Lärande kan ses som en livslång process där vi konstruerar oss en världsbild i relation till världen och andra människor. I skolan möter vi människor med andra synsätt och föreställningar och vi möter också skolkunskaper som skiljer sig från våra vardagskunskaper. Inte minst i de naturorienterade ämnena kan mötet innebära en sådan krock och därför framstå som både främmande och skrämmande för många elever. Om skolans sätt att introducera naturvetenskapen blir för avlägsen elevens vardagskunskaper finns en risk att eleven endast lär sig begrepp och utvecklar ett kunnande om fenomen utan att kunna ge dessa ett sammanhang. Syftet med detta arbete är att undersöka hur några naturvetenskapliga begrepp introduceras i några centrala läroböcker i fysik, inom området elektricitet, samt vilken mening de ges. Vi vill därefter undersöka vilken mening elever ger dessa begrepp. Vi har utfört en intervju med ett fåtal elever och avser därför inte att göra några generaliseringar med vårt arbete utan ambitionen är att föra en diskussion om vad elevers vardagskunskaper kan innebära. Resultatet visar att elevernas uppfattningar om begreppen i elektricitet ofta skiljer sig från den mening som finns i läroboken. Eleverna använder sig visserligen, till viss del, av ett naturvetenskapligt språkbruk, men det är ett mycket fragmenterat språkbruk där de blandar ihop begreppen med ett vardagligt språkbruk när det naturvetenskapliga inte räcker till.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att ge en historisk överblick över de svenska betygssystemen och att se på hur begreppen kunskap, betyg och bedömning diskuteras i de nationella läroplanerna. I Sverige har vi haft tre olika betygssystem; det absoluta, det relativa och dagens mål- och kunskapsrelaterade. I det absoluta betygssystemet graderades betygen i form av bokstäver och eleverna betygssattes i jämförelse med varandra. Betyg i ordning och uppförande sattes men togs bort i och med Lgr 69. Med Lgr 62 kom ett nytt betygssystem, det relativa, även här betygssattes eleverna i relation till varandra. Det mål- och kunskapsrelaterade betyget infördes med Lpo 94 och här betygssätts eleverna i relation till givna kunskapsmål. Vi har i vår uppsats gjort en textanalys av de nationella läroplanerna; Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. I de nationella läroplanerna har vi tittat på begreppen kunskap, betyg och bedömning. Vi har räknat förekomsten av de tre begreppen i läroplanerna, därefter har vi utgått från det resultat vi har fått och tittat närmare på vad som beskrivs i samband med begreppen och hur de framställs. I vår studie har vi kunnat se att diskussionen kring de tre begreppen har förändrats, begreppen ges olika vikt i de olika läroplanerna. I Lgr 69 läggs stor vikt vid betyg och bedömning. Lgr 80 ser vi som en förkortning av Lgr 69 men vikten av begreppet bedömning har minskat avsevärt. I Lpo 94 läggs störst vikt vid kunskapsbegreppet. Vi har i vår analys kunnat se att dagens betygssystem har växt fram ur tankar som går att utläsa redan i Lgr 69.

Det är viktigt att undervisningen i skolan bidrar till att eleverna får en djupare förståelse för olika begrepp, som inte begränsas till utantillärning av definitioner där begrepp reduceras till meningslösa fakta. Ett annat ord för den förståelsen är begreppslig kunskap. Syftet med denna studie är att undersöka i vilket omfattning två läroböcker i ämnet samhällskunskap inbjuder till just begreppslig kunskap.Genom kritisk närläsning analyseras de båda böckernas behandling av begreppen diktatur och demokrati. I botten för den begreppsliga kunskapen finns ett antal förmågor, och närläsningen utgår från ett urval av dessa i analysen av läroböckerna: Förmåga till personligt ställningstagande Förmåga till kritiskt tänkande Förmåga till perspektivbyte och inlevelseförmåga i både tid och rum Förståelse för begreppens ursprung. Textanalysen visar en stor skillnad på hur läroböckerna väljer att behandla de båda begreppen. Begreppet diktatur beskrivs relativt ensidigt med små möjligheter för läsaren att göra ett personligt ställningstagande eller tänka kritiskt. Begreppet demokrati behandlas mer utförligt och problematiseras på ett sådant vis som främjar de nyss nämna förmågorna. Begreppens ursprung behandlas knappt av läroböckerna. / To contribute to a profound understanding of various concepts, is an important aspect of teaching. The opposite; learning the definition of concepts by heart tend to turn the concepts into meaningless facts. Another word for this understanding is concept based knowledge. The intention of this paper is to examine to what extent two textbooks in civics invite to this concept based knowledge. By close reading, the textbooks are analyzed in regard to the concepts dictatorship and democracy. Underlying the concept based knowledge is a number of abilities, and the analysis is based on some of these: Ability to make personal standpoints Ability to critical thinking Ability to change perspectives and the understanding of others in time and space Understanding the origins of concepts The analysis of the textbooks shows a great difference in how they deal with the two concepts. The concept dictatorship is described relatively one-sided which gives the reader little opportunity to make personal standpoints or think critically. The concept democracy is dealt with more thoroughly and is also problematized in a way that supports the recently mentioned abilities. The origins of the concepts are hardly dealt with in any of the textbooks.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur leken kan användas som pedagogisktverktyg i förskolan för att stimulera barnets sociala utveckling. Det har genomförtsobservationer och intervjuer för att få fram resultatet, som visade att leken har encentral betydelse för hur barnet utvecklas socialt. De pedagoger och barn som medverkat i denna studie har bidragit med värdefull information som visar påpedagogens roll i barnets sociala utveckling. Pedagogernas sätt att arbeta med lekenvisade sig ha en koppling till hur de ställde sig till lekens betydelse för barnetsutveckling. Trots att resultatet visar på olika sätt att arbeta med leken, framgårpedagogernas positiva syn på leken i olika utsträckning. Pedagogerna är dock överensom att leken är ett centralt begrepp i förskolan och att den behöver ha en given plats ibarnets vardag.

Hjärtsvikt är ett tillstånd som ökar i dagens samhälle. Tillståndet påverkar många funktioner i det dagliga livet som främst beror på symtom och olika behov som gör vardagen svår för individen. Syftet var att beskriva individens upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats, med sammanlagt 12 artiklar. Analysen resulterade i huvudtemat En oförutsägbar och sviktande kropp med de tillhörande temana En ny livssituaion, Att uppleva trygghet, Att behöva anpassa sig till det nya tillståndet samt Att finna mening med livet. Resultatet visar att hjärtsvikt ger symtom och känslor som hindrar individen att vara den person individen var före insjuknandet. Tillståndet kräver anpassning till situationen för att främja en god livssituation och att åter finna mening med livet och hopp om framtiden. Sjuksköterskans främsta uppgift vid vård av individen med hjärtsvikt är, att utbilda individen så att anpassning till situationen kan ske. Detta kan göra att individen känner trygghet i sin livssituation. / Heart failure is a condition that increases in the society today. The condidtion affects a lot in the daily life which mostly depends up on symptoms and different demands that makes the every day life hard for the individual. The purpose was to describe the individuals’ experiences of living with heart failure. A literature review with a qualitative approach was usead as the method with 12 articles all together. The anatomy resulted in the main theme An unpredictable and failing bodywith the appurtenant themes A new situation of life, To experience security, Need to adapt to the new condition, and To find the meaning with life.The result shows that heart failure gives symptoms and feelings that narrow the individuals’ chances of being the same person as before the disease started. The condition claims adaption to the new situation to promote a good situation of life and to once again find the meaning of life and hope for the future. The nurse's task when caring these individuals is to educate them so readjusting will be able to befall, which will give the individual security in the new circumstances of life.

Bakgrund  Blodförgiftning även kallat sepsis är en vanligt förekommande och potentiellt allvarlig sjukdom. Diagnosen har en hög mortalitet trots att det många fall kan ges en adekvat behandling. Försvårad sepsis brukar leda till en inläggning på intensivvårdsavdelning och kan resultera i långa vårdperioder. Det är vanligt förekommande med en längre tids rehabilitering i hemmet efter sjukdomen. Allt detta medför stort lidande för patienten och höga samhällskostnader. Patienter som har drabbats utav en sepsis behöver, precis som patienter som har drabbats utav hjärt- och kärlsjukdom och ett trauma, akutsjukvård. I nuläget hamnar sepsis i skymundan och diagnosen behöver få ett bättre fokus för att ge ökad kunskap. Sjuksköterskan är den person som inom hälso- och sjukvård träffar patienten i ett tidigt vårdskede. Då begynnande sepsis har diffusa symtom och ett snabbt sjukdomsförlopp är det av största vikt att sjuksköterskan har en klinisk blick och erhåller goda kunskaper om tecken och observation relaterat till sjukdomen.   Syfte  Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av vård vid sepsis  Metod  Studien är en kvalitativ deskriptiv intervjustudie. Halvstrukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor verksamma inom två olika vårdavdelningen genomfördes för datainsamling. Kvalitativ innehållsanalys låg till grund för dataanalys.  Resultat  I resultatet framkom totalt fem kategorier. En av de utformade kategorierna var Behandling där sjuksköterskor uppfattade att det är av största vikt att ha kunskap om observation av tidiga tecken och symtom vid sepsis. Sjuksköterskorna beskrev att det är angeläget att inleda tidig behandling på akutmottagningen. I kategorin Kunskap kom det fram att sjuksköterskorna tyckte att de hade fått otillräcklig kunskap om sepsis i sin grundutbildning. Samtliga sjuksköterskor hade fått sin kunskap om diagnosen genom vidareutbildning och yrkeserfarenhet. I kategorin Profession talade sjuksköterskorna om att ett gott samarbete är en förutsättning för en god arbetsmiljö. Sjuksköterskorna förklarade att det är av största vikt att personalen har en god kommunikation mellan varandra och att det finns riktlinjer att följa. I kategorin Patientkommunikation beskrev sjuksköterskor om vikten av bra kommunikation med patienten och dess närstående. Omvårdnad är en kategori som belyser sjuksköterskors erfarenheter om omvårdnadens olika dimensioner och dess betydelse för vården.  Slutsats  Resultatet visade att erfarenhet och kunskap är väsentligt för att upptäcka sepsis i ett tidigt skede. En tidig behandling av sepsis är av största vikt. Detta kan uppnås genom ett gott samarbete och tydliga riktlinjer. Personcentrerad omvårdnad har en central roll i behandlingen.

Denna rapport handlar om hur spelare kommer fram till beslut i fightingspel: om de använder kunskap eller om de förutser vad motståndaren ska göra. Bakgrunden behandlar termen ”mindreading” och vad fightingspel är samt vilka skickligheter som används i fightingspel. En förundersökning gjordes med erfarna fightingspelsspelare för att undersöka vilka faktorer som skulle kunna vara viktiga. Rapportens frågeställning är om det är spelmekaniken eller förmågan till mindreading som är viktigast för framgång i ett spel med frekventa Yomi-situationer såsom fightingspel. Ett enkelt rundbaserat fightingspel togs fram för att användas i undersökningen. Sex par försökspersoner spelade spelet och samtidigt fick de tala högt om sina tankeprocesser. Analysen av spelomgångarna och spelarnas kommentarer indikerade att beslut baserade på spelmekanik var mer framgångsrika än beslut baserade på mindreading. Denna rapport bygger på en undersökning med dataspelare som dock inte var specialiserade på fightingspel. En kommande undersökning skulle kunna göras med mer erfarna spelare.

Inledning: Risken för återinskrivning minskar om patienten har kunskap och kan hantera hjärtsvikten utifrån egenvårdsråd. Förmågan att ta till sig information har även en central roll i detta. Hjärtsviktspatienter med dålig följsamhet i sin egenvård av sjukdomen skrivs oftare in än de som har bra följsamhet. Minskad förståelse och kunskap kring sjukdom leder till minskad möjlighet för patienten att förstå information, läsa och följa medicinska rekommendationer samt skriftliga och muntliga instruktioner. Metod: Ett frågeformulär delades ut till patienter på två hjärtsviktsmottagningar i Mellansverige. Skillnader mellan skriftlig information testades mot skriftlig och muntlig information och analyserades med Mann-Whitney U test. Trettio patienter besvarade frågeformuläret (97 % response rate). Resultat: Sextiotre procent av deltagarna i denna studie fick både muntligt och skriftlig information angående egenvården. 60 % i undersökningsgruppen hade endast en grundskola/gymnasial utbildning och 40 % hade en högskola/universitets utbildning. Kunskapsmässigt skiljde sig inte grupperna åt. Diskussion: Tidigare studier har visat att egenvården inte alltid utförs optimalt bara för att patienten har en hög kunskap. Studiens kliniska implikationer är att patienter som följs upp på hjärtsviktsmottagningar har bra kunskap oavsett utbildningsnivå eller hur de fått informationen.' Slutsats: Det fanns ingen signifikant skillnad i kunskap mellan de olika informationssätten och utbildningsnivåerna.

No description available.