Med inspiration från tidigare forskning vill vi utreda om det är som IASB anger, att resultatet är ett bättre mått på att estimera ett framtida aktiepris än dagens kassaflöde. En anledning till att resultatet anses vara ett bättre mått är att det även innehåller periodiseringar vilka är tänkta att minska timing- och matchningsproblem. Det andra alternativet är att kassaflödet är ett mått med högre värderelevans eftersom periodiseringarna ger möjlighet till earnings management och därför kan ge en skev bild av företagets prestation. Syftet med denna studie är att undersöka hur mycket värderelevans periodiseringarna innehåller. Studien testar ett flertal olika mått av kassaflöden mot aktiepriset nästkommande år och kommer fram till att kassaflödet från den löpande verksamheten har den högsta värderelevansen följt av årets resultat, kassaflöde vid årets slut och det fria kassaflödet när vi undersöker den svenska marknaden mellan 2001-2010.

<p>Tanken med denna uppsats är att få en djupare förståelse för företagsvärdering. Dessutom vill jag studera hur fastställd köpeskilling/värdering stämmer med bolagets utveckling de närmaste åren efter värderingen. Ansatsen kommer att vara finansiell, dvs har det varit möjligt att via kassaflödet betala en förvärvskredit på hela värderingen. Jag har i denna uppsats valt en kvalitativ metod med insamling av befintlig data i form av värderingar och bokslut.</p><p>Den vanligaste metoden som används vid professionell värdering är enligt min uppfattning kassaflödesvärdering med DCF-teknik. Detta stöds i uppsatsen av litteratur och avhandling gjord av Per Flöstrand vid Uppsala universitet. De undersökande bolagen klarar i 50% av fallen att finansiera ett förvärv via kassaflödet.</p>

Bakgrund och problem: Företag kan få flera positiva effekter av att aktivt arbeta med att minska kapitalbindningen i rörelsekapitalet. Företagen har dock olika möjligheter beroende på vilken bransch de arbetar inom. Kapitalbindningen kan minskas beroende på vilken bransch företaget verkar inom samt vilka val som företaget gör. Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning svenska företag inom mediebranschen och skogsbranschen arbetar aktivt med att minska kapitalbindningen i rörelsekapitalet samt jämföra resultaten med en tidigare motsvarande undersökning inom tillverkningsbranschen. Jämförelsen ska utröna hur branschtillhörighet påverkar arbetet. Avgränsningar: Undersökningen riktar sig till de 25 största svenska aktiebolagen inom mediebranschen respektive skogsbranschen. Ingen skillnad har gjorts på noterade och onoterade bolag eller på större eller små bolag. Bolagen är emellertid i praktiken nästan uteslutande större bolag. Metod: Arbetet har bestått av två delar. Dels har en studie gjorts av företagens årsredovisningar i syfte att få en bild över hur företagens förutsättningar att bedriva ett aktivt arbete med dessa frågor ser ut. Frågeenkäter har skickats ut till ekonomichefer, eller personer med samma insikt i bolaget, på 25 företag inom mediebranschen respektive skogsbranschen. Ekonomicheferna har sedan kontakts för telefonintervju. Svaren har efter att ha tolkats och kvantifierats jämförts med svaren i en motsvarande undersökning för tillverkningsbranschen. Resultaten har utvärderats utifrån en deduktiv ansats där metoden har varit blandad kvantitativ och kvalitativ. Resultat och slutsatser: Alla bolagen i undersökningen arbetar aktivt med att minska kapitalbindningen i rörelsekapitalet, även de som uppger att de inte gör det. Inom tillverkningsbranschen arbetar de flesta aktivt med att minska kapitalbindningen i rörelsekapitalet samtidigt som det är oklart huruvida de som uppgett att de inte arbetar aktivt trots allt gör det. Tillverkningsbranschen är den bransch som arbetar mest utstuderat med lagerfrågor. Det vanligaste inom tillverkningsbranschen är att man arbetar med lager utifrån efterfrågan medan man i mediebranschen och skogsbranschen arbetar mest med lean supply chain. Mediebranschen har emellertid mycket små lager om man ens har något. Alla i mediebranschen tycker att kundfordringar är det klart viktigaste området att arbeta med men i praktiken arbetar en stor del av företagen mycket lite med frågan. Tillverkningsbranschen arbetar mest med frågan även om man inte tycker att den är lika viktig som de två andra branscherna gör. Ingen av de tre branscherna arbetar särskilt utstuderat med leverantörsfakturor. Inte ens mediebranschen som har balansräkningar där leverantörsskulder upptar relativt stor plats. Sammanfattningsvis så spelar branschtillhörigheten en viss roll kring hur företagen arbetar med dessa frågor, men det som tycks mest avgörande för hur företagen bedriver sitt arbete tycks vara företagets struktur och individuella förutsättningar. Förslag till fortsatt forskning: Undersökningen har påvisat skillnader mellan mediebranschen, skogsbranschen samt tillverkningsbranschen i hur man arbetar med rörelsekapitalet. En utbredning till än fler branscher skulle vara intressant för att vidare utreda branschtillhörighetens betydelse.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om en goodwillnedskrivning har något samband med framtida kassaflöde. Metod: I studien har en multipel regressionsanalys utförts, som är inspirerad av en tidigare studie av Jarva (2009). Vi har använt oss av en kvantitativ metod med deduktiv ansats och med hjälp av insamlade data från Retriver och Börsdata.se, har vi undersökt om det finns något samband mellan goodwillnedskrivningar och framtida kassaflöde. Resultat och slutsats: Resultatet är uppdelat i två olika modeller. I den ena har vi delat in bolagen i storleksordning baserat på omsättningsstorlek. I den andra har vi delat in bolagen med antalet anställda enligt SME. I båda analyserna hittar vi samband mellan framtida kassaflöde och avskrivningar. Där avskrivningar används som en proxy för goodwillnedskrivningar. Det i motsats till vad Jarva (2009) kom fram till i sin studie. Där han endast kunde hitta samband i upp till tre år efter nedskrivningen. / Purpose: The purpose of the study is to examine whether a goodwill impairment has any relation with the future cash flow Method: The study has performed a multiple regression analysis, which is inspired by a previous study by Jarva (2009). We have used a quantitative method with deductive approach and with the help of collected data from Retriever and Börsdata.se have we examined whether there is any relation between goodwill impairment and future cash flow. Result and conclusion: The result is divided in two different models. In one, we have divided the companies into orders of magnitude with turnover as a variable. In the second, we have divided the companies with the number of employees as a variable. In both analyzes, we find relationships between future cash flow and deprecation. Where deprecation is used as a proxy for goodwill impairments. This is in contrast to what Jarva (2009) came up with in his study. Where he could only find connections for up to three years after the impairment.

<p>Idag pågår en debatt mellan företagens olika intressenter angående aktiemarknadens resursutnyttjande, speciellt rörande utdelningspolitiken i de svenska börsbolagen. Åtskilliga ägare vill se ökade utdelningar och menar att kapitalmarknaden bättre än företaget kan investera pengarna i lönsamma projekt. Ledningen å sin sida motsätter sig detta och hävdar vikten av en god likviditet inför framtida investeringar. Motsättningarna blir dessutom än större då företaget har stora fria kassaflöden. Vid ett stort fritt kassaflöde har ledningen incitament till att investera i projekt med negativa nettonuvärden. Detta då det maximerar ledningens intressen såsom bonus, status etcetera som är beroende av storleken på bolaget. Studier visar att en ökad intressekonflikt mellan ledning och ägare förstärker revisorns arbete och därigenom bör ett större fritt kassaflöde uppvisa ett positivt samband med revisionsarvode. Samtidigt kan denna intressekonflikt reduceras genom en ökad skuldnivå. Ett lån skapar disciplin med en odiskutabel regelbunden amortering som minskar det fria kassaflödet. Därigenom bör en ökad skuldnivå i bolag med högt fritt kassaflöde reducera revisionsarvodet. Detta resulterade i följande problemformulering:</p><p>Finns ett positivt samband mellan revisionsarvode och fritt kassaflöde i svenska börsnoterade företag och är sambandet beroende av företagens tillväxtmöjligheter och skuldnivå?</p><p>Studier från de senaste tre decennierna har påvisat att viktiga faktorer som påverkar revisionsarvodet är klientens storlek, risk, komplexitet och val av revisor. I vår studie ämnar vi inkludera dessa variabler som kontrollvariabler och därutöver utöka forskningen genom att fokusera på vår undersökningsvariabel fritt kassaflöde och dess samband med revisionsarvodet.</p><p>Studien genomförs genom en totalundersökning på Stockholmsbörsens Large Cap under 2005 vilket resulterade i 57 företag som ansågs intressanta för studien. Det empiriska resultatet erhålls genom en multipel regressionsanalys.</p><p>Vår studie indikerar inget samband mellan fritt kassaflöde och revisionsarvode i den valda urvalsgruppen. Däremot när urvalet minskas till att endast inkludera företag med relativt låga tillväxtmöjligheter signalerar resultaten på ett positivt samband. Vi finner dessutom stöd för att skuldnivån kan minska agentproblematiken genom den kraftiga minskning av sambandet som uppstår vid en hög skuldnivå. Detta betyder att agentteorin rörande problematiken med fritt kassaflöde kan appliceras på svenska förhållanden där fritt kassaflöde ökar agentproblematiken och skuldnivån reducerar den.</p>

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av kreditutgivningsprocessen mellan banker och småföretag i Gävle.</p><p>Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av fyra intervjuer med representanter för fyra av bankerna som finns representerade i Gävle. Intervjuerna hade en låg grad av standardisering då respondenterna fick svara fritt på våra frågor. Vi har även valt en låg grad av struktur. Vi utgick ifrån ett antal förutbestämda frågor men fyllde även i med följdfrågor när det behövdes. Tanken med detta var att skapa avslappnade intervjuer där vi inte riskerade att gå miste om användbar information.</p><p>Resultat & slutsats: Det resultat vi kommit fram till är att när det gäller att bedöma kreditpropåer för småföretag är det viktigt att företagaren som person inger förtroende eftersom stor vikt läggs vid personen. Historiska siffror är viktiga men det bankerna fokuserar mest på idag är framtida kassaflöden och likviditetsbudgeten. Vi kan också konstatera att bankerna fortfarande arbetar efter kyrktornsprincipen då det är ett effektivt sätt att minska den asymmetriska informationen.</p><p>Förslag till fortsattforskning: Komparativ studie på kreditprocessen för små och stora städer</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att med denna uppsats kunna ge elever och företagare en bättra inblick i vad bankerna lägger störst vikt vid i en kreditansökan. På så vis hoppas vi att företagare som läser detta arbete ska kunna förbereda sig bättre innan de lämnar in en kreditansökan.</p><p>Nyckelord: Kreditgivningsprocess, Småföretag, Asymmetrisk information, Kassaflöde, Företagsledning och Återbetalningsförmåga</p> / <p>Aim: The aim of this report is outline the credit granting process between banks and small businesses in Gävle</p><p>Method: We have used a qualitative method based on interviews with representatives from four of the banks located in the city of Gävle. The interviews had a low level of standardization given that the interviewees were given an opportunity to express themselves freely to our questions. There is also a low level of structure as, although we based our interviews on pre-prepared questions, follow up questions were introduced where we felt necessary. The rationale for this was to create a relaxed interview environment and thereby avoid the risk of useful information being omitted.</p><p>Conclusions: The result of our study is that banks apply a great deal of significance to the qualities of the company director in evaluating credit application discussions and it is therefore important for this person to instill confidence into the proceedings. Historical figures are still important but banks these days focus more on future cash flows and liquidity budgets. We have also found signs that the clock-tower principle is still relevant in bank lending and used as an effective method in reducing asymmetric information.</p><p>Suggestions for future research: A comparative study on the credit granting process for small and large cities.</p><p>Contribution of the thesis: We hope that this report will provide an insight for students and company directors into what factors have most significance for banks in assessing credit applications. Company directors who read this report also have the opportunity to be better prepared ahead of a credit application.</p><p>Keywords: Credit granting process, Small Business, Asymmetric Information, Cash flow, Company Director and repayment ability</p><p> </p>

<p><p>Idag ägs mer än tusen företag i Sverige av riskkapitalbolag. Vissa anser att riskkapitalbolagen är ute efter att göra snabba pengar, medan andra anser att de arbetar både strategiskt och långsiktigt med de ägda företagen. Ett företags finansiering kan ske på diverse sätt och de vanligaste sätten att anskaffa kapital är genom självfinansiering, krediter och tillskott från aktieägare. Thule och Kärhs är exempel på två riskkapitalbolagsägda företag som använt sig av främmande kapital på ett missgynnande sätt. Att använda sig av främmande kapital kan alltså innebära risker men även möjligheter om det används på rätt sätt. Vi tycker därför att det är intressant att undersöka dessa risker och möjligheter utifrån tre perspektiv; företag, ägande riskkapitalbolag och bank. Vi ville också ta reda på hur dessa tre perspektiv påverkas av varandra.</p><p>Den kvalitativa metoden och en abduktiv ansats har använts vid utförandet av studien. Detta på grund av att vi utgått från en problemformulering och sedan pendlat mellan referensram och empiri när vi gjort våra tolkningar. Primärdata samlades in genom intervjuer, både via personliga möten och via telefon.</p><p>Vi inleder referensramen med att definiera riskkapitalbolag och förklara hur de fungerar. Direkt efter får läsaren ta del av vad intervjupersonerna sagt och vår tolkning av det berörda ämnet, vilken är en struktur som resten av uppsatsen följer. Vidare tas kreditgivarna, kreditbeviljning samt kreditformer i beaktning. Därefter diskuteras hur ägarna och banken påverkar och styr företagen. I de två sista kapitlen är företagsperspektivet i fokus med dess finansiering och kapitalstruktur. Detta följs av vilka effekter skuldsättning kan innebära och i detta kapitel är hävstångseffekten en central del.</p><p>Slutligen besvaras vår frågeställning och vi har bland annat kommit fram till att de tre perspektiven påverkas av varandra på många olika sätt. Exempelvis innebär det att företag får tillgång till ett kontaktnät när de ägs av ett riskkapitalbolag samt att företagen påverkas av båda ägarna och banken genom rapportkrav av nyckeltal. Vi har dessutom dragit slutsatsen att alla tre perspektiven står inför både risker och möjligheter vid användandet av främmande kapital. Tillexempel kan belåning innebära en risk för företaget då det kan förlora makten till långivaren, medan det för ägarna är en möjlighet att ta lån då det ökar det totala kapitalet vilket i sin tur ger en högre avkastning på det egna kapitalet.</p></p>

<p>Med cash management menas styrning av företagets betalningsströmmar samt styrning av företagets val av förvaltningsform. Här ingår bl.a. in- och utbetalning, prognostisering, hantering i form av placering och finansiering samt effektiva system för att kontrollera företagens flöden. Ett bra och effektivt cash management arbete kan göra att bundet kapital frigörs. Vidare kan detta leda till att företag kan uppnå en högre avkastning och därmed bättre resultat. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur företag arbetar med sin cash management, vilka tjänster banker erbjuder företag och om företagen använder sig av dessa. Undersökningen har visat att väl utvecklade och anpassade system utefter företagens behovger en effektiv hantering av cash management. Företagen använder sig vidare i storutsträckning av de tjänster som banker erbjuder då banker har stor erfarenhet och kunskap om vilka tjänster som är bäst lämpade för varje enskilt företag, och hur de kan uppnå maximalavkastning. Ett bra samarbete mellan bank och företag kan alltså ge en förbättrad cashmanagement. Undersökningen har vi utfört genom att intervjua utvalda personer i företag och banker. Resultatet som framställts anser vi vara användbart för såväl företag som banker och kan</p><p>exempelvis användas som underlag för framtida utveckling av rutinerna.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av kreditutgivningsprocessen mellan banker och småföretag i Gävle. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av fyra intervjuer med representanter för fyra av bankerna som finns representerade i Gävle. Intervjuerna hade en låg grad av standardisering då respondenterna fick svara fritt på våra frågor. Vi har även valt en låg grad av struktur. Vi utgick ifrån ett antal förutbestämda frågor men fyllde även i med följdfrågor när det behövdes. Tanken med detta var att skapa avslappnade intervjuer där vi inte riskerade att gå miste om användbar information. Resultat &amp; slutsats: Det resultat vi kommit fram till är att när det gäller att bedöma kreditpropåer för småföretag är det viktigt att företagaren som person inger förtroende eftersom stor vikt läggs vid personen. Historiska siffror är viktiga men det bankerna fokuserar mest på idag är framtida kassaflöden och likviditetsbudgeten. Vi kan också konstatera att bankerna fortfarande arbetar efter kyrktornsprincipen då det är ett effektivt sätt att minska den asymmetriska informationen. Förslag till fortsattforskning: Komparativ studie på kreditprocessen för små och stora städer Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att med denna uppsats kunna ge elever och företagare en bättra inblick i vad bankerna lägger störst vikt vid i en kreditansökan. På så vis hoppas vi att företagare som läser detta arbete ska kunna förbereda sig bättre innan de lämnar in en kreditansökan. Nyckelord: Kreditgivningsprocess, Småföretag, Asymmetrisk information, Kassaflöde, Företagsledning och Återbetalningsförmåga / Aim: The aim of this report is outline the credit granting process between banks and small businesses in Gävle Method: We have used a qualitative method based on interviews with representatives from four of the banks located in the city of Gävle. The interviews had a low level of standardization given that the interviewees were given an opportunity to express themselves freely to our questions. There is also a low level of structure as, although we based our interviews on pre-prepared questions, follow up questions were introduced where we felt necessary. The rationale for this was to create a relaxed interview environment and thereby avoid the risk of useful information being omitted. Conclusions: The result of our study is that banks apply a great deal of significance to the qualities of the company director in evaluating credit application discussions and it is therefore important for this person to instill confidence into the proceedings. Historical figures are still important but banks these days focus more on future cash flows and liquidity budgets. We have also found signs that the clock-tower principle is still relevant in bank lending and used as an effective method in reducing asymmetric information. Suggestions for future research: A comparative study on the credit granting process for small and large cities. Contribution of the thesis: We hope that this report will provide an insight for students and company directors into what factors have most significance for banks in assessing credit applications. Company directors who read this report also have the opportunity to be better prepared ahead of a credit application. Keywords: Credit granting process, Small Business, Asymmetric Information, Cash flow, Company Director and repayment ability

Idag pågår en debatt mellan företagens olika intressenter angående aktiemarknadens resursutnyttjande, speciellt rörande utdelningspolitiken i de svenska börsbolagen. Åtskilliga ägare vill se ökade utdelningar och menar att kapitalmarknaden bättre än företaget kan investera pengarna i lönsamma projekt. Ledningen å sin sida motsätter sig detta och hävdar vikten av en god likviditet inför framtida investeringar. Motsättningarna blir dessutom än större då företaget har stora fria kassaflöden. Vid ett stort fritt kassaflöde har ledningen incitament till att investera i projekt med negativa nettonuvärden. Detta då det maximerar ledningens intressen såsom bonus, status etcetera som är beroende av storleken på bolaget. Studier visar att en ökad intressekonflikt mellan ledning och ägare förstärker revisorns arbete och därigenom bör ett större fritt kassaflöde uppvisa ett positivt samband med revisionsarvode. Samtidigt kan denna intressekonflikt reduceras genom en ökad skuldnivå. Ett lån skapar disciplin med en odiskutabel regelbunden amortering som minskar det fria kassaflödet. Därigenom bör en ökad skuldnivå i bolag med högt fritt kassaflöde reducera revisionsarvodet. Detta resulterade i följande problemformulering: Finns ett positivt samband mellan revisionsarvode och fritt kassaflöde i svenska börsnoterade företag och är sambandet beroende av företagens tillväxtmöjligheter och skuldnivå? Studier från de senaste tre decennierna har påvisat att viktiga faktorer som påverkar revisionsarvodet är klientens storlek, risk, komplexitet och val av revisor. I vår studie ämnar vi inkludera dessa variabler som kontrollvariabler och därutöver utöka forskningen genom att fokusera på vår undersökningsvariabel fritt kassaflöde och dess samband med revisionsarvodet. Studien genomförs genom en totalundersökning på Stockholmsbörsens Large Cap under 2005 vilket resulterade i 57 företag som ansågs intressanta för studien. Det empiriska resultatet erhålls genom en multipel regressionsanalys. Vår studie indikerar inget samband mellan fritt kassaflöde och revisionsarvode i den valda urvalsgruppen. Däremot när urvalet minskas till att endast inkludera företag med relativt låga tillväxtmöjligheter signalerar resultaten på ett positivt samband. Vi finner dessutom stöd för att skuldnivån kan minska agentproblematiken genom den kraftiga minskning av sambandet som uppstår vid en hög skuldnivå. Detta betyder att agentteorin rörande problematiken med fritt kassaflöde kan appliceras på svenska förhållanden där fritt kassaflöde ökar agentproblematiken och skuldnivån reducerar den.