No description available.

Min studie grundar sig i att undersöka om man kan stärka och skapa nya kamratrelationer med hjälp av styrda rastaktiviteter. Mina mål i detta utvecklingsarbete är att arbeta med konflikthantering, öka elevers motivation till utevistelse och utelek, skapa fler sysselsättningar på rasterna samt att integrera nyanlända och flerspråkiga elever genom rastverksamhet. Utgångspunkten för denna studie är nulägesanalysen där det lades märke till att vissa elever har brist på idéer när det kommer till rasten, vilket ledde till att de strövar runt på skolgården. Utvecklingsarbetet grundar sig i rastaktiviteter under fyra veckor i kombination med min verksamhetsförlagda utbildning och dessa rastaktiviteter fick eleverna i årskurs F – 5 ta del av. Studiens dokumentation skedde i form av ostrukturerade intervjuer, observationer, läroplansplaneringar samt fotografi och filmning. Resultatet av de styrda rastaktiviteterna visar att det finns intresse för en sådan verksamhet, speciellt för de elever som inte har fantasi för lek eller de elever som behöver hjälp med att komma in i kamratkonstellationer. Vidare visar resultatet att vissa elever valde att inte delta i aktiviteterna för att aktiviteterna inte varit tillräckligt tilltalande.

<p> <p>Kakko, Ida & Sparring, Maria (2008) <em>Lika barn leka bäst? En observationsstudie om barns kamratval i förskolans fria lek.</em> Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2008.</p><h2>                               </h2><h2>Sammanfattning</h2><p> </p><p>Leken är en viktig del i den dagliga verksamheten på förskolan. Leken stimulerar fantasi, inlevelse, kommunikation och är ett medel att utveckla social kompetens, därför är det viktigt att det bedrivs forskning om detta.</p><p>Syftet med denna undersökning är att studera vilka barn treåringarna väljer att leka med när det inte är någon planerad verksamhet på förskolan och de själva får välja vad och med vem de vill leka. Sker barnens kamratval utifrån ålder, kön, bakgrund eller barnets status i barngruppen?</p><p>Studien baseras på en observation genomförd på en förskola med en utvidgad syskongrupp dvs. en avdelning med barn mellan ett och fem år. I och med denna organisationsform finns förutsättningarna för att studera hur barnen väljer kamrater efter såväl ålder som kön. Totalt har observationerna ägt rum vid fyra tillfällen, en halvtimme åt gången. Studien är baserad på ett av dessa tillfällen. Observationen har ägt rum under ett tillfälle med ”fri lek” dvs. när barnen själv fått välja vad och med vem de vill leka. Under observationen närvarade fem flickor och fem pojkar i åldrarna ett till fem år. Fyra av barnen var tre år, tre flickor och en pojke. Observationen är genomförd med hjälp av två videokameror som var riktade åt olika håll för att kunna dokumentera hela rummet. Videoinspelningarna har analyserats och resultaten har dokumenterats i tabeller.</p><p>Den tidigare forskningen visar att barnen gärna leker med barn av samma kön, samt att åldern inte har så stor betydelse för val av kamrat. Det handlar mer om var barnen befinner sig i utvecklingen än om deras ålder. Denna studies resultat visar att barnen leker med barn av samma kön likväl som med barn av motsatt kön. Den visar också att barnen leker med barn oavsett ålder. Detta betyder att studiens resultat både tyder på likheter och skillnader mot tidigare forskningen.</p><p>Tre av studiens fyra treåringar skiljer sig lite från den fjärde treåringen. De tar inte kontakt med och/eller blir inte kontaktad av andra barn så ofta som den fjärde treåringen blir. Kontaktskapandet ser alltså lite olika ut hos dessa fyra treåringar. Detta är intressant och frågan är vad det kan bero på. Kan det möjligtvis kan bero på barnets status i barngruppen?</p><p> </p><p> </p><strong>Nyckelord:</strong> barns lek, förskola, kamratrelationer, kamratval, utvidgad syskongrupp</p>

Kakko, Ida &amp; Sparring, Maria (2008) Lika barn leka bäst? En observationsstudie om barns kamratval i förskolans fria lek. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2008.                                 Sammanfattning   Leken är en viktig del i den dagliga verksamheten på förskolan. Leken stimulerar fantasi, inlevelse, kommunikation och är ett medel att utveckla social kompetens, därför är det viktigt att det bedrivs forskning om detta. Syftet med denna undersökning är att studera vilka barn treåringarna väljer att leka med när det inte är någon planerad verksamhet på förskolan och de själva får välja vad och med vem de vill leka. Sker barnens kamratval utifrån ålder, kön, bakgrund eller barnets status i barngruppen? Studien baseras på en observation genomförd på en förskola med en utvidgad syskongrupp dvs. en avdelning med barn mellan ett och fem år. I och med denna organisationsform finns förutsättningarna för att studera hur barnen väljer kamrater efter såväl ålder som kön. Totalt har observationerna ägt rum vid fyra tillfällen, en halvtimme åt gången. Studien är baserad på ett av dessa tillfällen. Observationen har ägt rum under ett tillfälle med ”fri lek” dvs. när barnen själv fått välja vad och med vem de vill leka. Under observationen närvarade fem flickor och fem pojkar i åldrarna ett till fem år. Fyra av barnen var tre år, tre flickor och en pojke. Observationen är genomförd med hjälp av två videokameror som var riktade åt olika håll för att kunna dokumentera hela rummet. Videoinspelningarna har analyserats och resultaten har dokumenterats i tabeller. Den tidigare forskningen visar att barnen gärna leker med barn av samma kön, samt att åldern inte har så stor betydelse för val av kamrat. Det handlar mer om var barnen befinner sig i utvecklingen än om deras ålder. Denna studies resultat visar att barnen leker med barn av samma kön likväl som med barn av motsatt kön. Den visar också att barnen leker med barn oavsett ålder. Detta betyder att studiens resultat både tyder på likheter och skillnader mot tidigare forskningen. Tre av studiens fyra treåringar skiljer sig lite från den fjärde treåringen. De tar inte kontakt med och/eller blir inte kontaktad av andra barn så ofta som den fjärde treåringen blir. Kontaktskapandet ser alltså lite olika ut hos dessa fyra treåringar. Detta är intressant och frågan är vad det kan bero på. Kan det möjligtvis kan bero på barnets status i barngruppen?     Nyckelord: barns lek, förskola, kamratrelationer, kamratval, utvidgad syskongrupp

Bakgrund: Bakgrunden till denna studie är att tidigare forskning har visat att det finns många unga individer som kan beskriva känslan av att vara blyg och hur de lever med denna. Tidigare studier har varit inriktade på barn och ungdomar med målet att komma fram till en kategorisering av de unga, och det leder till att denna studie har en annorlunda vinkling av blyghet. Den teoriram som studien utgår ifrån är symbolisk interaktionism och social interaktion med begreppen generaliserande och signifikanta andra samt främre och bakre regioner. Syfte: Följande studie har som syfte att förstå hur barn och ungdomar ser på blyghet. Syftet är även att se hur unga individer hanterar blyghet i sina kamratrelationer under skoltiden. Frågeställningarna som har undersökts är: Hur beskriver barn och ungdomar blyghet?; Vilken betydelse har kamratrelationer för ungas sätt att hantera blyghet?; Vilka föreställningar finns om blyghet i situationer med nära och flyktiga relationer?; Hur upplever unga att blyghet hanteras genom strukturerade miljöer som i klassrummen, och i friare valda umgängesformer som under luncher, raster, innan och efter skolan? Metod: Genom att arbeta med semistrukturerade intervjuer där varje informant ges utrymme till att själv beskriva sina tankar och ord om blyghet i förhållande till kamratrelationer, tydlig-görs att utgångspunkten är en kvalitativ metod. En förståelse av att individer har egna sätt att se på fenomenet finns med under studien och det leder sedan fram till resultatet. Resultat och slutsatser: Resultaten visar att de tillfrågade barnen och ungdomarna hanterar blyghet på olika sätt, då en del väljer att hålla sig undan blyga människor och andra vill hjälpa dem. De har även egna ord på vad blyghet innebär, i och med att de flesta upplever det som ett negativt sinnestillstånd, medan några få informanter kan se det positiva med blyghet. Enligt dessa finns det nämligen fördelar med att som individ inte vilja vara i fokus hela tiden, att förstå andra samtidigt som en försiktighet hindrar den från att vara elak mot andra, och slutligen ser de en positiv aspekt av att blyghet gör att individen inte tjatar, utan i större utsträckning lyssnar. / Background: The background of this study is previous research has shown that there are sev-eral young individuals whom can describe shyness and how to live with it. Previous studies have had a focus on children and youth with the purpose of categorizing them, which leads this study to have a different approach to shyness. The study is based on symbolic interactionism and social interaction using the terms generalized others/significant others along with Front Stage/Back Stage. Aim: This study has an aim to understand how children and youth perceive shyness. The aim is also to see how young individuals handle shyness in friendships during school-hours. The leading questions which have been studied are: How does children and youths describe shyness?; To what degree does friendships affect young individuals ability to handle shyness?; Which conceptions about shyness exists in regards to close and transient relationships?; How does young individuals perceive how shyness is handled in structured environments such as in the classroom and in chosen relations with people such as lunch breaks, time between classes, before, and after school? Methods: By working with semi-structured interviews where each interviewee is freely able to describe their thoughts and words regarding shyness in relation to friendships, it's clarified that the basis of this study is qualitative. An understanding that individuals have their own perspec-tive on the phenomenon is incorporated into the study which leads to the result. Results and conclusions: The result shows that the interviewed children and youths handle shyness in different ways as some choose to keep away from shy individuals while others want to help them. They also have their own words to describe what shyness entitles since most find it to be a negative experience while some interviewees can see something positive with it. According to them there are advantages by not wanting to be in the spotlight, to understand others while caution prevents the person from being mean to them, and finally they find a positive aspect when shyness leads the individual to not badger, and instead listens to a greater extent.

Övervikt och fetma är ett snabbt växande folkhälsoproblem som medför ökad risk för psykosocialt lidande och många allvarliga sjukdomar. Särskilt oroande är att övervikt och fetma allt oftare drabbar barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan Body Mass Index (BMI) och Känsla Av SAMmanhang (KASAM) hos elever i skolår 9, samt att analysera kön och psykosociala faktorers (familje- och kamratrelationer) eventuella inverkan på relationen BMI och KASAM. Det statistiska materialet är hämtat från undersökningen ”Liv och hälsa - Ung 2004 Västmanland” där KASAM- skalan med 13 frågor används. Analysmetoden är en multipel regression. Resultaten indikerar svaga samband mellan variablerna. Starkast är sambandet mellan BMI/KASAM och kön, där pojkarna uppvisar högre BMI än flickorna. Mer familjeregler relaterar till lägre BMI. Bättre kommunikation, förtrolighet och sammanhållning relaterar till högre BMI. Variationer i BMI är betydligt mer mångfasetterat eller grundläggande än vad denna studie kunnat belysa. Förklaringar till detta kan vara att variablerna inte har så stort förklaringsvärde, metodvalet är fel och/eller att KASAM-frågorna är svårförståeliga. / Overweight and obesity is a fast growing public health issue that leads to increased risk of psychosocial suffering and many serious illnesses. Especially worrying is that overweight and obesity more often affect children and adolescents. The aim of this study is to examine if there is a relation between Body Mass Index (BMI) and Sense of Coherence (SOC) among pupils in grade 9 and also analyse sex and psychosocial elements (family relations and friendship) possible influence on the relation BMI and KASAM. The statistical material is taken from the survey “Liv och hälsa - Ung 2004 Västmanland” where the 13-item SOC-scale is used. The method of analysis is a multiple regression. The results imply weak relations between the variables. The strongest relation is between sex and BMI/KASAM, where boys show a higher BMI than girls. More family rules relate to lower BMI. Better communication, familiarity and connectedness relates to higher BMI. The variations in BMI are considerably more nuanced or fundamental than this study has been able to illustrate. Explanations can be that the variables do not have a great explanatory value, the choice of method is wrong and/or the questions concerning SOC are difficult to comprehend.

No description available.

Vår studie handlar om hur barn i åldern tre till fem talar om sina kamrater. Syftet med denna studie är att undersöka barnens tal om kamrater ur ett sociokulturellt perspektiv, samt hur kamrater bidrar till barns identitetskapande. Vi har valt att använda oss av en metod som vi kallar för samtal tillsammans med barn i samband med lek eller aktiviteter. Med hjälp av denna metod är syftet att vi ska få svar på våra frågeställningar: Hur beskriver barnen sina kamrater? Vad gör barnen med sina kamrater? Vilken betydelse uttrycker barnen att deras kamrater/kamratrelationer har för dem? Samtalen spelades in med diktafon på förskolan. Vi har valt att lägga fokus på Hundeides syn på det sociokulturella perspektivet (2006), och Ihrskogs tidigare forskning (2006) om barns identitetskapande. Analysen lyfter barns tal om sina kamrater och hur de bidrar till deras identitetsskapande. I denna del presenteras och analyseras vårt material utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att barn anser att det är viktigt att ha någon att dela sina intressen med och gemensam lek var central för barns val av kamrater. Barnen lade vikt vid kamraters personliga egenskaper och de beskrev inte sina kamrater efter yttre attribut. Resultaten visar också på att kamratrelationer är betydelsefulla för barns identitetsskapande. / Our study is about how children, aged three to five talking about their friends. The purpose of this study is to investigate the children's speech about friends from a socio -cultural perspective , as well as how friends contribute to the child's identity. We have chosen to use a method that we call for talks with children during play or activities. Using this method , the aim is that we get answers to our questions: How does the children describe their friends? What do frineds do? How important are the relationships between friends according to the children?The calls were recorded using the voice recorder at the preschool . We have chosen to focus on Hundeides view of the socio-cultural perspective (2006) , and Ihrskogs previous research (2006) on children's identity formation . The analysis highlights children's speech about their friends and how they contribute to their identity . In this section we present and analyz our material from a sociocultural perspective . The results show that children think it is important to have someone to share their interests with collective play and was central to the child's choice of companions. The children laid the emphasis on friends' personal characteristics and they did not describe their friends by external attributes . The results also show that relationships between friends are important to the child's identity.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring hur barn ser på kamratrelationer i skolan, vem de skapar dessa relationer med och hur skolan påverkar barns kamratrelationer. Studien har en kvalitativ ansats och grunden för studien är intervjuer med barn. De forskningsfrågor som ställs handlar om vad barn anser är viktigt i en kamratrelation, vem de skapar dessa relationer med samt hur skolan påverkar barns kamratrelationer. Tematisk analys har använts för att analysera intervjuerna. Studiens teoretiska utgångspunkt är barndomssociologin, som är med och förklarar hur barns perspektiv är viktigt att ha som utgångspunkt när man forskar med och om barn, och begreppen border work och tolkande repertoar är centrala. Resultatet visar att barn anser att de ska ha gemensamma intressen med sin kompis samtidigt som det ska vara någon som bryr sig, är omtänksam, någon man kan prata med och lita på. Det framkommer att barn tenderar att skapa kamratrelationer med barn de känt under längre tid, som ofta bor i närheten av dem själva och som tidigare nämnts, har gemensamma intressen med. Resultatet bidrar också med en insikt om hur barnen upplever att skolan och lärare kan påverka deras kamratrelationer. Barnen beskriver hur viktigt det är att anser deras lärare är rationellt orienterad och hur deras placering i klassrummet och lärares närvaro på raster spelar roll för deras relationsskapande.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vilka könsmönster som synliggörs i elevers samtal om fria lekar och kamratrelationer på fritidshemmet. Vår studie följer den socialkonstruktionistiska teorin som menar att könsmönster och normer är konstruerade genom sociala konstruktioner. Av den tidigare forskning som finns kring könsmönster och kamratrelationer utgår forskare till övergripande del från barnperspektiv. Barns sätt att se på världen är intressant och viktig att ta i beaktning, därför kommer denna studien utgå från barns perspektiv. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer och baseras på kvalitativa data där elevers samtal om ämnet redogör för vilka lekar som anses könsstereotypiska, när elever är könsöverskridande i lekar och vilka lekar som är utan könsgränser.