Datavisualisering är ett hjälpsamt verktyg för beslutsfattare för att inom en kontext få en god översyn och skapa förståelse. Beslutsfattare kan enklare ta beslut utifrån datan som visualiserats och visualisera geografiskt knuten data med kartor har varit populärt under en längre tid. 3D grafik för webben har också med tiden vuxit sig mer mogen och kraftfulla bibliotek har ersatt tidigare pluginbaserade lösningar. Det har skapat möjligheter för nya licensfria former av datavisualisering. Det finns dock olika angreppssätt för att skapa och visualisera data i 3D för webben, det deklarativa och det imperativa, vilket detta arbete ämnar att jämföra. Arbetet undersöker det deklarativa X3DOM och det imperativa ThreeJS för att se vilket som presterar bäst i utritningstid. Resultatet visade att ThreeJS presterar bättre jämfört mot X3DOM men ThreeJS har en ojämn prestanda kurva med många spikar.

This report deals with the development of the historical maps web application for a company that works to preserve the cultural heritage of old maps. The goal of the project has been to create a proof of concept for a web application that allows the user to view and interact with historical maps. As well as taking part in the history and facts behind the maps, areas and points of interest within the maps. Work on the application has begun with the foundational design, such as flowchart, mood board and design sketches for the application. Based on these, a proof of concept is developed in the form of an interactive web application written in React with additional libraries such as Materials UI for user interface and Leaflet for interactive map functions. For facts content, fetch calls are made to the Wikipedia API. Trade-offs have had to be made regarding implemented functionality in this first version of the web application, in order to represent how the interactiveness with the maps can work while also demonstrating potential future functionality. The finished application achieves the purpose of the assignment as proof of concept. Interactivity in the maps and connections between the maps are implemented, along with static elements that exists to represent future possibilities. Information and facts about areas of interest and points of interest are retrieved from Wikipedia through the API. / Rapporten avhandlar utvecklingen av webbapplikationen Historical Maps till ett bolag som arbetar med att bevara kulturarvet kring gamla kartor. Målet med projektet har varit att skapa en proof of concept för en webbapplikation som låter användaren ta del av och interagera med historiska kartor. Samt att ta del av historia och fakta bakom kartorna, områden och intressepunkter. Arbetet med applikationen har inletts med att ta fram underlag som flödesschema, moodboard och designskisser för applikationen. Utifrån dessa utvecklas en proof of concept i form utav en interaktiv webbapplikation skriven i React med tillägg som Materials UI för användargränssnitt samt Leaflet för interaktiva kartfunktioner. För faktainnehåll görs fetch-anrop till Wikipedias API. Avvägningar har fått göras vad gäller implementerad funktionalitet i denna första version av webbapplikationen, för att på ett rättvist sätt kunna representera hur interaktiviteten med kartorna kan fungera och samtidigt påvisa potentiell framtida funktionalitet. Den färdiga applikationen uppnår uppdragets syfte som proof of concept. Interaktivitet i kartorna och kopplingar mellan kartorna är implementerad, tillsammans med statiska element som finns på plats för att representera framtida möjligheter. Information och fakta om intressanta områden och intressepunkter hämtas från Wikipedia genom API.

Denna studie undersöker huruvida kartan har potential som verktyg för bildpedagogik och subversion, det vill säga motstånd. Vidare undersöks hur multiplicitet, en helhet av skillnader, kan framträda genom kartläggning. Dessa frågor behandlas mot bakgrunden av kartans historiska, och samtida, roll i att reproducera makt, identiteter och sanningsanspråk. Studien genomförs genom två separata workshops där deltagarna antar rollen som kartläggare. De två grupper som deltar i studien består av gymnasielever respektive bildlärarstudenter. Kartläggarnas uppdrag är att utforska, dokumentera och gestalta en plats med utgångspunkt i deras egna, sinnliga erfarenheter. Studien utgår ifrån idén om situerade kunskaper, alltså att kunskap måste förstås i relation till specifika subjektspositioner. Studien utgår även ifrån immanens, en världsbild som i motsats till transcendens menar att vår kunskap om världen är begränsad till det som ryms i medvetandet. Genom en fenomenologisk forskningsmetod används kartläggning för att få syn på kartläggarnas upplevelse av platser. Med utgångspunkt i de kartläggningar som studiens deltagare skapar genomförs en diffraktiv analys. En diffraktiv analys studerar och kartlägger de mönster som uppstår som ett resultat av skillnader. På så sätt kan kartläggarnas skilda upplevelser av platserna framträda. I undersökningen finner jag att kartan öppnar upp för flera möjliga ingångar i bildpedagogik. Det framgår även att kartans förmåga att vara ett verktyg för subversion huvudsakligen handlar om att göra motstånd mot den specifika kontext den existerar i. Inom denna studie framgår det därför att subversion handlar om att göra motstånd mot den pedagogiska gesten, alltså den pedagogiska uppmaning eller avgränsning som uppmärksammar världen för ett subjekt. På liknande sätt finner jag att hur kartläggningens multiplicitet framträder beror på den pedagogiska gesten och mina situerade kunskaper som forskare. Med utgångspunkt i detta bearbetas och ifrågasätts begreppet multiplicitet som slutligen omformuleras till att syfta till en världsbild. Studiens resultat pekar därför på hur motstånd sker i relation till gränsdragningar i en gemensam kontext, både historisk och pedagogisk. Resultatet gestaltas vid examinationen i form av en egen karta av Konstfack samt en handout som delas ut för att uppmana till att skapa egna kartor. Kartan målades i akryl på canvas och består av flera fragment i form av bilder från mitt hem under utbildningen, ett Word-dokument, mosaik från en tunnelbanestation samt olika delar av Konstfack. Min tid på Konstfack innefattar mer än vad som ryms inom byggnadens väggar. Jag har därför avgränsat Konstfack på ett sätt som inkluderar platser som jag inte kan separera från skolan, som tunnelbanan eller mitt hem.

Det har länge forskats på barns relation till kartan, och det som har visats i dessa forskningar är att barnets kunskap och rumsliga uppfattningen har varit direkt kopplad till barnet själv. Det som påverkar barnets rumsuppfattning är vilka livserfarenheter och förutsättningar barnet har fått. Forskning visar även att detta gäller barnets sätt att se på kartan. I denna studie undersöktes det om vi kan se några tydliga skillnader utifrån elevernas livserfarenheter, mobilitet och bakgrund samt om skillnader märks beroende på deras socioekonomiska förutsättningar då fokusgruppsintervjuerna är gjorda i olika områden. Informanterna som deltagit i denna studie ritar kognitiva kartor över Sverige, för att visa hur de ser på kartan. Utöver detta får informanterna även vara med i fokusgruppsintervjuer där de får besvara frågor kopplade till erfarenheter som kan ha utvecklat deras spatiala kognition. Studien innehåller en kvantitativ undersökning från en surveyundersökning besvarad av lärare i åk F-3. Som belyser vad lärare anser är viktiga erfarenheter för den spatiala kognitionen. Resultatet som presenteras i denna studie visar att elever från olika socioekonomiska förutsättningar och miljöer inte visar någon stor skillnad i sin spatiala kognition. / <p>2024-01-12</p>

Denna studie är ett examensarbete inom Informationsdesign inriktning Rumslig Gestaltning. Syftet med denna studie är att undersöka cyklisters navigationsupplevelse i blandtrafik och utveckla ett gestaltningsförslag för ett wayshowingsystem som förbättrar platsens visuella läsbarhet genom grafisk form. Studien fokuserar på att observera och inkludera förstagångsanvändare i designprocessen för att identifiera hur den visuella och rumsliga informationen kan kommuniceras effektivt till cyklister. Genom en kombination av metodresultat från användarna och teorier om kognition, wayshowing, mentala kartor samt visuell och rumslig kommunikation har ett förslag utvecklats som syftar till att informera och guida cyklister. Målet var att skapa en läsbar och informativ miljö som underlättar för cyklister men som även kom att informera chaufförer i linjetrafik om deras delade väg och väjningsplikt mot cyklister. En viktig upptäckt är att det finns lite tidigare forskning om cyklisters uppfattning av wayshowing i urbana miljöer, vilket visade sig vara en utmaning. Den användarinvolverade metoden, som inkluderade observationer och dokumentation av känslor, visade sig vara mycket värdefull för att styra arbetets framfart och säkerställa att designen möter användarnas behov.

<p>Denna studie är en undersökning av hur elever i år 6 uppfattade det geografiska rummet, vilka omvärldsbilder elever i skolan innehade, hur de påverkades av olika intryck från omgivningen samt om elevernas omvärldsbilder förändrades under en termin. Att inneha en omvärldsbild innebär att ha en föreställning om hur den rumsliga världen ser ut och förhåller sig. Undersökningen var av empirisk art och bestod av en namngeografisk undersökning av geografiska objket i Sverige, elevernas ritade bilder av världen, intervjufrågor samt en kartförståelseuppgift. Studien genomfördes vid två olika tillfällen för att se på eventuella förändringar i elevernas omvärldsbilder. Studien visade på att elevernas omvärldsbilder påverkades, utvecklades och innehöll all den information individen mötte och hade med sig sedan tidigare om den rumsliga världen. Undersökningen visade även på att omvärldsbilder kan förändras och utvecklas unnder en termin.</p>

Denna studie är en undersökning av hur elever i år 6 uppfattade det geografiska rummet, vilka omvärldsbilder elever i skolan innehade, hur de påverkades av olika intryck från omgivningen samt om elevernas omvärldsbilder förändrades under en termin. Att inneha en omvärldsbild innebär att ha en föreställning om hur den rumsliga världen ser ut och förhåller sig. Undersökningen var av empirisk art och bestod av en namngeografisk undersökning av geografiska objket i Sverige, elevernas ritade bilder av världen, intervjufrågor samt en kartförståelseuppgift. Studien genomfördes vid två olika tillfällen för att se på eventuella förändringar i elevernas omvärldsbilder. Studien visade på att elevernas omvärldsbilder påverkades, utvecklades och innehöll all den information individen mötte och hade med sig sedan tidigare om den rumsliga världen. Undersökningen visade även på att omvärldsbilder kan förändras och utvecklas unnder en termin.

Denna uppsats är fokuserad på Vrinneviskogens kulturlämningar och kulturmiljöer. Den omfattar även en kulturgeografisk studie över Vrinneviskogen. Det innebär att det geografiska rummet är koncentrerat till en geografisk yta som omfattar hela nuvarande Vrinneviskogen. Syftet med uppsatsen har varit att inventera och dokumentera  kulturlämningar och kulturmiljöer i undersökningsområdet. Jag att har undersökt områdets kulturmiljöer och orsaken till varför kulturgeografiska värden fortfarande är jämförelsevis okända i utredningar och i skötselplaner. Jag har utfört i undersökningsområdet utfört en fältinventering med både nutida och historiska kartor och med en GPS. Resultatet har sedan blivit digitaliserat till ett GIS-skikt i ett dataprogram. Kulturlämningarna och kulturmiljöerna i Vrinneviskogens naturreservat förekommer endast begränsat i skötselplanen över naturreservatet. Det saknades ett tillräckligt underlag och information om områdets kulturmiljöer och kulturlämningar i skötselplanen. Kulturlämningarna och kulturmiljöerna i Vrinneviskogens naturreservat är inte integrerade i skötselplanen, vilket innebär att det historiska landskapet till stora delar förblir okänt och ställt vid sidan av värden för natur och friluftsliv. Fornlämningsregistret innehöll utförlig information om fornlämningar från  bronsåldern och järnåldern i undersökningsområdet. Men fornlämningarna var mest isolerade punkter i landskapet och på kartan. Vrinneviskogens senare historia och kulturmiljöer saknas i till stora delar fornminnesregistret. Det som återstår är ett fragmentariskt kulturlandskap, utan koppling mellan de olika tidperioderna som format 2000-talets landskap i Vrinneviskogen. Vid min fältundersökning hösten och vintern 2009-2010 upptäcktes och registrerades 122 st. nya kulturlämningar. Det historiska kartmaterialet innehöll värdefull information om äldre kulturmiljöer i undersökningsområdet. Genom att studera informationen på häradskartan, de äldre och de yngre ekonomiska kartorna och jämföra den i fält kunde drygt 80 % av ruiner efter torp och backstugor återfinnas i fält. Många av de upptäckta kulturlämningarna hade inte registrerats vid tidigare inventeringar, särskilt de många stenbrotten, torplämningarna, stenmurarna och de fossila åkrarna. Fältinventeringen innebar en avsevärd förändrad bild av kulturlämningarna i undersökningsområdet. Min undersökning visa att Vrinneiskogen utgör ett i värdefullt och intressant landskap i centrala Norrköping. Men det finns samtidigt goda förutsättningar att lyfta fram Vrinneviskogens kulturgeografi och kulturmiljöer för olika målgrupper. Något som positivt skulle bidra med detta är att synliggöra kulturhistorien och dess människor som levt i Vrinneviskogen till nya generationer genom särskilda informationstavlor och skyltar i landskapet samt broschyrer och kartor.

The overall purpose of this thesis is to study, in relation to geography education and with a historical perspective, the challenges of knowing and understanding the world. The cases are all from Sweden. In the first paper, educational ideas in the nineteenth and early twentieth centuries are studied, and the results indicate that some of the previously criticised educational ideas that were perceived as resulting from the ideas of nineteenth century regional geography in fact can be observed in earlier centuries and were criticised during the nineteenth century. In the second paper, school children’s ability to locate geographical names on outline maps is compared with children’s ability to complete the same task 45 years earlier. A total of 1,124 students were included in the latter study, and the results were compared with those from a study of 1,200 students from the same town conducted in 1968. The results raise questions regarding the picture of the continuous decline in children’s school results and show, for example, that children today are better at locating continents on a world map. The final paper identifies a new aspect of map reading difficulties. These difficulties in map reading are increasingly important in our global society, i.e., how the edges of the world map cohere. The paper shows that many map readers, children and adults, respond according to the idea of linear peripheral continuity, which indicates that the proposed continuation is along the straight line that continues tangentially to the original route when it crosses the edge. In general, this understanding leads to incorrect interpretations of the continuation of world maps. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 2: Accepted.</p>

Forestry has major negative effect with damage on cultural heritage in forest land. To avoid this, forestry needs to find new methods to search for and identify remains. In this study it was examined if shaded terrain models and historical maps could be used to identify ancient and cultural heritage in forest land. A field inventory was conducted to compare the cultural heritage objects identified in the digital maps with those found in the forest. The result showed that it is possible to identify ancient and cultural heritage using shaded terrain models and historical maps. 8 of the identified objects were also identified in field as real remnants. In historical maps, two remains were interpreted and identified, one of which was also identified in shaded terrain model. The conclusion was that shaded terrain model is an uncertain method to use, but together with other data it can be helpful to find cultural heritage. Forestry has major negative effect with damage on cultural heritage in forest land. To avoid this, forestry needs to find new methods to search for and identify remains. In this study it was examined if shaded terrain models and historical maps could be used to identify ancient and cultural heritage in forest land. A field inventory was conducted to compare the cultural heritage objects identified in the digital maps with those found in the forest. The result showed that it is possible to identify ancient and cultural heritage using shaded terrain models and historical maps. 8 of the identified objects were also identified in field as real remnants. In historical maps, two remains were interpreted and identified, one of which was also identified in shaded terrain model. The conclusion was that shaded terrain model is an uncertain method to use, but together with other data it can be helpful to find cultural heritage. / Forn- och kulturlämningar är historiska spår från våra förfäder och som till stor del återfinns i våra skogar. Skogsbrukets framfart har visat sig ha en stor negativ påverkan på lämningarna. SCA, Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och andra skogliga bolag har år 2020 satt upp en nollvision, inga forn- och kulturlämningar ska skadas. För att uppnå detta behöver skogsbruket hitta nya metoder för att söka ut och identifiera lämningar.   I denna studie utfördes en analys av skuggad terrängmodell och historiska kartor för att undersöka om det är möjligt att identifiera forn- och kulturlämningar i skogsmark. Efter analysen utfördes en fältinventering för att fastställa om de tolkade lämningarna var verkliga lämningar och vilka lämningstyper det i så fall var. Studien avgränsades till trakter i Västernorrland och till lämningstyperna; fångstgrop, kolbotten, tjärdal, röse, stenmur, stig och husgrund.   Resultatet visar att det är möjligt att identifiera forn- och kulturlämningar med hjälp av skuggad terrängmodell och historiska kartor. 8 av de tolkade lämningarna identifierades som verkliga lämningar. I historiska kartor tolkades och identifierades 2 lämningar, varav en även var identifierade i skuggad terrängmodell. Slutsatsen blev att enbart använda sig av skuggad terrängmodell för identifiering av forn- och kulturlämningar bedömdes vara en osäker metod i sig, men som komplement till andra data kan det vara en hjälp för att identifiera lämningar.