Syftet med detta arbete är att utifrån olika tryckta läromedel för elever i årskurs 7 skapa kunskap om vilka frågor, frågetyper, i läromedlen som beaktas. Läromedlen var från två olika bokförlag. Kategorisering av frågorna gjordes utifrån kunskapstyperna i Blooms reviderade taxonomi: faktakunskap, begreppskunskap, procedurkunskap och metakognitiv kunskap. Då taxonomin är tvådimensionell, betraktas också kognitiva processer. Utöver kunskapsdimensionen är taxonomin indelad i sex olika kognitiva process kategorier. Dessa gör det enklare att kategorisera kunskapstyper, eftersom ett visst samband finns mellan kunskapstyp och kognitiv process kategori. Faktakunskap och begreppskunskap kunde urskiljas samt process kategorierna minnas och förstå utifrån frågornas karaktär från gällande studie. Övriga kunskapstyper och process kategorier är mer svåröverskådliga och frågor knutna till dessa är inte av samma omfattning. Process kategorin skapa har jag inte funnit. Metakognitiv kunskap är svår att behandla i en lärobok. Metakognitiv kunskap utvecklas under en längre tid. Utifrån kategoriseringen av frågor verkar faktakunskap och begreppskunskap i båda läroböcker dominera. Detsamma gäller de kognitiva process kategorierna minnas och förstå. Faktakunskap utgör en stor andel av läroböckerna. I de böcker jag analyserade bestod faktakunskap för 79 % respektive 55 % av samtliga frågor. Analyserar man istället process kategorierna minnas och förstå utifrån frågor i böckerna utgör dessa kategorier sammantaget över 85 % i läroböckerna. Andelen frågor som kan kategoriseras i respektive kategori minnas och förstå är ungefär lika stora i läroböckerna.

I detta arbete har åtta bilderböcker analyserats via en kvalitativ textanalys. Arbetet har tagit sin teoretiska utgångspunkt i ett normkritiskt perspektiv. De sociala kategorier som legat till grund föranalysen är genus, funktionsvariation, etnicitet, klass och familjekonstellationer. Syftet med detta arbetevar att göra en normkritisk textanalys samt undersöka hur de åtta bilderböckerna eventuellt utgör enmöjlighet för identitetsskapande för barn utifrån nämnda sociala kategorier, samt utifrån förekomstenav dessa kategorier analysera vilka normer som förmedlas genom bilderboken. Detta då möjlighetenför ett identitetsskapande är förutsättningen för att arbeta mot en förskola för alla och uppnå det somläroplanen beskriver som grundläggande normer och värderingar. Fokus på normer bör ske då dessaanvänds för att forma oss som människor, där de inom normen gynnas och de utanför missgynnas. Materialet i detta arbete utgörs av de åtta mest utlånade bilderböckerna i åldern 0–6 år från bibliotek i två kommuner i Stockholm. Den genomförda studiens resultat visar på att normerna som förmedlades i bilderböckerna skapar svårigheter för barnen att kunna identifiera sig med karaktärerna. Detta då det oftast saknades en mångfald av beteenden och utseenden i bilderböckerna. Däremot visade resultatet att barnkaraktärer, inom genuskategorin, gavs en något större frihet att agera normbrytande jämfört med de vuxna karaktärerna. Vilket kan bidra till ett positivt identitetsskapande, utifrån ett genusperspektiv, för barnen som läser böckerna. / <p>Betyg i Ladok 210108.</p>

I denna studie kommer vi studera makt mellan barn i den fria leken. Studiens syfte är att undersöka makt mellan barn i deras fria lek på förskolan. Vi har valt att studera detta utifrån två frågeställningar, Har vissa barn större makt i leken än andra och hur kommer den till uttryck? Gör barn utan synlig makt motstånd eller följer det barnet som har makten? Om barnet skulle göra motstånd, hur utförs då motståndet? För att få svar på frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ metod där observationerna genomförts med hjälp av mobiltelefon och fältanteckningar.För att analysera vår empiri har vi använt oss utav Bertram H. Ravens sex maktkategorier. Vi kom fram till att barn använder fyra utav Ravens maktkategorier i leksituationer. Makt framkommer dagligen på förskolan och kan vara både positiv och negativ. Barn som använder sig utav makt vet hur de ska gå tillväga för att ta makten. Makt kan utspela sig både verbalt och icke-verbalt då underordnade barn vet vad han/hon med makt vill ha. Vi har i vår studie kommit fram till att underordnade barn sällan gör motstånd. Slutsatser vi kom fram till är att det är väldigt viktigt att som förskollärare vara närvarande i barnens lek för att kunna förhindra negativ maktutövning. Genom att vara närvarande som förskollärare förebyggs den negativa makten och i stället kan förskolläraren hjälpa till att skapa den positiva makten. Genom den här studien kan vi alltså konstatera att förskollärarens närvaro är viktig för att leken ska upplevas positiv av alla barn.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöktes hur barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar beskriver flytten från en vanlig skola till en specialutformad skola. Det undersöktes i vilken utsträckning barnets perspektiv beaktades under processen av skolbytet. Studiens övergripande fynd visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har begränsat aktörskap och låg delaktighet i skolan och att bytet till en specialutformad skola har konsekvenser för barnens identitetsformering. Med hjälp av den narrativa analysen framkom att eleverna upplever en dålig situation i den gamla skolan, där de inte får den hjälp de behöver. Elevernas delaktighet och inflytande åsidosätts och de har svag röst i fråga om bytet till en annan skola och de sällan deltar i beslut som berör dem. Studiens resulat tyder på behovet att reflektera om hur skolans verksamheter skulle organiseras så att alla barn får den hjälp de behöver, beakta barns rätt att själv utöva makt över sitt eget liv och att delta i beslutsfattande processer som rör dem samt att beakta barnets perspektiv vid alla skolrelaterade överväganden.

No description available.

This thesis, called "Norwegian Place-Names", deals with place-names of all types (for example names of rivers, towns and cities, mountains, lakes, roads) in Norway. The main goal is to explore the names from different points-of-view, provide information about major place-name groups, analyze the best-known names and compare Norwegian and Czech place-names. The language aspects have been emphasized.

Hemlöshet bland katter är ett stort problem i Sverige. Katter föds till liv utan hem, går vilse och hittar inte tillbaka eller lämnas av ägare, vilket bidrar till att siffran hemlösa katter ökar. Katthemmen gör allt i sin makt för att kunna hjälpa de hemlösa katterna, dock har många av katthemmen inte längre plats till att ta emot fler katter. För att katthemmen ska kunna ta emot fler hemlösa katter behöver plats frigöras genom att katter adopteras. Katthemmen behöver även bidrag för att kunna överleva. För att uppmärksamma situationen och framhäva faktumet att hjälp behövs, är det viktigt med marknadsföring som når fram till mottagarna. Avsikten med studien är därför att undersöka hur marknadsföring i form av affischer bör utformas för att få fler att bli medvetna om katternas situation i Sverige och för att få fler att adoptera från katthem istället för att ta andra vägar. I denna kandidatuppsats utformas tre affischer baserade på kategorier som tagits fram med hjälp av en enkät som skickats till kattägare och framtida kattägare. Affischerna marknadsför ett fiktivt katthem och syftar till att undersöka om någon av affischerna kan påverka mottagarnas agerande. Med hjälp av intervjuer valdes tre designförslag ut, ett för varje kategori, för att digitaliseras. De affischer som digitaliserats anses vara mest effektiva enligt målgruppen.

För hundra år sedan var tjänarinnorna en stor yrkesgrupp. De fanns i alla klasser, från husmamsellen på en herrgård till en barnpiga med mat och husrum som enda lön. I den här kandidatuppsatsen med kulturhistorisk inriktning studeras berättelser av och om tjänarinnor. Empirin utgörs av arkivmaterial i form av en frågelista, NM 189 Tjänarinneyrket, från Nordiska museet. Syftet med studien är att undersöka frågelistsvaren, analysera kategoriseringar och på så vis belysa tjänarinnornas vardagsliv. Målet är även att ge en övergripande bild av tjänarinneyrket, dess historia och villkor. Frågeställningarna är: på vilket sätt påverkades tjänarinnorna av kategoriseringar, hur kategoriserades tjänarinnorna och hur kategoriserade tjänarinnorna sig själva och sin omgivning? Den teoretiska och analytiska delen av studien ligger främst i den empiriska insamlingen. Utgångspunkterna och inspirationen hämtas från strukturalismens idéer om att vi kategoriserar och strukturerar vår omvärld som ett sätt att förstå den.   Kategoriseringarna som redovisas i uppsatsen har delats in i fyra kapitel med olika teman. Temat Titlar och tilltal visar hur språket användes som en markör för skillnader och likheter mellan olika kategorier. I Rum och plats redogörs för hur kategorierna tjänarinnor och arbetsgivare delades upp, samt hur fysiska gränser drogs mellan dem. Tid och tidsuppfattning är ett tema som utreder tjänarinnornas sätt att se på tid och hur deras tiduppfattning förändrats. Temat Smuts och tabu undersöker olika sätt att tolka smuts och tabu samt synen på tjänarinnornas umgängesliv.   Resultatet visar att tjänarinnornas vardagsliv påverkades av kategoriseringar. Kategoriseringar påverkade dem, genom till exempel språkliga normer som användandet av olika titlar och tilltal, fysiska gränsdragningar för de platser tjänarinnan rörde sig på, tidsuppfattning i form av synen på fritid, samt hur synen på smuts och tabu begränsade tjänarinnornas umgängesliv. Ju mindre avstånden var i tankevärlden mellan kategorierna desto närmare kunde man också se att människorna var fysiskt, socialt och språkligt.

Syftet med vår studie var att se hur Sverigedemokraterna genom sitt principprogram konstruerar svenskhet och på så vis skapar en gräns mellan ”oss och de andra”. Metoden för vår studie har varit en kvalitativ text- och diskursanalys. Vårt resultat visar att texten i programmet påverkar och konstruerar sociala kategorier som är avgörande för människors sociala positioner och tillgång till resurser. Partiets konstruktion av svenskhet bygger på en social och nationell likhet som skapar social ojämlikhet. Resultatet visar även att det är viktigt att kritiskt granska texter som används av vår samhälleliga elit eftersom de i egenskap av sin maktposition har ett tolkningsföreträde. / The purpose of this study was to investigate how Sverigedemokraterna, in their program of principles, design Swedishness and as an effect of this creates a boundary between “us and them”. Our method of choice has been text- and discourse analysis. By analyzing the text in the program we’ve come to the conclusion that it has an effect on, and helps to create social categories that are crucial to people’s social positions and resource possibilities. The party builds their version of Swedishness on a social and national likeness that creates social inequality. Our results also shows that it’s important to examine texts used by the elite of society since they in their powerful position has a preferential right of interpretation.

I denna studie har jag valt att analysera två svenska ungdomsfilmer som behandlar ett ämne som är högst aktuellt i dagens samhälleliga debatt; hur unga kvinnor skuldbeläggs av sin omgivning efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp, trakasserier eller våldtäkt. Mitt syfte är att undersöka konstruerandet av könsidentiteter i de två svenska ungdomsfilmerna ”Hip Hip hora” och ”Säg att du älskar mig” som båda använts i utbildningssyfte i svenska skolor. Vidare vill jag undersöka hur konstruktionen av kön samverkar med skapandet av sexualitet, ras/etnicitet och klass i de två filmerna. För att undersöka detta har jag använt mig av en kvalitativ metod; narrationsanalys. Mitt teoretiska ramverk består av vad medier har för påverkan och betydelse för identitetsskapande, en del queerteori, kritisk rasforskning, samt en intersektionell analys. Resultatet visar att det ligger ojämlika maktrelationer inbäddade i representationen av kön, sexualitet, ras/etnicitet och klass i filmerna. Detta är problematiskt då dessa framställningar är producerade för majoritetsbefolkningen, och dessutom använts i syfte att utbilda. De förväntningar människor från olika grupper i samhället har gentemot andra kan påverkas av dessa representationer. När vissa grupper kopplas samman med vissa problem och brister begränsas uppfattningen både från personer utifrån och inom dessa grupper, och på så sätt bidrar också filmerna till såväl skapandet som upprätthållandet av normerande kategorier.