This is a thesis work in Information Design with a focus on informative illustration. The study is about highlighting specific areas on maps and whether illustrations can be designed to make it easier for users when they visit an exercise track. The study has been done in collaboration with Västerås city and examines the Rocklunda-Rönnby exercise track.  The empirical material was collected using methods such as site analysis, interviews, usability testing and more. The study’s research question was answered with the help of the collected empirical data as well as selected theories from the fields of cognitive science, map design and information graphics as well as illustrative aspects such as colour and shapes.  The objective of this study was to come up with a design proposal in the form of an information graphic that highlights certain risk areas and gives users a prior knowledge of the area. The hope is that the design proposal will be used for its intended purpose in Rocklunda-Rönnby. either in its entirety or specific elements of it.

<p>The city of Kalmar has a desire that their 3D maps of the city should come to a greater use and get residents more involved in Kalmar city. The purpose of this report is to show one way to work with these 3D maps when it comes to presenting information about Kalmar for its residents and tourists in a specific area.  The report also includes information about advantages and disadvantages with the use of 2D and 3D maps in different environments. Various reports and other sources indicate an interest in 3D and a use for this, but even that 2D is still seen as a natural way to read a map. By collecting information from relevant literature, interviews and user testing, the group has obtained sufficient background information to present the results of a web site, where the visitor can navigate in both 2D and 3D in a specific area of Kalmar. User tests and surveys have been conducted in two rounds and the web site has been revised after their results.</p> / <p>Kalmar kommun har en önskan om att deras 3D-kartor över staden skall komma till en utökad användning och att få kommuninvånarna mer engagerade i Kalmar kommun. Syftet med denna rapport är att visa hur man på ett sätt kan arbeta med dessa 3D-kartor när det kommer till att presentera information om Kalmar kommun för dess invånare och turister i ett specifikt område. I rapporten tas även fördelar och nackdelar upp med att använda sig av 2D- respektive 3D-kartor i olika miljöer. Olika rapporter och andra källor visar på ett intresse för 3D och ett användningsområde för detta, men även att 2D fortfarande ses som ett naturligt sätt att läsa en karta. Genom att samla in information både från relevant litteratur, intervjuer samt användartester har gruppen fått tillräcklig bakgrundinformation för att presentera resultatet med en webbplats, där besökaren kan navigera både i 2D och 3D i ett specifikt område i Kalmar. Användartester och enkäter har utförts i två omgångar på webbplatsen och har omarbetats efter det som framgick där.</p>

No description available.

Being able to take a decision on an area you've never seen is a difficult task. It is also complicated to introduce an environment in the best way to benefit its purpose. This study focuses on the differences people notice between 2D and 3D models. To make it more concrete, the study has been linked to a case study called Hälsans väg 255. There is a bicycle path that is planned between Uppsala and Knivsta in the coming years. The study is divided into three parts. Interviews, modeling and surveys. With interviewees that is familiar and well informed, a good idea of the area has been created and understanding of what is seen as important in different perspectives. Then there are two models with four focus areas created in the computer program ArcGIS. A 2D model with classic overview perspective and a 3D model made like a video where you fly around the area by air. All data are collected from the ”Lantmäteriet” and the same data files, colors, elevation data and areas of interest have been used in the two models. The models must provide an as true image of the area as possible with as simple appearance possible. A person without knowledge of the area should be able form an opinion about the environment and describe their feelings and impressions. Subsequently, a questionnaire was designed where two random groups were actively doing the survey without knowing its aim or objective, this to get as objective answers as possible. By analyzing data from the survey respondents using SPSS (Statistical Package for the Social Science) a significant results demonstrated that there is a difference in understanding between the models when it comes to understanding environmental attributes in the models. A majority of the survey respondents preferred 2D before they had seen any model. They also had high demands of detail on the models and were asking a lot of further questions when the questionnaire were finished. This says nothing about the models' comparison but it is a clear sign that the modern society is accustomed to incredible amount of detail in today's maps. A result of the survey responses, that were distributed normally, was that it did not differ much between the perceptions of 2D in contrast to 3D. However, the lack of difference is a result in itself. The only significant difference between 2D and 3D was showed with the question of what attribute that was most difficult to understand. The biggest difference of understanding was regarding the attribute “distance” which previous research also has shown. In comparison with previous research our result did not show a stronger understanding of height with the 2D-model than with the 3D-model. These results implicates how important it is to be aware of the strength and disadvantages of 2D-models and 3D-models to choose the right media for the purpose of the model. / Att kunna ta ett beslut om ett område man aldrig har sett är en svår uppgift. Det är även komplicerat att presentera en miljö på bästa sätt för att gynna sitt syfte. Denna studie fokuserar på vad människor upplever för skillnader mellan 2D- och 3D-modeller och om informationen i modellerna förmedlas på olika sätt. För att göra det mer konkret har studien kopplats till en fallstudie som benämns som Hälsans väg 255. Det är ett cykelvägsprojekt mellan Uppsala och Knivsta som eventuellt kommer att genomföras kommande år. Denna studie är uppdelad i tre delar; Intervjuer, modellskapande och enkäter. Genom intervjuer med aktörer kopplade till projektet har en uppfattning om området skapats och förståelse för vad som ses som viktigt i olika perspektiv. Därefter har två modeller med fyra fokusområden skapats i datorprogrammet ArcGis. En 2D-modell med klassisk överblick ovanifrån och en 3D-modell gjord som en video där man tar sig runt i området via en flygtur. All data är hämtad från Lantmäteriet och samma källfiler, färger, höjddata och fokusområden har använts i de två modellerna. Modellerna ska förmedla en så korrekt bild av området som möjligt med ett enkelt utseende. En person utan kännedom om området ska kunna skapa sig en uppfattning om miljön och kunna beskriva sina känslor och intryck därefter. I enlighet med detta har en enkät utformats där två slumpartade grupper aktivt har fått göra enkäten, utan att veta dess syfte eller mål. Genom att analysera data från enkätrespondenterna via SPSS (Statistical Package for the Social Science) har signifikanta resultat visat att det finns en skillnad i förståelse mellan modellerna när det kommer till vilka attribut som är svårast att förstå i respektive modell. Majoriteten av respondenterna föredrog 2D innan de sett någon modell. Generellt kommenterade de som såg 2D modellen mer på detaljnivå. Det tyder på att förväntningarna av detaljrikedom är hög.. Det säger ingenting om modellernas jämförelse men det är ett tydligt tecken på att vi är vana vid otroligt mycket detaljer i dagens kartor. Som resultat av enkäten visade det sig att uppfattningen av miljön inte skilde sig mellan de som sett miljön i 2D respektive 3D. Dock är avsaknaden av skillnad ett resultat i sig. Den enda signifikanta skillnaden i svarsfördelning mellan testgrupperna gällde vilka attribut som var svårast att förstå. Attributet ”Avstånd” var enskilt den parameter som skilde sig mest i förståelse och uppfattades bättre i 2D-modellen. I jämförelse med tidigare forskning visade inte 2D-modellen en starkare förståelse för höjd utan detta attribut var ungefär lika svårt att uppfatta oberoende av dimensionstyp. Dessa resultat tyder på att det är viktigt att vara medveten om en modells syfte för att kunna välja rätt medieformat.

The underlying problem to this work is the lack of orientation possibilities at Mälardalens Hospital in Eskilstuna. The hospital has a complex floor plan and the premises have a low degree of differentiation. The purpose of this study is to find out what general aspects can contribute to increased understanding of the building. By strengthening the visitor's mental map of the building by means of physical elements in the environment. Which can make it easier for visitors to orient in the environment. In order to define the problem, an introspection was first performed, which was then reinforced by a site analysis. Thereafter, a reference object was visited to see how they had applied solutions to the problem occurred. Then a design workshop with expert users was conducted to get feedback on design solutions from a user perspective. In addition to these empirical studies, the results are based on previous research in the field and theories in the subjects: wayfinding, cognition, the importance of health care, color and the impact of nature on a healthcare environment. The conclusion of the study is to strengthen decision points in the form of landmarks. To create mental anchor points, which we remember and recognize in the environment and therefore can use to orientate. Based on the results of the study, a design concept proposal is presented that could be implemented in the environment. / Problemet som ligger till grund för det här examensarbetet är bristande orienteringsmöjligheter på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Sjukhuset har en komplex planlösning och lokalerna har låg grad av differentiering. Syftet med studien är att ta reda på vilka generella aspekter som kan bidra till ökad förståelse för byggnaden. Med hjälp av fysiska gestaltningsåtgärder i miljön, för att stärka besökarnas mentala kartor av platsen, kan orienteringen underlättas för besökarna. För att definiera problemet utfördes en introspektion, som stärktes av en platsanalys. Därefter besöktes ett nybyggt sjukhus som referensobjekt för att ta reda på nya eventuella lösningar. Sedan genomfördes en designworkshop med expertinformanter för att få feedback på designlösningar utifrån ett användarperspektiv. Utöver dessa empiriska undersökningar är resultatet baserat på tidigare forskning samt teorier inom: wayfinding, kognition, vårdmiljögestaltning, färg, kontrast och naturens inverkan på människor i vårdmiljöer. Slutsatsen av denna studie är att förstärka beslutspunkter i form av gestaltade landmärken. Detta för att skapa mentala ankarpunkter som vi kommer ihåg och känner igen i miljön. Utifrån studiens resultat presenteras ett platsspecifikt gestaltningsförslag som bygger på ett mer generellt designkoncept som bör kunna implementeras i liknande miljöer.

På Kristianstadsslättens sandiga marker finns ett flertal imponerande inlandsdyner vilka är bildade genom sandflykt under historisk tid. Tidigare forskning kring sandflyktens mönster och processer har ofta använt historiska kartor som komplement till fältstudier, men det saknas ett helhetsgrepp på detta omfattande källmaterial. I denna undersökning har 68 stycken kartor med tillhörande akter analyserats motsvarande ett undersökningsområde om 784 km2. I 5 stycken kartor finns flygsandsfält markerade och i 15 stycken akter finns flygsand belagda. Samtliga flygsandsfält har digitaliserats i GIS och deras samlade areal beräknats till 13 km2. Efter analys av de storskaliga kartorna vilka sträckte sig mellan 1694–1828 visade det sig att sandflykten troligtvis var på uppgång i slutet av 1600-talet, når sin kulmen på andra hälften av 1700-talet för att sedan avta och dämpas med hjälp av furuplanteringar under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal. Slutligen stödjer analysen av kartor och akter att det är åkerbruk i kombination med sydvästliga vindar som är huvudorsakerna till sandflykten. Vid jämförelse med tidigare forskning konstaterades följande; i dagsläget finns inget konkret svar på varför sandflykten anträder. Snarare kan det likna en kedja av olika händelser, både kultur- och naturbetingade, som trycker på startknappen samtidigt.

Att hitta rätt i den stora, komplexa miljön på Linköpings Universitetssjukhus är en utmaning. I nuläget finns skyltning och information i miljön men denna fungerar inte på ett tillräckligt bra sätt. Det är så pass bristande att man har guider vid entrén för att vägleda besökare rätt, något som är både opraktiskt och oekonomiskt. Syftet med denna designfallstudie var att utveckla ett wayshowingsystem för besökare på Linköpings Universitetssjukhus kring dess södra entré och i huvudbyggnaden. För att uppfylla syftet genomfördes ett antal kvalitativa intervjuer och observationer i miljön samt insamling av data från tidigare studier som gjorts i ämnet. Det slutliga resultatet är en kravlista för viktiga parametrar att ha i åtanke vid wayshowing på sjukhuset samt en skyltmanual baserad på kravlistan, med en detaljerad grund kring hur ett skyltsystem på sjukhuset ska se ut. Kravlistan ska kunna ligga till grund för all framtida skyltning på sjukhuset och samtliga krav är tänkta att alltid vara uppfyllda vid ny skyltning. Kraven innefattar framför allt att wayshowingen bör baseras på fysiska skyltar, det ska vara enkelt och tydligt att tolka samt att mängden information ska begränsas så mycket det går för att bli enklare att tyda. För att kunna implementera det nya skyltsystemet på hela sjukhuset behöver skyltmanualen kompletteras med detaljplanering för samtliga plan och byggnader, i nuläget är endast plan 9 och 10 i huvudbyggnaden färdiga för direkt implementation.

The city of Kalmar has a desire that their 3D maps of the city should come to a greater use and get residents more involved in Kalmar city. The purpose of this report is to show one way to work with these 3D maps when it comes to presenting information about Kalmar for its residents and tourists in a specific area.  The report also includes information about advantages and disadvantages with the use of 2D and 3D maps in different environments. Various reports and other sources indicate an interest in 3D and a use for this, but even that 2D is still seen as a natural way to read a map. By collecting information from relevant literature, interviews and user testing, the group has obtained sufficient background information to present the results of a web site, where the visitor can navigate in both 2D and 3D in a specific area of Kalmar. User tests and surveys have been conducted in two rounds and the web site has been revised after their results. / Kalmar kommun har en önskan om att deras 3D-kartor över staden skall komma till en utökad användning och att få kommuninvånarna mer engagerade i Kalmar kommun. Syftet med denna rapport är att visa hur man på ett sätt kan arbeta med dessa 3D-kartor när det kommer till att presentera information om Kalmar kommun för dess invånare och turister i ett specifikt område. I rapporten tas även fördelar och nackdelar upp med att använda sig av 2D- respektive 3D-kartor i olika miljöer. Olika rapporter och andra källor visar på ett intresse för 3D och ett användningsområde för detta, men även att 2D fortfarande ses som ett naturligt sätt att läsa en karta. Genom att samla in information både från relevant litteratur, intervjuer samt användartester har gruppen fått tillräcklig bakgrundinformation för att presentera resultatet med en webbplats, där besökaren kan navigera både i 2D och 3D i ett specifikt område i Kalmar. Användartester och enkäter har utförts i två omgångar på webbplatsen och har omarbetats efter det som framgick där.

Alla spelutvecklare har någonting att vinna på att kunna ge spelaren tydligare minnen av spelvärldar. I denna uppsats undersöks hur plattformsmoment kan användas för att förstärka mentala kartor. Respondenter har letat sig igenom en labyrint baserad på spelet Brain Fudge med olika grader av gravitation, och resultatet tyder på att besvärligare plattformsutmaningar gör det svårare för spelare att få en bild av spelvärlden som helhet. / Every game developer stands to gain from giving players clearer memories from game worlds. This paper examines how platform challenges can be used to support mental maps. Test subjects were tasked with navigating a maze based on the game Brain Fudge with varying degrees of gravity, and results imply that more cumbersome platform challenges make it more difficult for players to map the game world as a whole.

Miljöer med äldre ekar hyser höga naturvärden och är viktiga för den biologiska mångfalden. Under århundraden var ekar i Sverige reglerade av kronan i syfte att kontrollera tillgången på skeppsvirke, det var således förbjudet att avverka ek på krono- och skattejord. Sedan 1800-talet har Sveriges ekbestånd fragmenterats som följd av en rad faktorer. Dessa förändringar har haft en negativ inverkan på ekberoende arter, vars livsmiljöer idag endast är spillror av vad de en gång har varit. Med syfte att ge en ökad förståelse för dagens eklandskap i samband med naturvårdens arbete har ekens historiska utbredning och kvalitet kartlagts i Lösen socken i östra Blekinge. Undersökningen grundar sig på ekinventeringsprotokoll från år 1819 och 1832, men även historiskt kartmaterial. Genom att gå ner på by- och hemmansnivå har platser med hög ektäthet under 1800-talet lokaliserats i landskapet. En studie på denna detaljnivå har aldrig tidigare utförts för Blekinge län. Resultatet visar att ektätheten för tvåhundra år sedan var högst i Lösen sockens södra och mellersta delar, närmast kusten. Dagens skyddade ekmiljöer återfinns främst i socknens sydvästra delar, vilket visar på en kontinuitet. De mellersta och sydöstra delarna omfattas däremot inte av några områdesskydd idag. En stor del av ekarna i socknen benämns i protokollen som skadade samt som ”knut- och risekar”. Böndernas åverkan på träden och socknens naturgivna förhållanden ses som möjliga faktorer till detta. Dessa ekar dög inte till skeppsvirke, men kunde å andra sidan ha utgjort viktiga livsmiljöer för vedlevande arter.