Background: Type 2 diabetes is one of the most common diseases in Sweden. Living with type 2 diabetes affects the person’s daily life and life situation. Treatment of type 2 diabetes consists of the patients making lifestyle changes and self-care. Nurses have expressed a need for knowledge regarding how to support and educate patients with type 2 diabetes, in their self-care. Aim: To describe adult’s experiences of living with type 2 diabetes. Method: A qualitative literature study with descriptive approach. Results: The analysis resulted in two themes. The themes were loss of control over daily life, regain stability and hope in life. The persons experienced lack of knowledge about their disease, furthermore, they felt anxiety and anger. The persons experienced that they had difficulties adjusting their diet. After a certain period of illness, the people accepted and managed the disease and got support both from their families and from health care professionals. Conclusion: The care and education that patients with diabetes type 2 are offered need to be more individualized. This can ensure and help the patients with type 2 diabetes perform adequate self-care by their own preconditions, to maintain health and well-being.

Denna studie syftar till att öka kunskapen om inkludering i förskolan, samt hur detta begrepp uppfattas och tillämpas i ett antal förskolor i Sverige idag. Det är vidare att undersöka hur pedagoger ser på möjligheter och eventuella hinder med inkluderingsarbetet på förskolan. Studien vilar på en hermeneutisk grund då det i förskolan handlar om att tolka och förstå, vilket är samstämmigt med hermeneutikens grundtankar. I denna kvalitativa studie har semistrukturerade personliga intervjuer används för att samla in empiriskt material. Empirin har transkriberats och analyserats och teman har frambringats ur detta material. Resultatet av denna studie visar på att inkludering i förskolor är komplext och svårtolkat. Det är ett ord som inte finns med naturligt i förskolan, trots att samtliga pedagoger som intervjuades var överens om att de bör arbeta inkluderande i förskolan. Denna studie visar också att läroplanen har indikationer på att ett inkluderande arbetssätt bör tillämpas trots att detta inte står ordagrant i läroplanstexten. Pedagoger inom förskolan har för lite kunskap för att kunna möta alla barns olikheter visar denna studie. Det finns dock lösningar på detta, och denna kunskap skulle kunna ökas genom att begreppet lyfts mer och bringar samtal inom verksamheter, så att förskolan står på en gemensam grund vad gäller förhållningssätt och barnsyn. Förskolan är en flexibel arena som är i ständig förändring där pedagoger gör små och stora anpassningar efter rådande omständigheter. Trots att förskolan har stora möjligheter att förändra och anpassa, så att inkludering av alla barn blir möjlig, vittnar personal om att det är för dåligt anpassade lokaler i många förskolor idag. Det finns inte heller tillräckligt med resurser för att kunna dela barngrupperna, vilket är en lösning till att arbeta inkluderande enligt pedagogerna i denna studie.

De internationella adoptionerna startade i Sverige på 1960-talet och har sedan mitten av 1980-talet minskat från 1800 barn till 1132 barn år 2013. För en adoptivfamilj har anknytning en central betydelse i familjens vardag och handlar om samspel mellan förälder och barn. Tidigare forskning tyder på att adopterade barn i större utsträckning visar på ett otryggt anknytningsmönster än barn som bor med sina biologiska föräldrar. En trygg anknytning kan främjas genom att föräldern är lyhörd för barnets signaler. Studiens syfte är att ta reda på vilka upplevelser adoptivföräldrar har av mötet med och stöd från BVC. Tio kvalitativa intervjuer genomfördes med adoptivföräldrar och en kvalitativ innehållsanalys användes vid analysprocessen. Resultatet beskrivs utifrån två kategorier, vilka är: ”Behov av stöd” och ”Attityder och förhållningssätt”. Studiens resultat visar att föräldrarna upplever att BVC-sköterskors kunskap och stöd kring anknytning är begränsad. Föräldrarna önskar att få samtala med BVC-sköterskor kring anknytningens betydelse och hur den utvecklas över tid. De BVC-sköterskor som föräldrarna har förtroende för är de som har ett brinnande intresse för adoption. Även bemötandet hos BVC-sköterskorna har en inverkan på föräldrarnas förtroende. Ett öppet förhållningssätt och en förståelse för att adoptivbarnet har med sig ett bagage av tidigare upplevelser kan bidra till att föräldrarna känner större trygghet i mötet med BVC- sköterskorna. Att få möta andra familjer i samma situation och utbyta erfarenheter är något föräldrarna uttrycker är värdefullt. Ett förslag som kan vara användbart i BVC- sköterskors verksamhet är ett internetbaserat utbildningsprogram med adoptionsrelaterade frågor som kan inhämtas vid behov.

Föreliggande studie presenterar hur undersökande och jämförande av vilken kunskap som polis och socialarbetare anser sig behöva för att kunna utföra ett effektivt och professionellt arbete med mäns våld mot kvinnor. För att kunna göra detta genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med poliser och socialsekreterare som dagligen i någon utsträckning kommer i kontakt med eller arbetar med våldsutsatta kvinnor. De semistrukturerade intervjuerna utformades utifrån begreppen tyst kunskap, praktisk kunskap, teoretisk kunskap och kompetens. Resultatet visar att den tysta kunskapen beskrivs som en magkänsla som bedöms vara ytterst relevant i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Vidare visar resultatet på att den praktiska kunskapen för socialtjänsten består i att kunna vägleda den våldsutsatta kvinnan medan poliserna lägger större vikt vid utredningsförmåga. Praktisk kunskap beskrivs också som erfarenhetsbaserad kunskap. Resultatet visar också på att teoretisk kunskap är starkt kopplad till utbildning samt kunskap om normaliseringsprocessen. Slutligen visar resultatet att kompetens är en form av lyhördhet och självuppfattning som en yrkesverksam bör ha genom att känna till sina egna begränsningar. Slutsatserna av studiens resultat vittnar om att vidare forskning på arbetsmetoder inom området behövs för att få en mer integrerad och gemensam kunskapsbas

Generationsskiftet på arbetsmarknaden har under ett antal år fått stor plats i media. De såkallade 40-talisternas dramatiska utträde från arbetsmarknaden förutspås föra med sigoroande konsekvenser. Media har belyst några av de konsekvenser som väntas komma,bland annat arbetarbrist och försörjningsbörda, men vi har valt att ta fasta på denkompetensdränering som skiftet skulle kunna innebära. Bank- och finansvärlden är enkompetensstark bransch där individuell reell kompetens utgör en nyckelfaktor vilket kangöra att de kan drabbas hårt. Ytterligare en faktor att ta med i ekvationen är att många iden här branschen tillhör den äldre generationen. Den mesta kunskapsstocken på företagbestår av humankapital, en tacit kunskap som är svår att överföra vilket gör det till enkomplicerad uppgift för företag att försöka bevara.Med ämnet som utgångspunkt valde vi att genomföra en kvalitativ fallstudie påSwedbank Sjuhärad då deras verksamhet och åldersstruktur passade kriterierna för vårtsyfte. Studien ämnar ge förståelse för hur Swedbank Sjuhärad handskas medkompetensdränering i samband med pensionsavgångarna hos dem. Därmed är inte måletatt skapa en generell teori i ämnet utan att skapa en kraftfull text med kvalitativa insikteroch poänger.Den textskapande delen är baserad på Hernadis triad som är en strukturerad skrivprocessdär läsaren tas igenom tre olika steg. I första steget möter läsaren en naivt tolkad textbaserad på empiriskt material. För att sedan i andra delen få ta del av en mer kritisktolkning ur ett teoretiskt perspektiv. I det avslutande avsnittet är det vi som forskare somtar över rollen som författare och skapar en helt ny text som kan vägleda läsaren till en nyinsikt.Resan genom respondenternas berättelser har fått oss att inse att trots att vi lever i ettkunskapssamhälle där kunskap ses som en stor konkurrensfördel så behöver inte allkunskap vara värd att ta tillvara.

SAMMANFATTNINGMånga företag lägger idag stor vikt vid flexibilitet och effektivitet och många arbetstagare känner sig manade att hela tiden utvecklas och göra sig mer kompetenta för det arbete de söker. Tidigare forskning visar på att fenomenet anställningsbarhet är omtalat och de ökade kraven på arbetstagarna har bland annat lett till en ökad utbildningsnivå.Bakgrund: Bakgrunden till uppsatsen är bland annat de förändringar som skett på arbetsmarknaden med avseende på organisationsstruktur, fokus på individen samt globaliseringen. Fenomenet anställningsbarhet har länge diskuterats men har haft olika innebörder genom åren och idag regleras arbetsmarknaden även av styrdokument från EU, däribland Bolognaprocessen. Detta har inneburit att större fokus lagts på individen och var och en måste ta ansvar för sin egen personliga utveckling.Syfte: Undersökningens syfte handlar om hur nyanställda upplever konkurrensen på arbetsmarknaden i förhållande till den egna attraktionskraften när det gäller att få och behålla en anställning. Vi vill även undersöka på vilket sätt faktorer som utbildning, arbetslivserfarenhet och familjesituation påverkar den upplevda anställningsbarheten.Metod: En kvalitativ studie med hermeneutiskt perspektiv. Intervjuformen är semistrukturerad och urvalet är strategiskt, icke slumpmässigt. Vi som forskare har även tagit del av de forskningsetiska överväganden som presenteras av Vetenskapsrådet. Transkribering, kodning och analys mynnar slutligen ut i att vi som forskare försöker svara på undersökningens syfte och frågeställningar.Resultat: Resultatet, som grundar sig på de intervjuades upplevelser, visar på att anställningsbarhet är individbundet och att anställda verkar se personliga egenskaper och arbetslivserfarenhet som de viktigaste inslagen i den egna anställningsbarheten. Familjesituationen påverkar anställningsbarheten i viss mån eftersom anställda som har barn inte har samma möjligheter att flytta eller vidareutbilda sig och genom det göra sig mer anställningsbara. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Syftet med denna studie var att studera hur vuxenstuderande tar till sig och lär sig tysta kunskaper genom att delta i formella lärmiljöer på Komvux men även genom arbetsplatsförlagd utbildning (APL). Studien beskriver tysta kunskaper från ett studerandeperspektiv, som bland annat är baserat på författarna Folkesson, Polanyi, vuxenstuderandes erfarenhet och kunskap. För att få ett resultat utfördes nätbaserad enkät där vuxenstuderande fick svara på ett antal frågor som skulle baseras på studiens två frågeställningar som är: Hur tar vuxenstuderande till sig tysta kunskaper i olika formella lärmiljöer på Komvux, enligt deras egna beskrivningar? Hur omsätter dessa vuxna studerande de tysta kunskaperna i de olika formella lärmiljöerna på Komvux, till exempelvis ute på APL? Studien beskriver praxistriangelns tre olika steg, handling, kunskap och etisk legitimering som är en del i vuxenstuderandes omsättning och beskrivning av tysta kunskaper. Resultat i denna studie har två rubriken som beskriver vuxenstuderandes omsättning av tysta kunskaper genom APL och genom att närvara och delta i de teoretiska och praktiska delarna på Komvux.  De två rubrikerna är beskrivningar av vuxenstuderandes svar som kunde analyseras och gemensamma nämnare hittades: ”Tyst kunskapande – sker mest förtjänstfullt i den arbetsplatsförlagda utbildningsarenan” ”Tyst kunskap erövras – och omsätts – på bästa sätt i övningar som inte står i böcker”   Slutsats i studien visar att vuxenstuderande bör närvara vid de teoretiska och praktiska genomgångarna på Komvux och APL för att kunna ta till sig tyst kunskaper och för att kunna föra tysta kunskaper vidare till framtida yrket inom vård och omsorg. Studien visar även att lärarens tysta kunskaper och erfarenheter inom vård och omsorgsyrket har stor betydelse för att eleverna ska uppleva utbildningen som intressant men även kroppsspråket hos läraren när denne lär ut de teoretiska och praktiska delarna är viktig del för att eleverna ska tycka att utbildningen är intressant. Erfarenheter från yrket hos läraren och hos handledaren på APL visar även att detta medför till att vuxenstuderande kommer ihåg vad som har lärts ut vilket är positivt när eleverna ska läras ut att bli undersköterskor. / The purpose of the study is to investigate how adult students handle and learns through their silent knowledge (also named tacit knowledge) and through formal learning environment such as teaching in classroom at adult educational site of Komvux, in Sweden. It points out silent knowledge seen from a student’s perspective. This learning can appear in different ways, one example is work-based practise learning. The study is based on Folkesson (Folkesson, 2005), that takes point of departure in Polanyi. But also, on the adult students experience and knowledge. To get a result I let the students do a survey in writing, based on the studys two questions:·       How does adult students handle silent knowledge from their perspective on the formal learning environment on Komvux?·       How does adult students’ revenue the silent knowledge in formal learning environment such as teaching in classroom at adult educational site of Komvux. The silent knowledge perspective is further based on the triangle of practice, where it is divided into three levels, based by action, knowledge and ethical identity.  The result of the study has two headlines where the adult student’s silent knowledge is being described through the work-based practise learning and through learning environments on Komvux. The result shows that, the adult student needs to attend on the theoretical courses and their work-based practice learnings. The results two headlines are: ·       Silent knowledge- is described as an important learning environment in work-based practise learning.·       Silent knowledge is learned and handled by adult students on the practice learning environment om Komvux, where it isn´t described in books. The conclusion shows that adult student should attend on the theoretic and the practise learning environments on Komvux to handle and learn through silent knowledge and to keep the silent knowledge to their future work in health and social care. The study also shows that the teachers silent knowledge and experiences in social and health care has big impact on the students and the teachers body language has also a big impact in the students silent learnings, This is something adult students mean is an important way to keep the information and they can take what they learned on Komvux in future work in health and social care.

Bakgrund: Blodsmitta finns över hela världen, de vanligaste är HIV, hepatit B och hepatit C. I världen lever omkring 320 miljoner människor med hepatit B eller C och cirka 30 miljoner med HIV. Sjuksköterskor ska alltid använda skyddsutrustning när det finns risk för kontakt med kroppsvätskor, för sjuksköterskan vet inte alltid om patienten har en blodsmitta eller inte. Vid all vård bör sjuksköterskan bemöta och vårda patienter jämlikt. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med blodsmitta. Metod: En litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultaten av analysen delades in i tre kategorier: Kunskap och färdighet, Förhållningssätt samt Hälsa och säkerhet. I resultatet framkom det att sjuksköterskors kunskap om blodsmitta varierade. Resultatet visade även att sjuksköterskorna hade brister i bemötandet och agerade diskriminerande mot patienter som har blodsmitta. Trots skyddsåtgärder undvek sjuksköterskor patienter med blodsmitta för att de var rädda för att bli smittade. Slutsats: Sjuksköterskor saknar kunskap som behövs för att ge bästa möjliga vård till patienter med blodsmitta, vilket leder till att patienter diskrimineras. Detta kan leda till att patienter med blodsmitta inte vill uppsöka vård. Sjuksköterskan behöver mer utbildning och kunskap om blodsmitta.

Bakgrund: Trycksår är ett omfattande och kostsamt problem för samhället, leder till smärta och lidande hos patienterna. Trots mycket vetenskaplig fakta om ämnet fortsätter prevalensen av trycksår att vara alltför hög. Många studier påvisar att det finns brister i både kunskap och attityder till trycksår och trycksårsprevention bland omvårdnadspersonal. Syfte: Att beskriva och jämföra vilka attityder till och vilken kunskap om trycksår och trycksårsprevention det fanns hos omvårdnadspersonal inom två olika verksamhetsområden ortopedi och kirurgi. Metod: Deskriptiv och komparativ enkätstudie med kvantitativ ansats. Enkäter delades ut till 82 sjuksköterskor och undersköterskor inom två olika omvårdnadsenheter, ortopedi och kirurgi. Det var 41 personer som deltog i studien. Resultat: Samtliga var positivt inställda till trycksårsprevention. Inga statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan grupperna inom attityddelen. Inom kunskapsdelen fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna i temat Riskbedömning/instrument, där omvårdnadspersonalen inom kirurgi besatt en större kunskap. Inom resterande teman fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna. Slutsats: I denna studie var attityderna till att arbeta med trycksårsprevention positiva, det fanns dock kunskapsbrist bland omvårdnadspersonalen inom vissa områden av trycksår och trycksårsprevention. Inom temat Förebyggande åtgärder fanns mest bristande kunskap, därför behövs utbildning där tyngdpunkten bör ligga på de bristande områdena inom trycksår och trycksårsprevention.

Ett problem Försäkringskassan har är att deras regelverk gällande föräldrapenning är för komplicerat, vilket stöds av antal rapporter och studier. Detta har negativa konsekvenser i och med att det leder till att det blir svårare för föräldrar att få rätt ersättning för att vara hemma med sitt barn samt att det underlättar bidragsfusk. Denna studies syfte är att bidra med ökad kunskap kring hur svårigheter att förstå Försäkringskassans regelverk gällande föräldrapenning manifesteras i interaktionen mellan förälder och handläggare. Mer specifikt undersöker uppsatsen vilken funktion föräldrars uttryck för svårigheter att förstå regelverket har i samtalen, hur detta hanteras av handläggarna, samt vilka moraliska aspekter som tydliggörs. I uppsatsen genomförs en samtalsanalys av 44 samtal mellan förälder och handläggare vilka har hämtats från Försäkringskassans kundtjänst. I analysen identifierades tre huvudsakliga funktioner; uttryck som förklarande och motiverande, uttryck som urskuldande och uttryck som klagande. Dessa hanterades sedan på olika sätt av handläggarna där förklarande och motiverande uttryck bemöttes mindre empatiskt än uttryck som var urskuldande och klagande. Vidare visade analysen också att handlingen att uttrycka att något är svårt att förstå har moraliska konsekvenser då både förälder och handläggare behandlade den som problematisk. Föräldrar förväntas därmed att förstå Försäkringskassans regelverk som är erkänt komplext, vilket i slutändan kan innebära problem för förtroendet försocialförsäkringen.