Denna litteraturstudie syftar till att avgöra huruvida forskning stöder hypotesen om att om barn får ett tidigt positivt möte med matematik ger en god grund för ett senare matematikintresse i skolan. Enligt förskolans läroplan ska grunden för utveckling och ett livslångt lärande främjas hos barnen redan i förskolan. Den aktivitet som barnen deltar i ska vara rolig, pedagogisk och säker. Åren innan skolan börjar är viktiga eftersom det är då barnens färdigheter etableras. Dock är det också i förskoleåldern som barnen utvecklar fördomar, attityder och tankar om vad matematik är. En viktig faktor är lärarna i förskolans kompetens. Läraren måste ha goda ämneskunskaper för att kunna skapa stimulerande lärandesituationer och kunna identifiera och stödja barnen i deras matematiska utveckling. Ökas lärarnas ämneskunskaper så ökar även barnens matematiska kunskap automatiskt. / This study aims at determine whether research supports the hypothesis that if children get an early positive meeting with mathematics provides a good foundation for later math interest in school. According to the preschool curriculum the preschool should lay the foundation for a lifelong learning and promote children´s development and learning. The activity which the children are participating should be fun, educational and safe. The years before school start is important because this is when the children´s skills are established but it is also where they develop their prejudices, attitudes and thoughts about what mathematics are. An important element is the teachers´ competence; the teacher must have good subject knowledge to create stimulating learning situations and identify and support children in their mathematical development. Increasing teachers´ knowledge the children´s mathematical knowledge will increase automatically.

<p>Examensarbetet undersöker hur elever blir motiverade till att lära sig och ta till sig kunskap. Undersökningen genomfördes i en högstadieklass i åldrarna 15-16 år och eleverna gick i år 8 och 9. Undersökningen grundar sig på en enkät som jag lämnade ut till eleverna där de fick svara på tre frågorna, ”Vad har du lärt dig?", ”Hur har du lärt dig?” och ”Villkor/förutsättningar för detta lärande”. Det man kan utläsa av examensarbetet är hur elever motiveras till lärande och ta till sig kunskap. Det visar sig att det inte finns någon direkt rak väg att gå för att göra så att eleven motiveras och lär sig och tar till sig den kunskap, utan det är väldigt unikt för var och en. Men däremot finns det likheter där man som lärare får balansera mellan för att skapa en så god motiverande, lärande och kunskaps miljö som möjligt för att eleverna ska få en så bra grund som möjligt inför det kommande vuxenlivet där deras kunskap kommer att fortsätta att utvecklas i evighet.</p>

<p>Studiens syfte var att belysa kunskapsläget om ADHD hos behandlare inom SiS samt hur de arbetar med elever/klienter som har ADHD eller ADHD-liknande symtom. Ett ytterligare syfte med studien var att undersöka prevalensen av ADHD inom SiS. För att mäta kunskapsläget har upplevd och uppskattad kunskap undersökts. En kvantitativ metod med strukturerade telefonintervjuer användes. De mest framträdande resultaten var att behandlarna har god kunskap om ADHD men att de ej upplever att kunskapen är tillräcklig. Resultatet visade även att behandlarna i relativt liten utsträckning använder specifika behandlingsmetoder för personer med ADHD samt att personer med ADHD är överrepresenterade inom SiS:s klientel.</p><p>SiS skriver att de strävar efter att ge elever/klienter kunskapsbaserad vård och behandling som utgår från individens behov och slutsatsen blir därför att SiS med fördel kan satsa på utbildning/vidareutbildning av behandlingspersonal för att ge dem fördjupad kunskap om ADHD och de behandlingsmetoder som har visat god effekt.</p>

<p>Transition to Non-Compulsory Education</p><p>Scrutinizing flaws in Students’ knowledge in Mathematics</p>

Bakgrund: Somatisering är en beteckning på en omedveten process, då patienten överför känslomässiga spänningstillstånd till kroppsliga symtom. Karakteristiska drag är att de tror sig lida av flera symtom från olika delar av kroppen, men vilka är helt normala undersökningsfynd. Ett problem i kontakten mellan vårdpersonal och patient är att behov och önskningar inte tillmötesgås. Orsaken är delvis vårdpersonalens fördomar och den kunskapsbrist som finns kring somatiserande tillstånd. Syfte: Att belysa vårdpersonalens kunskap och attityder kring patienter med somatiseringssyndrom. Metod: Litteraturstudie innehållande 14 artiklar, vilka har klassificerats, kvalitetsvärderats, analyserats och sammanställts. Resultat: Resultatet delades in i sex subteman som vidare indelades i två huvudteman: Människosyn och Aktuell vetskap. Fynden i resultatet visade att läkarna ansåg att patienterna var frustrerande och en förutfattad bild var vanligt. De kände sig osäkra i behandling och kunskapen var bristande. Utbildning gavs och detta visade sig ge andra attityder, ökade kunskaper och en förbättrad syn på patienterna. Diskussion: Med en kunskapsbrist kan det vara svårt att förstå patientens föreställningar och behov. För att finna bakomliggande orsaker till patientens symtom, är personalens uppgift att nå patienten och föra ett samtal om då- och nuvarande livsomständigheter. Här upptäcks de verkliga problemen. Slutsats: Med en ökad kunskap kommer synsättet gentemot dessa patienter att förändras, vilket leder till ändrade attityder.

Bakgrund: Samtidigt som konsulter måste tillhandahålla ny och professionell expertis verkar de i en föränderlig omgivning där gårdagens kunskap snabbt blir utdaterad. Få studier har undersökt om det kan finnas en potentiell, upplevd osäkerhet hos konsulten kopplad till sin kompetens. För att förstå om osäkerheten finns bör arbete med kunskap studeras inom konsultverksamheter. Syfte: Vi vill beskriva hur tyst kunskap sprids inom en konsultorganisation genom att studera hur arbete sker med att skapa förutsättningar för konsulterna att dela tyst kunskap mellan projektteam. Genom beskrivningen vill vi bidra med förståelse för hur delning av tyst kunskap möjligen kan minska potentiell, upplevd osäkerhet hos konsulterna. Metod: Arbetet består av en fallstudie av en konsultverksamhet inom IT branschen. En kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats föranligger där datagenerering har skett genom fokusgrupp och individuella intervjuer. Slutsatser: Organisatoriska förutsättningar för tyst kunskapsdelning mellan projekt är ett öppet arbetsklimat där samarbete, vilja och goda relationer uppmuntrar konsulterna att dela kunskap. Tyst kunskap delas främst i informella forum men även i formella beroende på diskussionsämne, kontext och rådande förhållningssätt. Det finns till viss del en upplevd osäkerhet av konsulterna vilken är kopplad till deras expertis. Osäkerheten kan delvis reduceras genom tyst kunskapsdelning mellan projekt men framförallt genom informationsutbyte mellan projekt vilket reducerar och förebygger osäkerhet.

Bakgrund: Det lever cirka 35.3 miljoner människor med HIV i världen. HIV kan inte smitta via vardaglig kontakt som handskakningar, men kan smitta via blod, sexuell kontakt och bröstmjölk. Symtom kan exempelvis vara svullna lymfkörtlar som konsekvens av nedsatt immunförsvar. Patienter har upplevt att sjuksköterskor varit rädda för att bli smittade av HIV och sjuksköterskor har därför använt överdrivna försiktighetsåtgärder. Sjuksköterskor bär med sig personliga och professionella föreställningar om hälsa/sjukdom, dessa påverkar hur de vårdar patienter. Syfte: Att kartlägga sjuksköterskors kunskap och attityd av att vårda vuxna HIV/AIDS-positiva patienter. Metod: En icke-systematisk översikt, där åtta kvantitativa artiklar och en mixad metod har granskats, analyserats och kategoriserats. Resultat: Sjuksköterskorna hade varierande kunskaper om HIV/AIDS, särskilt gällande smittvägar. Även attityder varierade, några var empatiska och villiga att vårda patienter som diagnostiserats med HIV.  Andra hade rädsla för att bli smittade och vägrade att ge vård. Slutsats: Bristande kunskap gällande smittvägar för HIV- viruset finns hos sjuksköterskorna, detta kan leda till attityder som påverkar omvårdnadens kvalitet genom bland annat vägran att ge vård. Föreställningar om sjukdomens orsak påverkar deras bemötande. Vi anser att mer kunskap hos sjukvårdspersonal om HIV skulle behövas.

Bakgrund: Idag dör omkring 90 000 människor årligen i Sverige varav 85 procent av dessa på institution eller sjukhus, kanske omgivna av högteknologisk utrustning med alla dess möjligheter att förlänga ett biologiskt liv. Livstestamente är en viljeförklaring om hur en person vill behandlas i livets slutskede. Ett sådant dokument är inte juridiskt bindande. Däremot är det stadgat i lagen att vården, så långt det är möjligt, skall utformas och genomföras i samråd med patienten. Ett livstestamente betraktas av många sjuksköterskor som en vägledning, men det är ändå inte givet att patientens önskemål alltid kan följas även om vårdpersonalen har kännedom om dessa. Syfte: Att belysa en del av de problem sjuksköterskor kan ställas inför i samband med patienters livstestamenten. Metod: En litteraturstudie baserad på artiklar med kvalitativ inriktning. Åtta artiklar med inriktning på livstestamenten, autonomi, delaktighet, livsuppehållande behandling och palliativ vård analyserades. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna tyckte att livstestamentet var ett sätt för patienten att bevara sin delaktighet om de skulle hamna i ett terminalt tillstånd. Samtidigt ansåg sjuksköterskorna att det kunde vara konfliktfyllt att tillämpa ett livstestamente. Patientens förväntningar, sjuksköterskans ”lägre” position i den hierarkiska strukturen, vårdpersonalens attityder samt bristande kommunikation angavs som några av de svårigheter sjuksköterskan behövde handskas med. Diskussion: Ett av omvårdnadens syften är att minska lidande samt ge möjligheten till en värdig död. Patientens delaktighet är direkt kopplat till upplevelsen av livskvalitet och en god död. Detta synsätt delas av både sjuksköterskor och patienter. Ändå visar det sig att vården i livets slutskede karakteriseras av brist på kontroll och delaktig ur ett patientperspektiv. Ett livstestamente är i nyläget ingen vanlig företeelse i vårdsammanhang. När ett sådant dokument existerar och är vad patienten önskar orsakar det därför ofta stora utmaningar för sjuksköterskan. Flertalet sjuksköterskor påtalar att det krävs bättre kunskap om livstestamentet och dess tillämpning för att hon/han skall kunna bidra till större följsamhet till dessa.

Utbildning ses idag som centralt för att bli och förbli anställningsbar och de senaste åren har ansökningarna till högskolor och universitet ökat i Sverige. Personalvetarprogrammen är ett av de program som ökat mest. Vårt intresse väcktes för att undersöka vilka motiv studenter har för att söka till personalvetarprogram och vilka förväntningar som finns på programmet. För att kontrastera och problematisera detta gjordes en jämförelse med vad företrädare inom HR-området har för krav och förväntningar på personalvetarstudenter som potentiella arbetstagare. Vi har utfört fem semistrukturerade intervjuer med studenter på Opus-programmet och fem med HR-företrädare. Resultatet visar att studenterna har ett instrumentellt förhållningssätt till studierna och att det främsta motivet för att läsa på högskolan är för att få ett jobb med kvalificerade arbetsuppgifter. Studenterna främjar sin anställningsbarhet genom utbildningen men betraktas ej av HR-företrädarna som anställningsbara till de representerade HR-avdelningarna i studien.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad bilden och det bildskapande arbetet har för betydelse för kunskap i ett samarbete mellan museum, universitet och skola. Jag har genomfört observationer av elevers besök på en bildutställning i kemi på BildMuseet Umeå universitet. Besöket innehöll bildvisning och efterföljande workshop med en bildpedagog och en kemist. Resultatet av observationerna visade att bilden, det visuella, användes i kunskapssyfte främst gällande kemi. Det ansågs av informanterna vara ett sätt att nå eleverna på ett annat sätt än text och tal för att vi lär oss på olika sätt och att det krävs olika sätt att lära ut på. Kvalitativa intervjuer har genomförts med projektets inblandade: en bildpedagog, en kemist, en intendent och en lärare. Resultatet av intervjuerna visade att bakgrunden till samarbetet var slumpmässig, att en del samarbetsproblem förekommit men att samtliga informanter var nöjda med samarbetet. Bildvisningen och workshopen på BildMuseet hade som mål att vara lustfylld för att eleverna skulle få en positiv uppfattning om kemi. Samtliga informanter motiverade att innehållet hade många förutsättningar att leda till detta. / The purpose of the paper was to examine what the image and the image creation work has implications for literacy in collaboration between museums, universities and schools. I have carried out observations of students ' visits to a picture exhibition in chemistry, BildMuseet Umeå University. The visit included the image viewing and subsequent workshop with an art educator and a chemist. The result of observations showed that the image, the visual, was used in the knowledge order mainly applicable chemistry. It was considered as a way to reach students differently than text and numbers that we learn differently and requires different ways of learning. Qualitative interviews were carried out with the project involved: an art educator, a chemist, a curator and a teacher. The result of the interviews showed that the background to cooperation was truly random, that some collaboration problems occurred but that they all were satisfied with the cooperation. The image is displayed and the workshop on BildMuseet that aimed to be pleasurable to the students would have a positive perception of chemistry. They all motivated that the content had many conditions that lead to this.