Det finns i dagsläget inget tvingande regelverk kring hållbarhetsredovisningar vilket innebär att företag kan utforma sin information på vilket sätt de vill, om de ens väljer att ge ut någon alls. Organisationen Global Reporting Initiative (GRI) arbetar med att förbättra ramverket för hållbarhetsredovisningar och ger med anledning av detta ut riktlinjer kring vad en hållbarhetsredovisning bör innehålla inom de tre områdena ekonomi, miljö och social påverkan. Tidigare forskning visar att större företag utsätts för större granskning av media och högre press av sina intressenter och frågan är om detta medför en mer omfattande hållbarhetsredovisning än mindre företagen. E-handelsföretag står för en allt större del av den totala försäljningen och därför ansågs även denna aspekt vara intressant, speciellt med tanke på att tidigare forskning inom e-handelsbranschen inte berört just kläddetaljister vilket denna studie varit inriktad på. Syftet med studien var att erhålla kunskap om omfattningen och utformningen av hållbarhetsredovisningen hos 15 kläddetaljister. Studien syftade även till att kartlägga om och hur detta skiljer sig mellan världstäckande, europeiska, skandinaviska och e-handelskläddetaljister. Olika förklaringar finns till varför företag väljer att ge ut frivillig information. Det kan vara på grund av att de utsätts för exponering i media och därmed utsätts för press, att företagens intressenter har rätt till information, att företagen vill ha legitimitet eller att företag påverkas av och imiterar varandra. Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen av företagens hållbarhetsinformation bekräftar tidigare forskning då det är tydligt att mer exponerade företag (med butiker i hela världen) överlag har en mer omfattande hållbarhetsredovisning än mindre exponerade företag (med butiker i enbart Europa, Skandinavien eller på internet). Undantaget finns i den sociala kategorin där Europabaserade företag har ett något bättre snitt än världsföretagen. E-handelsdetaljisterna har generellt sett fått ett lågt resultat på alla områden. Flertalet e-handelsdetaljister skriver ingenting om sitt hållbarhetsarbete varken i någon hållbarhetsredovisning eller på sin hemsida. Detta är anmärkningsvärt då det rör sig om stora företag med hundratusentals kunder och det vore intressant att forska vidare på detta område genom exempelvis intervjuer med representanter för företagen. / At this point in time, there are no mandatory rules regarding sustainability reporting which means companies can choose to design their sustainability reports in any way they see fit, if they choose to provide any information at all. The organization Global Reporting Initiative (GRI) aims to improve the framework for sustainability reporting by supplying guidelines regarding what a sustainability report should contain within the areas economy, environment and social impact. Previous research has shown that bigger companies are exposed to bigger pressure from their stakeholders, which poses the question if this entails a more extensive sustainability report than smaller companies. Since e-commerce constitutes a growing part of the total sales this was also an interesting aspect to examine, especially considering no previous research has been made regarding the apparel industry, which this study aimed to look at. The purpose of the study was to gain knowledge about the extension and form of the sustainability reports from 15 clothing retailers. The study also aimed at exploring if and how these reports differ between worldwide, European, Scandinavian and e-commerce retailers. There are different explanations as to why companies choose to disclose voluntary information. It may be because of exposure in the media and the pressure that comes with it, stakeholders right to information, to attain legitimacy, or that companies affect and imitate each other. The result of the qualitative content analysis of the chosen companies' sustainability reports confirms previous research. It is clear that more exposed companies (with stores worldwide) generally has a more extensive sustainability report than less exposed companies (with stores in Europe, Scandinavia or online). There is one exception in the social category where companies with stores in Europe has a slightly better average result than companies with stores worldwide. E-commerce companies produce very low results throughout all three categories. Multiple e-commerce companies have no information about their sustainability work neither in reports nor on their websites. This is noteworthy since these are big companies with hundreds of thousands of customers and this would be an interesting topic for further research, for example by conducting interviews with representatives from the companies.

Syftet med studien är att undersöka marknadsföringskanalers attraktivitet i klädindustrin och se vilka kanaler som unga vuxna föredrar, samt vilka faktorer som kan utnyttjas inom dessa marknadsföringskanaler för att göra dem så tilltalande som möjligt till målgruppen. Undersökningen utgår från ett kundperspektiv och undersöker kanaltyperna sociala medier, digital direktmarknadsföring samt word of mouth. För att möjliggöra denna undersökning har vi valt att använda en deduktiv ansats med en kvantitativ metod i form av en enkät, där 67 svar från svenskar i åldrarna 15–25 samlades. Enkäten publicerades främst i Facebook grupper relaterade till studiens ämnen för att samla svar. Svaren har kodats och analyserats genom en univariat analys samt två bivariat analyser. Studien kommer fram till att den typ av marknadsföringskanal som tilltalar kunder mest inom klädindustrin är word of mouth. Därefter följer sociala medier, och sedan digital direktmarknadsföring. Ett ramverk presenteras för hur kanaltyperna kan kombineras samt användas av klädföretag för att göra marknadsföring inom dessa kanaltyper så framgångsrik och tilltalande som möjligt. / The purpose of the study is to investigate the attractiveness of marketing channels in the clothing industry and see which channels young adults prefer, as well as which factors can be used within these marketing channels to make them as appealing as possible to the target group. The survey takes a customer perspective and examines the channel types of social media, digital direct marketing, and word of mouth. We have chosen to use an deductive approach with a quantitative method in the form of a survey for this study, where 67 responses from Swedes aged 15-25 were collected. The survey was mainly published in Facebook groups related to the study's subjects to collect responses. The answers have been coded and analyzed through a univariate analysis and two bivariate analyses. The study concludes that the type of marketing channel that appeals to customers the most in the clothing industry is word of mouth. Next comes social media, and then digital direct marketing. A framework is presented for how the channel types can be combined and used by clothing companies to make marketing within these channel types as successful and appealing as possible.

Problem Since the globalisation has enabled apparel companies to purchase materialsand goods from all around the world, the constant challenge is to find themost beneficial country and supplier who can provide the highest value tothe lowest cost. There are however factors to be considered in the aspect ofsupplier selection and the decision is often made through assessment ofnation-specific resources like labour costs, deliveries, trade restrictions andquality. It is important for apparel companies to relate the outcome of asupplier evaluation to the own company strategy or product characteristicsas factors may be more or less crucial depending on the strategy or producttype the company possess. With wages now increasing in Europe, Ukraine ispredicted to become a new apparel-producing alternative for Swedishcompanies. However, there is no evident niche in Ukrainian apparelproduction, which can be set in the context of company and productcharacteristics.Purpose The purpose of this thesis is to perform a supplier evaluation of Ukraine anddiscuss what company and product characteristics that might be moresuitable for producing apparel in Ukraine.Methodology A qualitative research has been carried out on a MFS scholarship for eightweeks in Ukraine. The empirical findings are based upon semi-structuredinterviews with five experts and observations and interviews in six factories.A supplier evaluation model is created upon the existing theories and theempirical results are discussed in the context of company and productcharacteristics.Conclusion A company should consider evaluating multiple factors and theinterrelationships between the factors in ability to reach a fulfilling supplierselection. It can be argued that there are predominantly characteristics foundto suit companies with the cost leadership strategy or functional products.Furthermore, because of trade rules and a low access to materials mostUkrainian factories work on Cut-Make contracts with foreign customers.Problem: Globaliseringen av klädindustrin har bidragit till att klädföretag köper materialoch färdiga plagg från länder runt om i världen. Det är en ständig utmaning atthitta det landet och den tillverkaren som erbjuder det högsta värdet till den lägstakostnaden.Det finns många olika faktorer som man bör ta hänsyn till i ettleverantörsval och beslutet är oftast taget genom utvärdering av nationsspecifikaresurser som lönekostnader, leveranser, kvalitet och handelshinder. Det är viktigtför företag att utvärdera länder och leverantörer utefter företagets egna strategieroch produkternas karaktär eftersom olika faktorer vid leverantörsutvärdering kanvara olika viktiga beroende på företag och produkter. När lönekostnaderna stiger iövriga Europa framträder Ukraina som ett möjligt produktionsland som spås enframtid som ett alternativ för svenska klädföretag. Ukraina har däremot ingen klarnisch, vilket är intressant att titta närmare på i samband med olikaföretagsstrategier och produkttyper.Syfte: Syftet med studien är att göra en leverantörsutvärdering av Ukraina somklädproducent och diskutera vilka företagsstrategier och produkttyper som kanlämpa sig bäst för produktion i Ukraina.Metod: Uppsatsen är skriven på ett MFS-stipendium under åtta veckor i Ukraina. Detempiriska resultatet är baserat på semi-strukturerade intervjuer och observationer isex stycken klädesfabriker och intervjuer med fem stycken experter. En modell förleverantörssutvärdering är skapad från existerande teorier och det empiriskaresultatet av utvärderingen diskuteras i samband med olika företagsstrategier ochprodukttyper.Slutsatser: Ett företag bör överväga att utvärdera flera faktorer och deras inbördes sambandför att kunna uppnå ett tillfredsställande leverantörsval. Det har påfunnits flestkaraktärsdrag som passar företag med en kostnadsstrategi eller funktionellaprodukter. På grund av handelsregler och dålig tillgång till material jobbar deflesta ukrainska producenter med Cut-Make kontrakt mot utländska kunder. / Program: Textilekonomutbildningen

No description available.

Textilbranschen är en utav världens största och smutsigaste branscher som vi har idag. Medoerhörda mängder vatten som används och kemikalier samt koldioxidutsläpp som släpps ut varje dag, har modebranschen en stor påverkan på vår miljö. Konsumtionen tillsammans med ett ökat begär av att vara i tiden och följa trender som ständigt uppdateras i modebranschen. Tillsammanskan konsumenter och företag hitta tillvägagångssätt och lösningar på miljöförstöringen som textilbranschen medför. Att återanvända eller återvinna plagg är inget som är nytt på marknaden, dock uppstår allt fler sätt att ta tillvara på textilt avfall fram genom återvinning. Recycling, redesign och remake är några av de vanligaste sätten att ta hand om det textila avfallet och att skapa nya kläder. Plaggen tas isär och bryts ner på fibernivå och därefter vävs eller stickas nya plagg som konsumenter kan använda på nytt. Att återvinna textilier är en krävande process och det är viktigt att ha rätt fiber för att kvalitén i plagget ska kvarstå efter att återvinningen är gjord. Syftet med den här studien har varit att undersöka sportföretags förhållningssätt till begreppet upcycling samt framtidsplaner och förbättringsområden när det kommer till deras hållbarhetsarbete. I den här studien kommer frågor kring hållbarhetsarbeten ställas med syftet att få fram svaren kringförbättringsområden i arbetena. Rapporten kommer även att beskriva vad företagen har föruppfattning gällande upcycling och vad de kopplar till begreppet upcycling. Upcycling innebär att man förlänger ett plaggs liv utan att bryta ner det på fibernivå och därigenom öka dess värde. Under studiens gång har företag inom sportbranschen med grund i Sverige kontaktats. Arbetet har till största delen utförts i Borås. Frågeställningarna har undersökt begreppet upcycling, hur det går att tillämpa i praktiken och samtliga intervjuade företags hållbarhetsarbeten. Genom intervjuerna hämtades värdefull information kring upcycling och hållbarhet, som inte hittats när det söktes information bland litteraturen. Information har hämtats från litteratur samt vetenskapliga artiklar. Rapporten är skriven med fokus på ett hållbarhetsperspektiv och nya lösningar när det kommer tilltextilt avfall. Därmed undersöks upcycling och om den processen har en potential att växa inom sportindustrin. Avgränsningar görs gentemot företag som inte är grundade i Sverige. Studien kommer endast att ta upp grundläggande ekonomiska aspekter med fokus på produkt. / The textile industry is one of the world's largest and dirtiest industries we have today. With the enormous amount of water, chemicals and carbon dioxide emissions that are released every day, the fashion industry has a major impact on our environment. Consumption together with an increased desire to buy fast fashion clothes and follow trends that are constantly updated, is a difficult task to achieve. Together, consumers and companies can find approaches and solutions to the environmental deterioration that the textile industry brings. Reusing or recycling garments is nothing new in the market, however, more and more ways of utilizing textile waste are emerging through recycling. Recycling, redesign and remake are some of the most common ways of handling textile waste and creating new clothes after that. When it comes to recycling, the garments is taken apart and broken down at fiber level and then woven or knit new garments. Consumers can thereafter reuse their old clothes that has turned into new ones. Recycling textiles is a demanding process and it is important to have the right fiber in order for the quality of the garment to remain after the recycling is done. The purpose of this study has been to investigate sports companies' approach to the concept of upcycling as well as future plans and areas of improvement when it comes to their sustainability work. In this study, questions about sustainability work will be asked with the aim of obtaining answers about areas of improvement. The report will also describe how companies view upcycling and what they relate to the concept of upcycling. Upcycling means extending the life of a garment without breaking it down at fiber level and increasing its value. During the course of the study, companies in the sports industry based in Sweden were contacted. The work has largely been carried out in Borås. The issues have examined the concept of upcycling, how it can be applied in practice and all interviewed companies' sustainability work. Through the interviews valuable information on upcycling and sustainability was added to the study because not enough facts were found in the litterature. The information has also been taken from literature and scientific articles. The report is written focusing on a sustainability perspective and new solutions when it comes to textile waste. Thus, upcycling is being investigated and whether that process has the potential to grow in the sports industry. Limitations are made to companies that are not based in Sweden. The study will only address basic economic aspects with a focus on product.

The purpose of this thesis is to investigate how green marketing can bridge the gap between young consumers' attitudes towards green fashion and their actual purchase intentions. In order to identify and gain an understanding of the factors that influence the effect of green marketing, a multi-research method is used (a combination of qualitative and quantitative methods). The qualitative data is collected through focus groups and is analyzed using thematic analysis. The findings from the focus groups are summarized as three themes: green identity, environmental knowledge, and consumer cynicism. The quantitative data is collected through a questionnaire that is based on the three identified themes. The quantitative data has two main functions, a descriptive one, as it examines a larger sample, and the ability to study the correlation between the identified factors and the affected purchase intention.  The result presents that the green gap between young consumers' attitudes toward green fashion and their purchase intentions is affected by fashion companies' green marketing on social media. The results of the combined statistical and thematic analysis show a significant negative correlation between two of the identified themes (environmental knowledge and consumer cynicism) and the variable affected purchase intention. The third identified theme, green identity, indicates a positive significant correlation with affected purchase intention, although the correlation is weak. / Det finns en vilja hos många konsumenter att konsumera hållbart men den hållbara attityden återspeglas inte alltid i konsumentens köpintentioner eller köpbeteenden. Detta fenomen kallas för attitude-behavior gap och omtalas ibland på svenska som det gröna gapet. I denna uppsats undersöks hur svenska modeföretags gröna marknadsföring på sociala medier påverkar det gröna gapet mellan unga konsumenters attityder till grönt mode och deras faktiska köpintentioner. För att identifiera och studera vilka faktorer som påverkar effekten av grön marknadsföring används en flermetodsforsknings, en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa datainsamlingen utgörs av fokusgrupper och den kvantitativa av en enkätundersökning. Genom en tematisk analys av fokusgruppernas data identifierades mönster bland de unga konsumenternas tankar och upplevelser, som sammanställts under tre teman: grön identitet, miljömedvetenhet och konsumentcynism. Med utgångspunkt i dessa teman, studiens syfte och uppsatsens teoretiska referensram utvecklades en analysmodell, baserad på delar av Ajzens (1991) modell theory of planned behavior. Utifrån analysmodellens teman utformades enkäten. Data från enkätundersökningen har bidragit med deskriptiv data från ett större stickprov från populationen men har även gjort det möjligt att statistiskt analysera korrelationen mellan variablerna relaterade till analysmodellens teman.  Resultatet visar att det gröna gapet mellan unga konsumenters attityder till grönt mode och deras faktiska köpintentioner påverkas av svenska modeföretags gröna marknadsföring på sociala medier. Det föreligger signifikanta negativa samband mellan två av analysmodellens teman, miljömedvetenhet och konsumentcynism, som testats mot variabeln påverkad köpintention. Resultatet från fokusgrupperna och enkätundersökningen har visat att en medelhög nivå av miljömedvetenhet har en positiv påverkan på det gröna gapet. En hög nivå av miljömedvetenhet resulterar istället i att konsumenter blir mer skeptiska gentemot företags gröna budskap och har därmed en negativ påverkan på det gröna gapet. Konsumentcynism har i båda undersökningarna visats ha en stark negativ påverkan på det gröna gapet. Bland konsumenter som upplever att grön marknadsföring skapar köpintentioner finns ingen utbredd konsumentcynism vilket kunde identifieras bland en övervägande majoritet av konsumenterna som upplever att grön marknadsföring inte påverkar deras köpintentioner. Det föreligger ett signifikant positivt samband mellan temat grön identitet och variabeln påverkad köpintention. Emellertid är korrelationen svag och inga betydande skillnader kunde identifieras i den sammanställda empiriska data. Grön identitet har således ingen påverkan på det gröna gapet mellan unga konsumenters attityder till grönt mode och deras faktiska köpintentioner.

Modeindustrin genererar enorma mängder textilavfall varje år. Detta har resulterat i ett behov av en mer hållbar syn på modeindustrin, med fokus på att bekämpa de negativa effekterna samtidigt som ekonomisk tillväxt upprätthålls. Övergången till en cirkulär ekonomi samt implementeringen av hållbara processer och material är nödvändiga steg att ta framåt. Att integrera deadstockmaterial i ett företags sourcingstrategi kan vara ett sätt att minska avfallsmängden och miljöpåverkan, samtidigt som ekonomiska fördelar uppnås. Vi har identifierat att Born Sustainable Firms (BSF) kan använda olika sourcingprocesser för att säkerställa tillgången till deadstockmaterial, såsom hands-on-sourcing, sourcing via tredjepart och sourcing direkt från leverantörer. Utmaningarna inom deadstocksourcing inkluderar spårbarheten av materialen och bristen på etablerade system för att tillgängliggöra deadstockmaterial. Möjligheter inkluderar framtida lagstiftning och regleringar, vilka förväntas främja utvecklingen av nya processer och strategier för att minska avfallsmängden samt uppmuntra användningen av deadstockmaterial. En industriell symbiosplattform kan vara en möjlig lösning för att underlätta tillgången till och användningen av deadstockmaterial inom modeindustrin, vilket kan bidra till hållbar utveckling inom branschen. / The fashion industry generates enormous amounts of textile waste every year, which has led to a need for a sustainable approach that combats the negative impact while maintaining economic growth. Transitioning to a circular economy and implementing sustainable processes and materials are necessary steps to move forward. Integrating deadstock materials into a company's sourcing strategy can be a way to reduce waste and environmental impact while achieving economic benefits. We have identified that Born Sustainable Firms (BSF) can employ various sourcing processes to ensure access to deadstock materials, such as hands-on-sourcing, third-party sourcing, and supplier sourcing. Challenges in deadstock sourcing include traceability of materials and the lack of established systems for accessing deadstock materials. Opportunities include future legislation and regulations, which are expected to promote the development of new processes and strategies to reduce waste and encourage the use of deadstock materials. An industrial symbiosis platform may be a potential solution to facilitate access to and utilization of deadstock materials in the fashion industry, contributing to a more sustainable development within the sector.