Sverige och resterande länder av världen har upplevt och fortsätter uppleva ett ökande antal utförda kejsarsnitt. I Sverige har antalet utförda kejsarsnitt ökat med elva procent de senaste fyra decennierna och kejsarsnittet har blivit ett fokus för kvinnans egen vilja och barnets rättigheter. Innebörden av ökningen är att samhället får fler patienter med pågående eller tidigare smärtupplevelser. Syftet med litteraturstudien var att beskriva den postoperativa smärtupplevelsen i samband med kejsarsnitt. Studien utfördes som en allmän litteraturstudie med analysmetoden innehållsanalys. Vetenskapliga artiklar erhölls genom strukturerade sökningar i tre olika databaser. Artiklarna granskades och bearbetades för att sedan sammanställas och struktureras till fem beskrivande teman: (1) Upplevda smärtförväntningar, (2) Smärtupplevelsens lokalisation & beskrivning, (3) Faktorer som förhöjer respektive sänker postoperativ smärtupplevelse, (4) Smärtupplevelsen i förhållande till kronisk smärta och (5) Helhetsintrycket av den postoperativa smärtupplevelsen. Studiens slutsats är att patienten upplever fysisk- och emotionell smärta som påverkar aktivitet och mammarollen. Smärtan upplevs både som nociceptiv och neuropatisk oavsett postoperativt skede och akut smärta är den bidragande faktor till uppkomsten av kronisk smärta. Sjuksköterskan bör vara stödjande, inneha god förståelse för patientens smärtupplevelse och ge patienten tillräckligt med information gällande ingreppet. Optimal smärtlindring är även av vikt för att ge en god vård. / Sweden and the rest of the countries in the world have experienced and still are experiencing an increase of the caesarean section numbers. In four decenniums the number of caesarean sections has risen eleven percent in Sweden and the caesarean section have become a focus for the woman’s own choice as well as the rights of the child. The effect of the increase is that the numbers of individuals with ongoing experience of pain or previous experience of pain, are becoming greater. The aim of the study was to describe the postoperative experience of pain in connection with the performance of a caesarean section. The study was executed with the method content analysis. Scientific articles were collected through searches in three databases. Through examination and processing the articles, findings were found and made into five themes: (1) Perceived pain expectations, (2) The experienced location and description of pain, (3) Factors that enhance and reduces postoperative pain perception, (4) The experience of pain in relation to chronic pain and (5) The overall impression of the postoperative pain experience. The conclusion is that the patient is experiencing both physical- and emotional pain which affects activity and the function of being a mother. The pain is experienced in both a nociceptive and a neuropathic way, regardless of the postoperative stage. Acute pain is the contributive factor to the emergence of chronic pain. The nurse ought to be supportive, to possess good understanding of the patient’s pain experience and give the patient enough of information about the procedure. Optimal pain relief is also important in the context of being able to give a good care to the patient.

Bakgrund: En förlossning kan väcka många känslor hos den födande kvinnan, både positiva och negativa. Denegativa känslorna kan försvåra och bromsa kvinnans förlossningsförlopp. En hjälp i att kvinnan ska upplevafödandet som hanterbart kan vara Föda utan rädsla [FUR] metodens fyra verktyg; andningen, avspänningen,röstens kraft och tankens kraft. Syfte: Syftet med studien var att jämföra vilka skillnader som fanns mellanfödande kvinnor som använt sig av metoden Föda utan rädsla och födande kvinnor som inte använt sig avmetoden, genom att jämföra bakgrundsvariabler, förlossningsvariabler och förlossningsupplevelse. Metod:Kvantitativ retrospektiv studie. Urvalet bestod av 4421 kvinnor som fött barn vid en förlossningsavdelning iMellansverige under januari 2020-november 2021. Variabler från kvinnornas förlossningsjournaler hämtadesautomatiskt till SPSS och innehöll avidentifierad information. Data analyserades i statistikprogrammet SPSSmed deskriptiv design, chi-två test och logistisk regression. Resultat: Resultatet visar att förstföderskoranvände metoden i större utsträckning än omföderskor. En lägre andel kvinnor som använde FUR-metodenavslutade förlossningen med akut kejsarsnitt (4,4 procent VS 12,4 procent). Slutsats: Studien har visat attFUR-metoden kan påverka förlossningsutfallet. Användandet av FUR-metoden påverkade inte hur kvinnanskattade sin förlossningsupplevelse. För att grundligt kartlägga metodens effekt behövs därför vidare studier.Klinisk tillämpbarhet: Om studiens resultat kan bekräftas genom vidare forskning, bör personal utbildas inomFUR-metoden och barnmorskor på mödravården bör uppmuntra både förstföderskor och omföderskor attbekanta sig med FUR-metoden.

Bakgrund: Andelen kejsarsnitt ses öka i världen och därav finns ett ökat behov att hälso-och sjukvårdspersonalen erbjuder kvinnorna uppdaterad och individanpassad information om ingreppet. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av information inför planerat kejsarsnitt. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar som gjordes genom sökning i tre olika databaser. Artikel granskningen gjordes och bearbetades genom Carlsson & Eiman (2003) kvalitetsgranskningsmall. Resultat: Resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar som valdes ut och tre resultatkategorier framkom; att fatta ett informerat beslut, att förbereda sig och att hantera sin situation. Konklusion: Information har betydelse för kvinnans beslut av förlossningssätt, hennes möjlighet till förberedelse samt för att kunna hantera ett planerat kejsarsnitt. Det finns brister i den information som ges inför ett planerat kejsarsnitt. Kvinnorna önskar evidensbaserad information och stöd ifrån vårdgivaren där de får en välgrundad och korrekt information. / Background: The proportion of caesarean sections is seen to be increasing worldwide and therefore there is an increased need for healthcare professionals to offer women updated and personalized information about the procedure. Aim: The purpose of the literature study was to describe women's experience of information ahead of planned caesarean section. Method: The study was conducted as a general literature study and the results were based on scientific articles made by searching three different databases. The article review was done and processed through the Carlsson & Eiman (2003) quality review template. Results: Based on nine scientific papers selected, which were selected, and three categories of results emerged: To take an informed decision, to prepare and to manage their situation. Conclusion: Information is important for the woman's decision of childbirth, her ability to prepare and to be able to handle a planned caesarean section. There are shortcomings in the information given for a planned caesarean section. Women want evidence-based information and support from the healthcare provider where they receive informed and accurate information.

Bakgrund: Kejsarsnitt är ett ingrepp som blir allt vanligare världen över vilket resulterar till att fler kvinnor drabbas av komplikationer. I takt med att kejsarsnitt blivit säkrare har vårdtiden för kvinnorna blivit kortare, vilket gör att det uppstår en osäkerhet och rädsla kring komplikationer efter utskrivning för dessa kvinnor. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse kring komplikationer vid panerat kejsarsnitt efter utskrivning. Metod: Studien är en litteraturstudie med induktiv ansats där sju kvalitativa resultatartiklar ligger till grund för resultatet. Resultat: Utefter syftet identifierades fyra teman: att leva med långvarig smärta orsakad av genomgånget planerat kejsarsnitt, upplevelse av information, upplevelse av postnatal infektion samt skam och ångest kring planerat kejsarsnitt. Kvinnor upplever sin egen kunskap otillräcklig för att identifiera komplikationer samt vart kvinnan skall vända sig när komplikationer uppstår. Informationen som kvinnan får postoperativt kring infektion och smärtans utveckling vid planerat kejsarsnitt efter utskrivning, ansåg kvinnan bristfällig med avsaknad av personcentrerat förhållningssätt. Kvinnor upplever även en stigmatisering kring planerat kejsarsnitt från hälso- och sjukvårdspersonal samt samhället. Konklusion: Hälso- och sjukvården behöver få en större förståelse för kvinnans upplevelse kring komplikationer vid planerat kejsarsnitt efter utskrivning samt förbättra vården med ett personcentrerat förhållningssätt i form av stöd och information. / Background: Cesarean section is a procedure that is becoming more common around the world, which means that more women are suffering from complications. As the operation has become safer, the care time for the women has become shorter, which indicates that there is an uncertainty about complications after discharge. Aim: The aim was to illustrate women's experience of complications during elective cesarean section after discharge. Method: The study is a literature study with an inductive approach where seven qualitative articles formed the result. Result: According to the purpose, four themes were identified: living with long-term pain caused by elective cesarean section, experience of information, experience of postnatal infection and shame and anxiety around a planned cesarean section. Women experience insufficient knowledge to identify complications and where the woman should turn once it occurs. Postoperative information is not designed to be easily absorbed, as well as a stigma surrounding the woman's elective cesarean section in meetings with health and medical profession and society. Conclusion: The health care needs to gain a greater understanding of the woman's experience of complications after elective caesarean section at discharge and improve care with a person-centered approach in the form of support and information.

Av de 110 000–120 000 barn som föds årligen i Sverige, avslutas ca 18,6 procent av förlossningarna med kejsarsnitt och ca tio procent av alla barn behöver vårdas på neonatalvårdsavdelning. Vid en normal förlossning främjas amningen och anknytningen mellan mor och barn genom hud mot hudkontakt som stimulerar barnets medfödda beteenden. Oxytocinfrisättningen stimuleras vilket underlättar moderns återhämtning och främjar bindningen till barnet. När mor och barn behöver separeras direkt efter födseln uteblir dessa normala förhållanden.   Syftet med denna studie var att belysa konsekvenserna för relationen mellan mor och barn av tidig separation efter födseln. Metoden som tillämpades var litteraturöversikt med systematisk design. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo vilket genererade 16 artiklar till studiens resultat. Artiklarnas kvalité granskades via en kvalitetsgranskningsmall för att säkerställa god kvalité och öka resultatets tillförlitlighet. För att samla in, analysera och sammanställa data från de olika studierna användes en integrerad analys.   Resultatet har sammanställts i form av två huvudkategorier och fem underrubriker som tillsammans underbygger studiens syfte. Studiens resultat visar på att separation har både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser. Separationen påverkar moderns förmåga att binda till sitt nyfödda barn, begränsar hennes möjlighet att delta i omvårdnaden av barnet, ökar risken för depression, hindrar tidig hud mot hudkontakt samt har en negativ inverkan på amningen.  Slutsatsen från studien är att separation medför flertalet konsekvenser för mor och barns fysiska och mentala hälsa. Vårdpersonal bör vara medvetna om att separation bör undvikas i den mån det är möjligt. Om separation inträffat bör vårdpersonal ha kunskap om konsekvenserna för att erbjuda stöd som minimerar de negativa konsekvenserna. / Of the 110 000-120 000 babies born annually in Sweden, approximately 18.6 percent of births ends with a caesarean section and approximately ten percent of all newborns need to be cared for in the neonatal care unit. During a normal delivery, breastfeeding and attachment between mother and child are promoted through skin-to-skin contact that stimulates the child's innate behaviors. Oxytocin release is stimulated which facilitates the mother's recovery and promotes bonding. When mother and child are separated early after birth, these normal conditions are absent. The aim of this study was to highlight the consequences for the relationship between mother and child of early separation after birth. The method applied was a literature review with systematic design. The article search was conducted in the databases PubMed, CINAHL, and PsycInfo, generating 16 articles for the study's result. The quality of the articles was reviewed using a quality assessment template to ensure good quality and increase reliability. An integrated analysis was used to collect, analyze, and summarize data from the various studies. The results have been summarized in two main categories and five subheadings that together support the purpose of the study. The results showed that separation has both short-term and long-term consequences. Separation affects the mother's ability to bond with her newborn, limits her ability to participate in the baby's care, increases risk of depression, hinders early skin to skin contact, and has a negative impact on breastfeeding. The conclusion of the study is that separation has numerous physical and mental health consequences for both mother and baby. Healthcare professionals should be aware that separation should be avoided as far as possible. If separation occurs, healthcare professionals should have knowledge of the consequences it causes so they can offer support that minimizes the negative consequences.

Sammanfattning I Sverige är förekomsten av förlossningsrädsla sedan tidigare uppskattad till 20 % (Eriksson & Nilsson, 2009). Denna relativt höga andel förlossningsrädda kvinnor gör det angeläget att som barnmorska kunna identifiera de riskfaktorer som gör att kvinnor som löper risk att utveckla eller redan lider av förlossningsrädsla. Syfte: Det övergripande syftet var att undersöka prevalens av förlossningsrädsla i sen graviditet och under förlossningen, mätt ett år efter förlossning. Syftet var också att undersöka om det finns skillnader gällande graden av förlossningsrädsla före och efter förlossning mellan olika grupper av kvinnor. Metod: En longitudinell kohortstudie utförd i form av en enkätstudie, uppdelad i tre enkäter. Det var 153 mödravårdsmottagningar i Sverige som inkluderades i studien. Antalet studiedeltagare vid första enkäten var 3284 och i den tredje 1360 studiedeltagare. Resultat: I sen graviditet var prevalensen förlossningsrädsla 26,4 %. Ett år efter förlossningen var det en snarlik prevalens, 28,4%, det vill säga ingen skillnad. De kvinnor som genomgått akut kejsarsnitt eller en instrumentell förlossning hade en ökad förlossningsrädsla uppmätt ett år efter förlossningen (M=7,35) jämfört med innan förlossningen (M=5,53). Slutsats: Då resultatet visar att kvinnor som genomgått ett akut kejsarsnitt eller en instrumentell förlossning har en signifikant ökad grad av oro och rädsla uppmätt ett år efter förlossningen, är det av stort värde att följa upp dessa kvinnor, att erbjuda dem stöd i tid inför nästkommande graviditet och förlossning. Det kan vara för sent att sätta in insatser när kvinnan redan är gravid. Det är också av värde att i största möjliga mån sträva efter en vaginal förlossning med bra stöd, information, smärtlindring och förebyggande av komplikationer. / Abstract The prevalence of fear of birth in Sweden has been estimated at 20 % (Eriksson & Nilsson, 2009). Because of this relatively high number of women with fear of birth it is crucial that midwives are able to identify the risk factors associated with developing fear of birth and identify women who experience fear of birth. Aim of study: The overall aim was to examine the prevalence of women experiencing fear of birth during late pregnancy and during birth, examined one year after giving birth. Moreover, the aim of the study was to investigate if there were differences in the level of fear of birth before and after giving birth between different groups of women. Method: A longitudinal cohort study was conducted by means of three self-report questionnaires. There were 153 Swedish prenatal clinics included in the study. The number of participants in the first questionnaire were 3284 and the in the third 1360 participants. Results: During late pregnancy the prevalence of fear of birth was 26.4%. One year after the delivery there was similar prevalence, 28.4%, namely no difference. The women whom have had an emergency caesarean section or an assisted delivery had higher degree of fear of birth one year after delivery (M=7,35) compared to before giving birth (M=5,53). Conclusion: The result of the study shows that women that had an emergency caesarian section or an assisted delivery experienced a significantly higher level of fear and concern measured one year after delivery, therefore it would be of great importance to conduct a follow-up with these women. It is also important to offer them early support before their next pregnancy and delivery. It could be too late to do this when the woman is already pregnant. It is also important, to the greatest extent possible, to aim for a vaginal delivery with the help of good support, information, pain management and prevention of complications.

Bakgrund: Antalet kejsarsnitt ökar såväl globalt som i Sverige. Kejsarsnitt är ett kirurgiskt ingrepp som innebär risker för såväl kvinna som barn. Trots risker önskar förstföderskor att genomgå ingreppet istället för en vaginal förlossning. Barnmorskors professionella stöd är av stor vikt för förstföderskors upplevelse inför, under samt efter sin förlossning. Studien utfördes för att förstå orsakerna till att förstföderskor önskar elektivt kejsarsnitt. Syfte: Var att fördjupa förståelsen kring förstföderskors önskan om elektivt kejsarsnitt. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Datainsamlingen resulterade i 14 bloggar från sökmotorn Google.se som analyserades. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: Sökandet efter trygghet inför sin förlossning, Tankar på en vaginal förlossning väcker varierande känslor och Val av förlossningsmetod - en rättighet samt sju subteman. Mest framträdande var känsla av brist på kontroll och otrygghet inför en vaginal förlossning. Möjligheten att få välja förlossningsmetod ansågs vara en mänsklig rättighet. Konklusion: Förstföderskor som önskar elektivt kejsarsnitt sökte trygghet inför sin förlossning. Elektivt kejsarsnitt ingav trygghet då det uppfattades som en mer kontrollerad och säker förlossningsmetod både för kvinnan och barnet. Föreställningen av att genomgå en vaginal förlossning skapade rädsla och obehag. / Background: The number of caesarean sections increases both globally and in Sweden. Although caesarean section is a surgical procedure that involves risks for both women and child, first-time mothers wish to undergo the procedure instead of a vaginal delivery. The midwife's professional support is important for first-time mothers before, during and after childbirth. This study was conducted to understand the reasons why first-time mothers want elective caesarean section. Aim: To deepen the understanding of first-time mothers wish for elective caesarean section. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach was used. Google.se was used for data collection, the collection resulted in 14 blogs. Result: The analysis resulted in three themes: The wish for security during childbirth, Thoughts on a vaginal delivery raises a variety of emotions and Choice of birthing method - a right and seven sub-themes. Most prominent was the feeling of lack of control and insecurity for a vaginal delivery. Choice of birthing method was considered a human right. Conclusion: First-time mothers strive for security during childbirth. Elective caesarean section was described as a safe and controlled birthing method. Thoughts on a vaginal delivery raises fear and discomfort for first-time mothers.

Bakgrund: Kejsarsnitt har blivit vanligare, orsaken kan vara medicinska indikationer, men också förlossningsrädsla. Att kvinnor som föder barn vaginalt får en bättre upplevelse om de får stöd av en medmänniska är välkänt. Studier av kvinnor som föder barn med planerade kejsarsnitt visar att de också behöver stöd. Detta stöd ges framför allt av anestesisjuksköterskor eftersom barnmorskan är sterilklädd. Syfte: Syftet var att beskriva hur anestesisjuksköterskan ger stöd till den födande kvinnan vid planerat kejsarsnitt i spinalanestesi. Metod: En empirisk, deskriptiv studie med kvalitativ ansats genomfördes. Fem anestesisjuksköterskor intervjuades. Deras berättelser analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem olika teman och tio subkategorier. Resultatet visar hur anestesisjuksköterskorna ger stöd. Temana var främja delaktighet (kommunicera, involvera närstående), värna integritet (stå bakom, dela födelsen), inge trygghet (vara närvarande, utstråla kompetens, teamarbete) och skapa relation (emotionellt engagemang, använda personligheten, känna in den unika patienten). Det femte temat produktionskrav beskriver de tidspressade förhållanden som gäller där anestesisjuksköterskorna ger stödet. Slutsats: Att ge stöd vid kejsarsnitt innebär att anestesisjuksköterskorna pendlar mellan närhet och distans till patienten, utifrån den unika patientens behov. Målet för stödet var att den blivande modern skulle kunna föda sitt barn lugn och trygg, tillsammans med sin närstående. Arbetsmiljö med flera kejsarsnitt per dag påverkar anestesisjuksköterskornas möjligheter att ge stöd. Klinisk betydelse: Denna studie avser att öka kunskapen om anestesisjuksköterskans stöd vid planerade kejsarsnitt. Detta är en pilotstudie som det kan vara värdefullt att reflektera kring som kliniskt verksam anestesisjuksköterska. / Background: Caesarean section has become more common, the cause may be medical indications, but also fear of childbirth. It is well known that women who give birth vaginally have a better experience if they are supported by a fellow human being. Studies of women who give birth with planned caesarean section shows that they also need support. The purpose was to describe how the nurse anesthetist provides support to the woman in labor at elective caesarean section in spinal anesthesia. Method: An empirical, descriptive study with qualitative approach was conducted. Five nurse anesthetists were interviewed. Their stories were analyzed using qualitative content analysis. Results: The results revealed five different themes and ten subcategories. The results show how a nurse anesthetist provides support. Nurse anesthetists provide support by promoting participation, protect integrity, provide safety and build relationships. The fifth theme, which is called the production requirements, describes the time-strained circumstances of the place where nurse anesthetists provide support. Conclusion: Nurse anesthetists were prepared to provide support so that the mother could give birth to the baby while feeling safe and calm. Working environment with multiple caesarean sections per day affects nurse anesthetist capacity to provide support. Clinical significance: This study intends to increase awareness of the nurse anesthetist support for this form of childbirth. This is a pilot study that it may be useful for the clinically active nurse anesthetist to reflect on.

Att amma är karakteristiskt för alla däggdjur och ett beteende som utvecklats under miljontals år. Amning är en global folkhälsoangelägenhet, då bröstmjölken och amningen ger ett dominerande skydd för både barnets och mammans fysiska, kognitiva och mentala hälsa. Enligt Svenska Barnmorskeförbundet ingår det i barnmorskans kompetensbeskrivning attarbeta hälsofrämjande och förebyggande, det inkluderar amning. Barnmorskan ska främja amning, ge information till blivande föräldrar om amningens hälsofördelar samt främja hud mot hudkontakt postpartum. I Sverige har andelen kejsarsnitt varit relativt bestående sedan år 2004, runt 17 procent av alla födslar. År 2015 var den värdsliga siffran 20 procent, vilket innebar att var femte förlossning i världen under året 2015, rapporterades in som kejsarsnitt. Efter ett kejsarsnitt kan mor och barn separeras från varandra postpartum, vilket ökar risken för försenad amningsinitiering jämfört med en vaginal förlossning. Detta på grund av separation de första timmarna postpartum som visat sig vara en avgörande tidpunkt för att etablera amningen. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva om, och i så fall vilka faktorer, som kan påverka exklusiv amning upp till sex månader efter kejsarsnitt hos mödrar med normal, fullgången graviditet. Metoden som användes var en litteraturstudie. Den utfördes baserat på 16 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ och kvantitativ ansats. Inhämtat material söktes i databaserna CINAHL och PubMed, dessa analyserades genom en integrerad analys på ett strukturerat och systematiskt sätt. Resultatet presenterade femtiosex faktorer som kan påverka exklusiv amning sex månader efter ett kejsarsnitt. Faktorerna redovisas med hjälp av fyra bärande huvudkategorier; förlossningsvård, modern, barnet och amning. Därtill framkom även elva subkategorier. Resultatet visade att kejsarsnitt påverkade den omedelbara hud mot hudkontakten, som är främjande för den exklusiva amningen postpartum. Även maternella postoperativa komplikationer och livsstilsfaktorer, moderns amningsintention, barnets hälsotillstånd postpartum, amningsstöd, bröst- och amningskomplikationer samt modersmjölksersättning, sågs påverka exklusiv amning. Slutsatsen som kan dras är att föda med kejsarsnitt hotar den omedelbara hud mot hudkontakten som visat sig vara essentiell för den exklusiva amningen postpartum. Det sombland annat visade en lyckad exklusiv amning var kvinnans positiva avsikt och inställning till amning innan födseln. Mer utbildning behövs för all vårdpersonal inom vårdkedjan för kejsarsnitt. På så vis skulle möjligheten kunna öka till att samtliga yrkesgrupper strävar efter gemensamma beslut som gynnar hud mot hudkontakt mellan mamma och barn, och samvård utan separation i största möjliga mån. / Breastfeeding is characteristic of all mammals and a behavior that has evolved over millions of years. Breastfeeding is a global public health issue, as breast milk and breastfeeding provide a dominant protection for both the baby's and the mother's physical, cognitive and mental health. According to The Swedish Association of Midwives (Svenska Barnmorskeförbundet), it is included in the midwife's competence description, that midwives must work to promote health and health prevention, this includes breastfeeding. The midwife must promote breastfeeding, provide information to expectant parents about the health benefits of breastfeeding, and promote skin-to-skin contact postpartum. In Sweden, the proportion of caesareans has been relatively permanent since 2004, around 17 percent of all births. In 2015, the worldly figure was 20 percent, which meant that every fifth birth in the world in 2015 was reported as a caesarean section. After a caesarean section, mother and child can be separated from each other. That might increase the risk of delayed initiation of breastfeeding compared to a vaginal birth. This is due to separation the first hours postpartum which has been proved to be a crucial time to establish breastfeeding. The aim of this literature study was to describe, if and which factors, that could affect exclusive breastfeeding up to six months after a cesarean section, including mothers with a normal and full-term pregnancy. The method performed was a literature study. It was carried out based on 16 scientific articles, with a qualitative and quantitative approach. Collected material was searched in the databases CINAHL and PubMed, these were analyzed through an integrated analysis in a structured and systematic way. Result of the study features fifty-sixfactors that could affect exclusive breastfeeding six months after a caesarean section. The factors are presented using four main categories: maternity care, mother, baby and breastfeeding. In addition, eleven subcategories emerged. The results showed that cesarean section affected the immediate skin-to-skin contact, which is conducive to the exclusive postpartum breastfeeding. Maternal postoperative complications and lifestyle factors, the mother's breastfeeding intention, the child's health condition postpartum, breastfeeding support, breast and breastfeeding complications and breast milk replacement, were also seen to affect exclusive breastfeeding. Conclusion that can be drawn, is that a caesarean section threatens the immediate skin-to-skin contact that has been shown to be essential for the exclusive postpartum breastfeeding. However, the mother’s positive intention and attitude to breastfeeding before giving birth, lead to a successful exclusive breastfeeding. More training is needed for all healthcare staff within the chain for caesarean section. In this way, the possibility could increase, that all professional groups would strive for similar decisions that would be in favor for skin-to-skin contact between mother and child, and cohabitation without need for separation, as much as possible.

Bakgrund Att förlösas med kejsarsnitt fortsätter att öka internationellt och något nationellt och är även förenligt med risker. Kejsarsnittsfrekvensen varierar stort i Sveriges olika län och tros delvis bero på att kriterier och rutiner för kejsarsnitt skiljer sig åt. Syfte Att beskriva hur operationssjuksköterskans roll i det interprofessionella teamet vid kejsarsnitt framställs i riktlinjer vid svenska sjukhus som utför kejsarsnitt Metod En totalundersökning av Sveriges sjukhus riktlinjer vid kejsarsnitt ledde till att en tvärsnittsstudie med kvantitativ deskriptiv design användes. Riktlinjerna färgkodades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv och en granskningsmall gjordes för att enhetligt kunna beskriva hur operationssjuksköterskans roll framställs i respektive riktlinje. Ett reliabilitetstest på mallen gjordes och Cronbach’s alfa beräknades till 0,891. Resultat 29 av 41 av Sveriges sjukhus som utför kejsarsnitt är representerade i studien. Operationssjuksköterskans roll identifierades slutligen utifrån fyra strukturer; direkt omnämnd, indirekt omnämnd, del i det interprofessionella teamet och beskriven utifrån variabler. Vid analys av riktlinjerna utifrån granskningsmallen, framkom det att i elektiva riktlinjer var det 4 sjukhus som hade över 75 % av variablerna i sina riktlinjer, vid akuta 8 och urakuta 11. Slutsats Riktlinjerna är mer samstämmiga i beskrivningen av operationssjuksköterskans roll vid urakuta riktlinjer dock inte alltid med en arbetsbeskrivning. En tydlig framställning av operationssjuksköterskans roll skulle kunna uppnås genom att använda variabler i den framtagna granskningsmallen och därmed bidra till ökad patientsäkerhet och mer likvärdig vård. / Background Cesarean delivery continues to increase internationally and somewhat nationally and also includes risks. The frequency varies greatly in Sweden's counties and is believed to be partly due to that the criteria and routines for cesarean sections differ. Aim To describe how the operating room nurse in the interprofessional team in cesarean section is stated in guidelines at Swedish hospitals that perform cesarean sections.  Method A total survey of Sweden's hospital guidelines for cesarean sections led to the use of a cross-sectional study with a quantitative descriptive design. The guidelines were color-coded based on a systems theory perspective and a review template was made to be able to uniformly describe how the operating room nurse is presented in each guideline. A reliability test on the template was done and Cronbach's alpha was calculated to be 0.891. Result 29 of 41 of Sweden's hospitals that perform cesarean sections are represented in the study. The operating room nurse was ultimately identified based on four structures; directly mentioned, indirectly mentioned, part of the interprofessional team and described based on variables. When analyzing the guidelines based on the review template, it emerged that in elective guidelines, there were 4 hospitals that had over 75 percent of the variables in their guidelines, in acute 8 and in emergency 11.  Conclusion The guidelines are more consistent in the description of the operating room nurse in emergency procedures, although not always with a work description. A clear presentation of the operating room nurse could be achieved by using variables in the developed review template and thus contribute to increased patient safety and more equal care.