. Pedagogerna är dock överensom att leken är ett centralt begrepp i förskolan och att den behöver ha en given plats ibarnets vardag.</p>

<p> </p><p>Cirka 800 000 svenskar behandlas med läkemedel för högt blodtryck, vilken minskar förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar. Dock uppnår endast 20 till 30 procent av de svenskar som ordineras blodtryckssänkande läkemedel behandlingsmålen, dvs. blodtryck under 140/90 mm Hg. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som bidrar till patientens följsamhet vid farmakologisk- och ickefarmakologisk behandling av högt blodtryck. Studien genomfördes som en litteraturöversikt, baserad på 15 vetenskapliga artiklar, sju kvantitativa och åtta kvalitativa, funna genom litteratursökning i databaserna PubMed (MedLine) och Cinahl. Databearbetning och analys genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Granskär och Höglund-Nielsen. Faktorer påverkande följsamheten  delades vid analysering in i positiva respektive negativa faktorer. Faktorer med positiv effekt på följsamheten var; god livssituation, ålder, kön, etnicitet, hälsosam livsstil, insikt, bra relation till vården, rädsla för komplikationer samt tro på läkemedel. Faktorer med negativ inverkan; icke upplevd sjukdom, läkemedelsbiverkningar, tro på alternativa behandlingsmetoder, negativ kontakt med vården, oavsiktlig dålig följsamhet, praktiska begränsningar, ålder, kön, etnicitet samt negativ attityd gentemot läkemedel. Vi anser att viktiga omvårdnadsåtgärder för god följsamhet är att skapa välmående, involvera anhöriga, god rådgivning, information angående symtom och biverkan av läkemedel samt verka för kontinuitet till återbesök.</p>

<p>Munvård är till stor del ett bortglömt område inom omvårdnad och speciellt på vårdavdelningar, men det har en stor påverkan på människans välbefinnande fysiskt, psykiskt, socialt. Syftet med studien var att belysa vilken kunskap om munvård som finns hos vårdpersonal, samt hur munvård prioriteras och genomförs inom sjukhusvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie och resultatet är baserat på 12 forskningsartiklar. Litteraturstudien visade att utbildnings- och kunskapsnivån inom munhälsa i nuläget är låg hos vårdpersonal, vilket är en av huvudfaktorerna till den låga prioriteringen av munvård. På grund av den låga kunskapen inom munhälsa önskade vårdpersonal ökad utbildning både teoretisk och praktisk. Brist på munstatus och dokumentation angående patientens munhälsa bidrog till att omvårdnadsåtgärder och uppföljning var ofullständiga. Ett bedömningsinstrument för munstatus finns utarbetat, men är inte integrerat i omvårdnaden. Detta visar på att samarbetet bör öka mellan tand- och sjukvård på vårdavdelningar. Vidare forskning angående patienters munhälsa på vårdavdelningar bör utvecklas då den nuvarande är otillfredsställande och behöver uppmärksammas av vårdpersonal.</p>

<p>Syftet med detta arbete har varit att belysa pojkars uppfattning om nyttan med skolan, vad som motiverat dem att gå till skolan och om skolan bör vara frivillig.</p><p>Detta är en kvalitativ intervjuundersökning som gjordes i södra Sverige. Sex pojkar i år nio deltog och delgav sina tankar och uppfattningar kring ovanstående ämnen.</p><p>Resultatet visar att samtliga pojkar ansåg att de lärde sig mycket i skolan, och att det var viktigt att få bra betyg för att kunna söka vidare och gå på det gymnasieprogrammet de ville. Det framkom också att skolan ska vara obligatorisk så att alla elever har samma chans till utbildning och inte hamnar i svårigheter. Pojkarna uppfattade att det fanns olika typer av kunskap. De ansåg att det var viktigt att ha baskunskaper i olika ämnen och kunskaper för att klara av den framtida vardagen och arbetslivet.</p>

<p>Lärande kan ses som en livslång process där vi konstruerar oss en världsbild i relation till världen och andra människor. I skolan möter vi människor med andra synsätt och föreställningar och vi möter också skolkunskaper som skiljer sig från våra vardagskunskaper. Inte minst i de naturorienterade ämnena kan mötet innebära en sådan krock och därför framstå som både främmande och skrämmande för många elever. Om skolans sätt att introducera naturvetenskapen blir för avlägsen elevens vardagskunskaper finns en risk att eleven endast lär sig begrepp och utvecklar ett kunnande om fenomen utan att kunna ge dessa ett sammanhang.</p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur några naturvetenskapliga begrepp introduceras i några centrala läroböcker i fysik, inom området elektricitet, samt vilken mening de ges. Vi vill därefter undersöka vilken mening elever ger dessa begrepp. Vi har utfört en intervju med ett fåtal elever och avser därför inte att göra några generaliseringar med vårt arbete utan ambitionen är att föra en diskussion om vad elevers vardagskunskaper kan innebära.</p><p>Resultatet visar att elevernas uppfattningar om begreppen i elektricitet ofta skiljer sig från den mening som finns i läroboken. Eleverna använder sig visserligen, till viss del, av ett naturvetenskapligt språkbruk, men det är ett mycket fragmenterat språkbruk där de blandar ihop begreppen med ett vardagligt språkbruk när det naturvetenskapliga inte räcker till.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att ge en historisk överblick över de svenska betygssystemen och att se på hur begreppen kunskap, betyg och bedömning diskuteras i de nationella läroplanerna. I Sverige har vi haft tre olika betygssystem; det absoluta, det relativa och dagens mål- och kunskapsrelaterade. I det absoluta betygssystemet graderades betygen i form av bokstäver och eleverna betygssattes i jämförelse med varandra. Betyg i ordning och uppförande sattes men togs bort i och med Lgr 69. Med Lgr 62 kom ett nytt betygssystem, det relativa, även här betygssattes eleverna i relation till varandra. Det mål- och kunskapsrelaterade betyget infördes med Lpo 94 och här betygssätts eleverna i relation till givna kunskapsmål.</p><p>Vi har i vår uppsats gjort en textanalys av de nationella läroplanerna; Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. I de nationella läroplanerna har vi tittat på begreppen kunskap, betyg och bedömning. Vi har räknat förekomsten av de tre begreppen i läroplanerna, därefter har vi utgått från det resultat vi har fått och tittat närmare på vad som beskrivs i samband med begreppen och hur de framställs. I vår studie har vi kunnat se att diskussionen kring de tre begreppen har förändrats, begreppen ges olika vikt i de olika läroplanerna. I Lgr 69 läggs stor vikt vid betyg och bedömning. Lgr 80 ser vi som en förkortning av Lgr 69 men vikten av begreppet bedömning har minskat avsevärt. I Lpo 94 läggs störst vikt vid kunskapsbegreppet.</p><p>Vi har i vår analys kunnat se att dagens betygssystem har växt fram ur tankar som går att utläsa redan i Lgr 69.</p>

<p>Det är viktigt att undervisningen i skolan bidrar till att eleverna får en djupare förståelse för olika begrepp, som inte begränsas till utantillärning av definitioner där begrepp reduceras till meningslösa fakta. Ett annat ord för den förståelsen är begreppslig kunskap. Syftet med denna studie är att undersöka i vilket omfattning två läroböcker i ämnet samhällskunskap inbjuder till just begreppslig kunskap.Genom kritisk närläsning analyseras de båda böckernas behandling av begreppen diktatur och demokrati. I botten för den begreppsliga kunskapen finns ett antal förmågor, och närläsningen utgår från ett urval av dessa i analysen av läroböckerna:</p><p>Förmåga till personligt ställningstagande</p><p>Förmåga till kritiskt tänkande</p><p>Förmåga till perspektivbyte och inlevelseförmåga i både tid och rum Förståelse för begreppens ursprung.</p><p>Textanalysen visar en stor skillnad på hur läroböckerna väljer att behandla de båda begreppen. Begreppet diktatur beskrivs relativt ensidigt med små möjligheter för läsaren att göra ett personligt ställningstagande eller tänka kritiskt. Begreppet demokrati behandlas mer utförligt och problematiseras på ett sådant vis som främjar de nyss nämna förmågorna. Begreppens ursprung behandlas knappt av läroböckerna.</p> / <p>To contribute to a profound understanding of various concepts, is an important aspect of teaching. The opposite; learning the definition of concepts by heart tend to turn the concepts into meaningless facts. Another word for this understanding is concept based knowledge. The intention of this paper is to examine to what extent two textbooks in civics invite to this concept based knowledge. By close reading, the textbooks are analyzed in regard to the concepts dictatorship and democracy. Underlying the concept based knowledge is a number of abilities, and the analysis is based on some of these: Ability to make personal standpoints</p><p>Ability to critical thinking</p><p>Ability to change perspectives and the understanding of others in time and space</p><p>Understanding the origins of concepts</p><p>The analysis of the textbooks shows a great difference in how they deal with the two concepts. The concept dictatorship is described relatively one-sided which gives the reader little opportunity to make personal standpoints or think critically. The concept democracy is dealt with more thoroughly and is also problematized in a way that supports the recently mentioned abilities. The origins of the concepts are hardly dealt with in any of the textbooks.</p>