<p>Adopting a socio-cultural approach to the study of cold war historiography, this master’s degree essay is a comparative study of the two main disciplinary fields of cold war scholarship, diplomatic history and international relations theory (IR). The study applies the theory of scientific development formulated by Thomas Kuhn and the concept of paradigm on the field of cold war research.</p><p>Diplomatic history and IR shows many similarities in their development, and in the importance different schools has had in scholarly debate. These different schools are analysed as paradigms, a concept that has been more willingly adopted within IR than in diplomatic history. The transition from what historian John Lewis Gaddis has termed Old Cold War History to New Cold War History is discussed in terms of paradigms and paradigm shift. What this shift has meant for historical cold war research is also addressed. With the starting point in conclusions by historian Anders Stephanson, the study also suggests that the predominating view of the cold war during the cold war can be analysed as a paradigm, effecting interpretations and theories about the conflict. As IR scholar Ted Hopf has suggested, the normal science during the cold war prevented IR research from correctly predicting the end of the cold war.</p><p>From a Kuhnian perspective, an interpretation of the difficulties in communication and scholarly interchange between diplomatic history and IR is offered. The study emphasizes the importance of political and social factors in the development of the different paradigms within the field, and concludes that the goal to become a paradigmatic science might not be attainable, or even desirable, for disciplines such as diplomatic history and IR.</p>

<p>Sverige befann sig i en tid där andra världskriget fortfarande var i färskt minne. Geografiskt ligger landet centralt placerad mellan två supermakter, och det råder en spänd stämning i det internationella säkerhetspolitiska läget. Det svenska luftrummet har en stor strategisk betydelse i en internationell kontext. Med förtroendeskapande löften om alliansfrihet och ett avskräckande initiativ i form en av världens starkaste flygvapen försöker Sverige hålla sig utanför eventuella väpnade konflikter. Alliansfrihet syftande till neutralitet i krig är den officiella säkerhetspolitiska ställning Sverige har haft i nästan 200 år, och inte minst under två världskrig. Detta arv försökte Sveriges politiker föra vidare för att skona svenska liv. Paradoxalt nog har Sverige som suveränt land gjort analysen att förstärkningar måste tillföras utifrån ifall landet blir invaderad av en motståndare. Det uppstår ett dilemma mellan att bibehålla alliansfrihet och ett beroende av väst. Denna uppsats är en komparativ litteraturstudie som tar sin utgångspunkt i en statlig utredning och oberoende forskare för att skapa ett underlag för att belysa den balansgång mellan alliansfrihet och de västorienterade flygoperativa förberedelserna. Uppsatsens frågeställningar är; Vad finns det för likheter och skillnader mellan forskarna och SOU 1994:11 i fråga om synsätt och slutsatser? Hur kan man uppfatta och tolka gränsområdet mellan flygoperativa förberedelser och alliansfrihet? Med hjälp av de teoretiska modellerna ”avskräckning och förtroendeskapande” samt ”integration och avskärmning” åskådliggörs den balansgång som Sverige använde sig av för att hålla vårt land utanför krig och väpnade konflikter.</p> / <p>Sweden found itself in an era when World War II was still fresh in memory. Geographically the country is centrally located between two superpowers, and there is a tense atmosphere in the international community. The Swedish air space has a high strategic importance. By using Neutrality and one of the world's strongest air force Sweden is trying to stay out of armed conflicts. To be neutral has been Sweden official political statement for almost 200 years, not least during two world wars. At the same time Sweden has made the analysis that reinforcements has to be acquired if the country finds itself being invaded. Sweden struggle with the dilemma between maintaining neutrality and a dependence on the West. This paper is a comparative literature study based on a government inquiry and independent researchers. This paper aims to illustrate how the gray area in this very complex security dilemma can be interpreted. The main questions are these: What are the similarities and differences between scientists and SOU 1994:11 in terms of their approach and conclusions? How can one understand and interpret the border area between the flight preparation and non-alignment? With the help of the theoretical models "deterrence and confidence-building measurements" and "integration and independent" this papers illustrates the balancing act that Sweden had to accomplish in order to stay out of conflicts in the Cold War.</p>

Sverige befann sig i en tid där andra världskriget fortfarande var i färskt minne. Geografiskt ligger landet centralt placerad mellan två supermakter, och det råder en spänd stämning i det internationella säkerhetspolitiska läget. Det svenska luftrummet har en stor strategisk betydelse i en internationell kontext. Med förtroendeskapande löften om alliansfrihet och ett avskräckande initiativ i form en av världens starkaste flygvapen försöker Sverige hålla sig utanför eventuella väpnade konflikter. Alliansfrihet syftande till neutralitet i krig är den officiella säkerhetspolitiska ställning Sverige har haft i nästan 200 år, och inte minst under två världskrig. Detta arv försökte Sveriges politiker föra vidare för att skona svenska liv. Paradoxalt nog har Sverige som suveränt land gjort analysen att förstärkningar måste tillföras utifrån ifall landet blir invaderad av en motståndare. Det uppstår ett dilemma mellan att bibehålla alliansfrihet och ett beroende av väst. Denna uppsats är en komparativ litteraturstudie som tar sin utgångspunkt i en statlig utredning och oberoende forskare för att skapa ett underlag för att belysa den balansgång mellan alliansfrihet och de västorienterade flygoperativa förberedelserna. Uppsatsens frågeställningar är; Vad finns det för likheter och skillnader mellan forskarna och SOU 1994:11 i fråga om synsätt och slutsatser? Hur kan man uppfatta och tolka gränsområdet mellan flygoperativa förberedelser och alliansfrihet? Med hjälp av de teoretiska modellerna ”avskräckning och förtroendeskapande” samt ”integration och avskärmning” åskådliggörs den balansgång som Sverige använde sig av för att hålla vårt land utanför krig och väpnade konflikter. / Sweden found itself in an era when World War II was still fresh in memory. Geographically the country is centrally located between two superpowers, and there is a tense atmosphere in the international community. The Swedish air space has a high strategic importance. By using Neutrality and one of the world's strongest air force Sweden is trying to stay out of armed conflicts. To be neutral has been Sweden official political statement for almost 200 years, not least during two world wars. At the same time Sweden has made the analysis that reinforcements has to be acquired if the country finds itself being invaded. Sweden struggle with the dilemma between maintaining neutrality and a dependence on the West. This paper is a comparative literature study based on a government inquiry and independent researchers. This paper aims to illustrate how the gray area in this very complex security dilemma can be interpreted. The main questions are these: What are the similarities and differences between scientists and SOU 1994:11 in terms of their approach and conclusions? How can one understand and interpret the border area between the flight preparation and non-alignment? With the help of the theoretical models "deterrence and confidence-building measurements" and "integration and independent" this papers illustrates the balancing act that Sweden had to accomplish in order to stay out of conflicts in the Cold War.

Adopting a socio-cultural approach to the study of cold war historiography, this master’s degree essay is a comparative study of the two main disciplinary fields of cold war scholarship, diplomatic history and international relations theory (IR). The study applies the theory of scientific development formulated by Thomas Kuhn and the concept of paradigm on the field of cold war research. Diplomatic history and IR shows many similarities in their development, and in the importance different schools has had in scholarly debate. These different schools are analysed as paradigms, a concept that has been more willingly adopted within IR than in diplomatic history. The transition from what historian John Lewis Gaddis has termed Old Cold War History to New Cold War History is discussed in terms of paradigms and paradigm shift. What this shift has meant for historical cold war research is also addressed. With the starting point in conclusions by historian Anders Stephanson, the study also suggests that the predominating view of the cold war during the cold war can be analysed as a paradigm, effecting interpretations and theories about the conflict. As IR scholar Ted Hopf has suggested, the normal science during the cold war prevented IR research from correctly predicting the end of the cold war. From a Kuhnian perspective, an interpretation of the difficulties in communication and scholarly interchange between diplomatic history and IR is offered. The study emphasizes the importance of political and social factors in the development of the different paradigms within the field, and concludes that the goal to become a paradigmatic science might not be attainable, or even desirable, for disciplines such as diplomatic history and IR.

Strategic culture is a recognised concept among researchers within the field of War Studies although it is not particularly well known in wider circles. Researchers have not been able to agree on an exact definition of the concept but there is agreement that the concept of strategic culture can contribute to an understanding of the gradual and long-term changes in a country´s defence strategy. This study investigates to what extent the strategic culture of the cold war period has influenced Swedish defence strategy in the first two decades of the 21st century, using Biehl et al analytical framework of strategic culture. The empirical material used for data collection consists of the Swedish government defence bill and the Swedish Armed Forces’ Perspective Study from the first two decades of the 21st century. The overall result shows a significant degree of influence from the strategic culture of the cold war period on Swedish defence strategy during the first two decades of this century. The only clear exception identified by the study concerns views on the relationship with NATO and EU.

The Moon Race in Swedish Newspapers: A Newspaper Analysis of Sputnik 1 and Apollo 11. This study will investigate Sputnik 1 and Apollo 11. This will be done in the form of a newspaper analysis, and the newspapers being analyzed are Svenska Dagbladet, Expressen and Dagens Nyheter. The study will address the differences and similarities in the newspapers reporting on Sputnik 1 and Apollo 11. It will also explore how these events may have been experienced by those who read theses specific newspapers. Finally, the study will discuss how this outcome can be utilized in history education. The study uses a qualitative mothodology. The theories used are gestalt theory and philosophical geography. The study concludes that the newspapers have different overarching themes they write from, and that Sputnik 1 and Apollo 11 were likely experienced differently depending on which newspaper you read. Lastly, the study finds that the outcome can be used for educational purposes by demonstrating to students the complexity of the Cold War era.

Denna magisteruppsats, skriven för Stockholms universitets magisterkurs i historia som ett led iFörsvarshögskolans chefsprogram, har som syfte att beskriva och diskutera svensk luftoperativkrigsplanering 1958-1966 utifrån ett doktrinbegrepp. Någon uttalad luftoperativ doktrin fanns intevid denna tid varför denna får rekonstrueras utifrån en metod där ett antal faktorer beskrivs.Exempel på dessa är högre säkerhetspolitiska och militärstrategiska nivåer, lägre taktiska nivåer,upplevd hotbild, ledning, flygvapnets krigsplanläggning, samverkan med andra försvarsgrenar ochutveckling av nya vapensystem. Källmaterialet består i huvudsak av flygstabens hemliga arkivfrån samma år, vilket inte har studerats tidigare utifrån ett liknande syfte. Vidare problematiserasdoktrinutvecklingen genom att den även diskuteras utifrån olika perspektiv vars värde för ökadförståelse prövas.De konkreta frågeställningarna lyder:- Hur kan flygvapnets luftoperativa doktrinutveckling 1958-1966 beskrivas?- I vilken mån kan denna doktrinutveckling förstås utifrån rationalistiskt respektiveorganisatoriskt synsätt?Utifrån det överordnade säkerhetspolitiska ställningstagandet om alliansfrihet följde ett relativtstarkt försvar och den så kallade svenska linjen. Detta innebar dels ett relativt starkt flygvapen ochdels att flygvapnet kunde utvecklas efter en egen linje, inklusive doktrinärt, men i vilkenutsträckning så skedde har inte undersökts. Dimensionerande för flygvapnet var en sovjetiskinvasion, inkluderande kärnvapenanfall. Kort förvarningstid betonades ofta.Bärande element i Sveriges luftoperativa doktrin 1958-1966 kan kortfattat beskrivas som:- En strävan efter en relativt centraliserad ledning i syfte att kunna kraftsamla i tid och rum.- Ett prioriterat och väl utvecklat defensivt luftförsvarssystem, i huvudsak bestående av stril,luftvärn och jaktflyg som fokuserade på snabba bombplan på hög höjd ochluftlandsättningar, delvis till priset av en inte efterfrågad offensiv jaktförmåga.- En offensiv komponent i ett centralt sammanhållet attackflyg som under perioden i allthögre grad fokuserades mot sjömål vid en kustinvasion, alternativt indirekt samverkan viden gränsinvasion i norr. Tankar på massförstörelsevapen, anfall mot motståndarensbasområden samt direktsamverkande arméunderstöd övergavs under perioden, mensamtidigt utvecklades för framtiden ett nytt lätt attacksystem för den senare uppgiften.- Ett av kärnvapenhotet betingat bassystem som byggde på stor spridning, både på mångabaser och inom dessa, samt som skulle kunna få flygplanen i luften på mycket kort tid.Både ett rationalistiskt och ett organisatoriskt perspektiv har befunnits ge värdefulla bidrag till enökad förståelse för doktrinutvecklingen. Vissa skillnader perspektiven emellan har dockidentifierats. / This essay is written for Stockholm’s University as a part of the advanced level course in Historywhen attending the National Defence College Senior Staff Course. The purpose of the essay is todescribe the Swedish Air Force war planning and Air Power Doctrine during 1958 to 1966. TheSwedish Doctrine was then not formally expressed, and must consequently be reconstructed. Amethod is used that describes a number of factors, including higher levels of political guidanceand orders from the Supreme Commander, lower tactical levels, fighters, Command and Controlsystems and procedures, the threat to Sweden as it was experienced at the time, war planning,cooperation with the Army and Navy and development of new systems. Furthermore this Doctrineis discussed from different perspectives in order to see their contribution to the understanding ofthe complex conception of a Doctrine. The source of information is mainly the Air Staff TopSecret Archives. Neither that archive nor the period 1958-1966 have been examined by historianswith reasonably similar purpose.Starting with the question of how a Swedish Air Operations Doctrine of 1958 to 1966 can bedescribed, this essay comes to the following conclusions:The supreme doctrine of non-alignment resulted in a relatively strong defence and an ambition tobecome as independent as possible regarding weapon systems. This meant a strong Air Force thatcould develop independently, including doctrinaire. Dimensioning for the Air Force was aninvasion by the Soviet Union, including nuclear attacks.With this as a background the Swedish Air Operations Doctrine 1958 to 1966 included thefollowing leading elements:- An aspiration for a relatively centralized command with the purpose to be able to masspower when and where needed.- A prioritized and developed Air Defence System, including air surveillance, tacticalcontrol, fighters and SAM systems, which focused on Soviet fast and high bombers andairborne invasion. Air to air aspects of Offensive Air Operations did not have priority.- The tasks of the fighter-bomber force changed somewhat during the period. An invasionover the Baltic Sea was in focus during the whole period, but in 1958 the range of taskscould include everything from Close Air Support to base attack on the other side of theBaltic Sea, preferably with nuclear weapons which the Air Force pleaded for. 1966 the AirForce completely focused on invasion by sea, with a secondary role of Air Interdiction incase of a ground invasion in the far north. The new trainer, SAAB 105, that was developedduring this period was however designated as a light attack aircraft for CAS.- A very dispersed base system, including the use of roads, considering the nuclear threat,which was designated to get the fighters airborne as fast as possible.Both a rationalistic and an organizational perspective have been found to add elements ofunderstanding to the development of the Doctrine. However have some differences in theircontribution been identified. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 06-08

Filmmediet idag är den mest populära formen av masskultur. Med sin världstäckande genomslagskraft och sitt stereotypa porträtterande av verklighet, påverkar filmen världsåskådningen för människor runtom i världen. Ett brinnande ämne i amerikansk film har alltid varit Ryssland, på grund av de politiska motsättningarna och den historiska rivaliteten med USA. Studiens syfte är att undersöka hur Ryssland porträtteras i amerikanska filmer från perioden för presidenterna Dmitrij Medvedevs respektive Barack Obamas första mandatperiod. Frågeställningen för uppsatsen är: hur ser stereotypa föreställningar om Ryssland ut i amerikansk film 2008-2011? Trettiotal filmer med ryska motiv valdes ut för undersökningen och analyserades utifrån de visuella och sociala aspekterna. Resultatet visar på att det förekommer tre skikt av stereotyper om Ryssland: de eviga, som har existerat i hundratals år och spridits av resenärer; stereotyper från epoken för det kalla kriget; och stereotyper om det moderna Ryssland inspirerade av medias nyhetsrapporteringar.

I denna uppsats undersöks förändringarna i Sveriges och Finlands försvarsekonomi i relationtill respektive lands säkerhetspolitiska doktrin under perioden 1989–2009, i syfte att analyserahur dessa samvarierar. Uppsatsen bidrar till ekonomisk-historisk forskning med en empirisktgrundad diskussion om hur försvar, hotbild och tillförda ekonomiska resurser relaterar tillvarandra. Resultatet av undersökningen visar att Sveriges försvarsdoktrin inte följs av enkoherent försvarsekonomi. Sverige kombinerar en realistisk försvarsdoktrin med en liberalförsvarsekonomi, och Finland gör tvärtom. Relationen mellan försvarsvarsekonomi ochförsvarsdoktrin är ett resultat av många komplexa processer. / This thesis treats the complex relationship between defence expenditures, defence doctrinein relation to the internal and external politics of a nation. The subject of the thesis is Sweden’sdefence policy and its defence expenditures compared to those of Finland during the turbulentyears between 1989 and 2009. The empirical part of the thesis is based on defence expendituresand the official statements made by both Finland’s and Sweden’s governments respectively.This thesis shows that both Sweden’s and Finland’s defence doctrine during the analysed periodis inconsistent with the development of the country’s defence expenditures. The politicallydecided defence expenditures are not consistent with the defence doctrine.

Abstrakt Målet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga tidigare forskning i synen på sovjetkommunism och Sovjetunionens roll under kalla kriget och hur det skildras i historieundervisningen. Översikten kommer även att kartlägga forskning i hur och varför detta ämne skiljer sig i länder som i dagsläget är icke-kommunistiska baserat på skillnader i historiekulturer från 1933 till nutid. Majoriteten av de källor som använts i denna kunskapsöversikt har tagit utgångspunkt i tre perspektiv: historieläroböcker, lärare och historieundervisning, samt historiekulturer. Databaserna som användes för att hitta källor var följande: Swepub, EBSCO, Libguide och DIVA. Databaserna användes i syfte att hitta både engelska och svenska källor eftersom källorna inom detta område var mycket begränsade och källor skrivna på engelska skulle öppna upp för ett mer internationellt perspektiv. Slutsatsen som kan dras av denna kunskapsöversikt är att synen på sovjetkommunism och den roll som Sovjetunionen spelade under kalla kriget skiljer sig mellan länder som i dagsläget inte är under kommunistiskt styre. Både synen på kommunism och Sovjetunionens roll i kalla kriget kommer med en viss tvetydighet vilket skildras i kunskapsöversikten. Vidare påverkas historieläroböckerna av politik och tenderar att vara mindre analytiska än historielärarna. Historielärarnas syn på kommunism och kalla kriget påverkas av historiekultur som kan visa ett lands historiska koppling till kommunism och sovjetkommunism.