Julia Rolandsdotter, Idéer om samhälle och individ: Abortdebatten under 1960- och 1970-tal med inriktning på realpolitik och ideologi, Uppsala Universitet: Institutionen för idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, HT 2013. This essay aims to investigate and scrutinize the debate surrounding abortion during the years of 1964 and 1974 respectively. By analyzing elements of different opinions in the debate from daily press, a wide range of aspects concerning the issues of free abortion have been distinguishable. This analysis shows that the abortion debate was, to a high degree, a question of Realpolitik and ideology whereas the differences over time have been visible rather than the differences between parties of varying opinion. By applying the theories of Ian Hacking concerning the effects of categorization, ideas surrounding people and society among others, have been highlighted in the debate. In 1964 we see ideas about the woman as motherly or a victim and the society as defective or exposed among other factors. In 1974 on the other hand discussion about the free woman and the irresponsible society is very common.

Lexikal pluralitet är en term för vissa substantiv som har en inneboende pluralbetydelse. Lexikal pluralitet är ett relativt outforskat område, särskilt ur ett typologiskt perspektiv. Några studier som gjorts inom lexikal pluralitet har visat att de lexikalt plurala substantiven tenderar att finnas inom vissa tvärspråkligt återkommande semantiska kategorier. Föreliggande studie bygger på dessa tidigare studiers kategorier, och syftet är att utveckla kategorierna för att bättre fånga in den semantiska variationen hos de kushitiska språken. Detta görs genom att samla lexikalt plurala substantiv ur grammatikor och sedan klassificera substantiven utifrån deras semantik. Resultatet visar, förutom att de semantiska kategorierna i stor utsträckning överlappar med tidigare studier, att de semantiska kategorierna grupper, granulära ämnen, duala enheter och vätskor & fasta ämnen tenderar att vara mer frekventa än kategorierna tidsuttryck, sjukdomar, platser och koncept/aktiviteter som involverar flera deltagare.

Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån miljömässiga och sociala kategorier undersöka om det skett någon förändring i omfattning hållbarhetsrapportering hos svenska kommuner mellan åren 2012 och 2016. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. En innehållsanalys har genomförts som baserats på sekundärdata i form av årsredovisningar från svenska kommuner åren 2012 och 2016. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att den totala miljömässiga och sociala hållbarhetsrapporteringen har ökat över tid. Den sociala kategorin har visats öka mellan år 2012 och år 2016 medan den miljömässiga kategorin visat sig sjunka. Den sociala kategorin har högst procentandel båda åren och är därmed den mest framstående kategorin som rapporterats av svenska kommuner avseende social och miljömässig hållbarhetsinformation. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med en nationell redogörelse för hur offentliga sektorers sociala och miljömässiga hållbarhetsrapportering ser ut med utgångspunkt i GRI:s riktlinjer. Studien har ett längre tidsperspektiv än tidigare studier inomforskningsområdet vilket efterfrågats av forskare. Studien bidrar även till ökad insikt i den offentliga sektorns hållbarhetsrapportering, hur obalanserna i rapporteringen ser ut samt förändringen över tid. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att undersöka varför obalanserna mellan kategorierna ser ut som de gör, om det finns några faktorer som påverkar men även att genomföra en liknande studie med ett längre tidsperspektiv.

The purpose of this thesis is to gain knowledge about why young women in Sweden use Instagram, and how they feel when Instagram presents categories based on their interests and interactions. The thesis is based on previous research about the purpose of use, the behavior of algorithms, the adjustment of categories by relevance and the user experience. When combining previous research and the results gathered from several interviews with women between 18 - 30 years old who use Instagram, greater knowledge about the subject can be developed. The interviews gathered information about the interviewees' purpose of use and the user experience of Instagram's relevance adjusted categories. The results showed that women use Instagram to keep themselves updated about friends and family, get motivated in different sports activities and to compare themselves with other users. Although the content of the categories doesn’t always match the users’ desired content, the experience is generally positive. The possibilities with the function outweigh the concerned feelings that many of the users experienced with the categories.

Utgångspunkten i detta arbete är att barn och barndom skapas i kontexten här och nu, vårt syfte med arbetet är därför att belysa vilken bild av sociala relationer som barn erbjuds att spegla sig i bilderböcker. Vår övergripande fråga lyder: “Hur framställs sociala relationer i bilderböcker?” Böckerna vi valt att studera är Daghemmet Rödmyran: Nya Ninni och Daghemmet Rödmyran: Till Dagis av Siv Widerberg och Cecilia Torudd, båda skrivna 1982. Vårt material analyseras med hjälp av positioneringsteori och diskursteori, eftersom dessa utgår från att individer skapas i sociala och kommunikativa processer och påverkas av samhälleliga sociala kategorier. De sociala kategorierna ålder och kön är de kategorier vi valt att fokusera på i arbetet. Vi har valt att göra en diskursanalys för att identifiera vilka antaganden om karaktärerna som finns i böckerna. Med bilderböcker som vårt empiriska material så har vi ställt analysfrågor för att synliggöra teman. Vi har identifierat sju olika teman som visar på hur sociala relationer framställs, dessa är: Karaktärer som positionerar andra, Motstånd, Grupperingar, Omsorgsgivare och omsorgsmottagare, Anknytning till mjukdjur och andra objekt, Pedagogens förhållningssätt samt Förskolläraryrket, ett kvinnligt yrke? Resultatet visar att i en social relation finns det sociala kategorier som påverkar vilken position och vilket handlingsutrymme som möjliggörs för individer, där de språkliga praktikerna blir strategin att sätta sig själv eller andra i olika positioner. Här ser vi att kategorin ålder speciellt spelar roll för hur maktpositionerna uppdelas. Vi har även fått syn på att karaktärer grupperar sig och genom detta får större handlingsutrymme. En annan del av resultatet visar att karaktärernas barnsyn påverkar de sociala relationerna, då synen på det kompetenta barnet jämnar ut positionerna mellan vuxna karaktärer och barnkaraktärer. Bilderböckerna utmanar diskursen om att förskolläraryrket lämpar sig för kvinnor men belyser samtidigt att kvinnor är i fler interaktioner än män, vilket påvisar att diskursen om omsorgsuppdraget är komplext.

The purpose of this study was to make a tentative approach to explore the use of categories by customers of a Swedish online grocery store. The study tried to detect factors that could affect the usage of categories and the effect they can have on the behavior of customers. The store's categories were divided into traditional and mixed types and their purposes described. The study also explored the emergence of impulse purchases when using different categories and if the usage of mixed categories can affect customers to buy things they had not planned for. In order to explore this 9 participants participated in a study with a think-aloud observation and interviews at the end of every observation session. The study was conducted on a small scale and results can therefore not be generalized. Findings showed that the impact of categories alone is hard to study and that you need to take many other factors into consideration when analyzing the results. Such as the type of purchase and its purpose, the day of the week, and the labeling of the category. The results indicate that users are aware of the stores' marketing tactics of mixed categories and often make an effort not to be exposed to them to avoid impulse purchases.

Archaeology is a popular subject which the public has the opportunity to meet in a variety of contexts. In addition to television documentaries, non-fiction and popular science magazines, archaeology has even played a significant role in the fictional world. Apart from these sources, you can also find archaeology in news reports where the newspapers or the tv-stations acts like mediators of archaeological news based on the archaeological work that is currently ongoing in our present time. Since it is now a demand on Swedish contract archaeology to communicate it's results, the news media often gets to play the role as the link between the archaeologists and the public. This paper is based on an analyse of archaeological news presented in local newspapers. The aim of the study was to investigate the visual mediation of archaeology to the reader. The results showed that the visual mediation of archaeological news is not only based on the selection of photos or illustrations. According to this survey, visual mediation can also be constructed using particular words that either describe the factual characteristics or words that alludes to the fictional world. Archaeological news that are channeled through local newspapers tend to reflect a narrow view of the archaeological discipline. The reason for this can probably be seen as a consequence of the relationship between archaeology and the society. In order to broaden the currently prevailing image of the archaeological discipline, this paper arguments for a much closer and more deliberate collaboration between local news media and archaeologists.

Uppsatsen granskar om det finns specifika narrativa mönster för hur antagonister dör i samtida amerikansk film med den klassiska berättarstilen eller den s.k. postklassiska berättarstilen (dvs. Hollywoodfilm). Uppsatsen kommer också att granska om det finns ett samband mellan hur antagonister dör och varför i förhållande till vem de är och vilka gärningar de gjort. Vidare försöker uppsatsen besvara andra frågeställningar som; Hur ställer sig filmens protagonist och publik till antagonistens dödsmoment? När är det passande för en protagonist att döda en antagonist? Har det betydelse för vilken typ av antagonist som dör på ett visst sätt?

<p>Uppsatsen granskar om det finns specifika narrativa mönster för hur antagonister dör i samtida amerikansk film med den klassiska berättarstilen eller den s.k. postklassiska berättarstilen (dvs. Hollywoodfilm). Uppsatsen kommer också att granska om det finns ett</p><p>samband mellan hur antagonister dör och varför i förhållande till vem de är och vilka gärningar de gjort. Vidare försöker uppsatsen besvara andra frågeställningar som; Hur ställer sig filmens protagonist och publik till antagonistens dödsmoment? När är det passande för en protagonist att döda en antagonist? Har det betydelse för vilken typ av antagonist som dör på ett visst sätt?</p>

Subject description is a linguistic practice, and therefore all controlled vocabularies are built upon theories of language. However, the underlying theories are rarely discussed in greater length. The purpose of this thesis is to investigate what epistemological foundations controlled vocabularies are built upon and what consequences that has for their internal structure. The main object of interest is the category. From a rationalistic point of view categories are universal and well defined. In a pragmatic point of view categories are contextual with fluid boundaries. A pragmatic point of view has been shown by Wittgenstein and Rosch to more accurately describe how language works, therefore the standpoint of this thesis is that a controlled vocabulary that takes a pragmatic approach will be a better tool for indexing and searching. The study is done in three parts. First the theoretical literature on knowledge organisation is investigated. The findings are that there is a divide among writers who take a rationalistic and pragmatic approach. Then, guidelines and principles from IFLA, LCSH, Svenska ämnesord and MeSH are examined. In all cases the rationalist view is favored but the quirks of language are handled in different ways. In IFLA's FRSAD, the writers claim to take no theoretical stance but in reality they take a rationalistic perspective. LCSH blame the inconsistencies in the system on the many people that have worked on it over a long period of time. SAO is built with LCSH as a role model and therefore have the same problems, although they have gone towards a more pragmatic approach. MeSH, however, acknowledges that language is more complicated, and the controlled vocabulary is built on a more pragmatic foundation. Lastly, examples from the controlled vocabularies are discussed. The finding is that, in practice, controlled vocabularies work in accordance with a pragmatic perspective. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.