<p>En företagskonkurs får ofrånkomligen återverkningar för de intressenter som har en koppling till det drabbade företaget. Det är för intressenter därför betydelsefullt att kunna förutspå konkurs.Studiens syfte var att utvärdera en teoretisk modell för prognostisering av konkurs genom analys av nyckeltal. Detta utfördes genom egna skattningar av regressionsmodeller. Vidare testades modellernas klassificeringsförmåga med avseende på framtida konkurs. Studien tyder på att ett företags storlek är, relativt andra undersökta egenskaper, den bästa indikatorn för framtida konkurs.</p>

En företagskonkurs får ofrånkomligen återverkningar för de intressenter som har en koppling till det drabbade företaget. Det är för intressenter därför betydelsefullt att kunna förutspå konkurs.Studiens syfte var att utvärdera en teoretisk modell för prognostisering av konkurs genom analys av nyckeltal. Detta utfördes genom egna skattningar av regressionsmodeller. Vidare testades modellernas klassificeringsförmåga med avseende på framtida konkurs. Studien tyder på att ett företags storlek är, relativt andra undersökta egenskaper, den bästa indikatorn för framtida konkurs.

No description available.

Kollektivtrafiken befinner sig just nu i en period där det händer mycket på många olika håll och konkurrensen från biltrafiken har blivit allt mer kännbar. För att nå de finansiella mål som finns uppsatta måste kollektivtrafiken bli mer konkurrenskraftig genom att erbjuda en produkt som tilltalar så stor del som möjligt av befolkningen. Vi har i föreliggande studie valt att undersöka vad som utvecklas, hur arbetet organiseras samt ur vilket eller vilka perspektiv kollektivtrafiken utvecklas. Vår studie är en liten del av ett större forskningsprojekt om kollektivtrafik på Centrum för Tjänsteforskning, CTF, vid Karlstads Universitet. Det finns en rad teorier på ämnet tjänsteutveckling men inga studier om vad trafikhuvud¬männen i Sverige utvecklar. Teorikapitlet innehåller teorier om tjänsteutveckling med tyngdpunkten på tjänste¬utvecklings¬¬processen och klassificering av tjänster. Utifrån vårt syfte valde vi att använda oss av intervjuer vid insamling av våra data. Vi har intervjuat fyra trafikhuvudmän som har fått berätta om deras arbete med att utveckla kollektivtrafiken i sina respektive län. Svaren sammanställdes sedan och blev grunden till den empiriska analysen där de generella teorierna ställdes mot svaren från våra respondenter. Vi delade upp utvecklings¬områdena i stora och mer omfattande projekt som till exempel utveckling av biljett och informationssystem. Den andra delen innefattar mindre projekt som kräver mindre invest¬eringar såsom expresstrafik och uppfräschning av hållplatser. I arbetet med att utveckla nya och befintliga tjänster tycks det inte finnas en formell och strukturerad tjänsteutvecklingsprocess. Däremot kan vi se vissa likheter med tjänste¬utvecklingsprocessen trots att den i de flesta fall inte är formell och strukturerad. Kollektivtrafiken utvecklas ur två olika perspektiv. Den första typen är tjänster som utvecklas utifrån kundernas önskemål, det vill säga tjänster som syftar till att göra kollektiv¬¬¬¬trafiken mer attraktiv och mer konkurrenskraftig. Den andra typen innefattar utveckling som syftar till att tillgodose ägarnas krav och restriktioner. Dessa står i vissa fall i motsättning till varandra men vi anser ändå att de långsiktiga målen stämmer överens med varandra.

Sedan Internets revolution har domännamn blivit en allt viktigare tillgång för företag. Författarna har identifierat två syften med att inneha domännamn, varumärksesyfte och spekulationssyfte. Företag som investerar i domännamn i spekulationssyfte köper domännamnet för att sedan avyttra tillgången med vinst. Genomförd förstudie visar på att det kan uppstå problem när det kommer till klassificeringen av domännamn i spekulationssyfte. Idag finns det inte heller något uttalande från BFN om hur domännamn specifikt skall redovisas eller klassificeras. Uppsatsens syfte är att svara på frågan hur företag som handlar med domännamn klassificerar domännamn samt undersöka interna orsaker och externa påtryckningar till varför klassificerar företagen som de gör. Den undersökningsfråga som författarna avser svara på lyder: Styr syftet med innehavet företag vid klassificeringen av domännamn? För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att använda sig av sekundärdata bestående av tidigare studier, information om domännamn, aktuell lagtext samt vetenskapliga teorier. För att komma fram till slutsats har författarna använt sig av en abduktiv ansats vilket innebär att resultatet beskrivs dels utifrån existerande teori och dels utifrån insamlad primärdata. Primärdata har samlats in via genomförd förstudie, en kvantitativ dokumentstudie samt kvalitativa intervjuer. Företag som handlar med domännamn har oftast inte domännamn i enbart spekulationssyfte utan jobbar även med att utveckla domänerna. De företag som klassificerar sina domännamn gör det som immateriell tillgång även om syfte att avyttra dem. Faktorer som påverkar val av klassificering är främst den åsikt som kommer från ekonomiska rådgivare och oklarheter i lagtext.

Syftet med examensarbetet är att med hjälp av enkätintervjuer och observationer få mer kunskap om hur man arbetar med sortering och klassificering med de yngsta barnen i förskolan. Vi har intervjuat arbetslag som nyligen fått kompetensutveckling i matematik. I vår bakgrund har vi utifrån ett teoretiskt perspektiv förklarat sortering och klassificering, pedagogens roll samt den pedagogiska miljön samt hur dessa faktorer kan påverka barns matematiska förmåga.  Resultatet visar att det förekommer mycket sortering och klassificering i verksamheten på förskolor i vardagsmatematiken. Pedagogerna i undersökningen menar att de vill ha mer kunskap om matematiska begrepp för att på ett bättre sätt ge barnen kunskap i matematik. Undersökningen visar hur betydelsefull pedagogen är och denna roll är inte alltid pedagogerna ute i verksamheten medvetna om.

<p>Sedan Internets revolution har domännamn blivit en allt viktigare tillgång för företag. Författarna har identifierat två syften med att inneha domännamn, varumärksesyfte och spekulationssyfte. Företag som investerar i domännamn i spekulationssyfte köper domännamnet för att sedan avyttra tillgången med vinst. Genomförd förstudie visar på att det kan uppstå problem när det kommer till klassificeringen av domännamn i spekulationssyfte. Idag finns det inte heller något uttalande från BFN om hur domännamn specifikt skall redovisas eller klassificeras. Uppsatsens syfte är att svara på frågan hur företag som handlar med domännamn klassificerar domännamn samt undersöka interna orsaker och externa påtryckningar till varför klassificerar företagen som de gör. Den undersökningsfråga som författarna avser svara på lyder: Styr syftet med innehavet företag vid klassificeringen av domännamn? För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att använda sig av sekundärdata bestående av tidigare studier, information om domännamn, aktuell lagtext samt vetenskapliga teorier. För att komma fram till slutsats har författarna använt sig av en abduktiv ansats vilket innebär att resultatet beskrivs dels utifrån existerande teori och dels utifrån insamlad primärdata. Primärdata har samlats in via genomförd förstudie, en kvantitativ dokumentstudie samt kvalitativa intervjuer. Företag som handlar med domännamn har oftast inte domännamn i enbart spekulationssyfte utan jobbar även med att utveckla domänerna. De företag som klassificerar sina domännamn gör det som immateriell tillgång även om syfte att avyttra dem. Faktorer som påverkar val av klassificering är främst den åsikt som kommer från ekonomiska rådgivare och oklarheter i lagtext.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att med hjälp av enkätintervjuer och observationer få mer kunskap om hur man arbetar med sortering och klassificering med de yngsta barnen i förskolan. Vi har intervjuat arbetslag som nyligen fått kompetensutveckling i matematik. I vår bakgrund har vi utifrån ett teoretiskt perspektiv förklarat sortering och klassificering, pedagogens roll samt den pedagogiska miljön samt hur dessa faktorer kan påverka barns matematiska förmåga.  Resultatet visar att det förekommer mycket sortering och klassificering i verksamheten på förskolor i vardagsmatematiken. Pedagogerna i undersökningen menar att de vill ha mer kunskap om matematiska begrepp för att på ett bättre sätt ge barnen kunskap i matematik. Undersökningen visar hur betydelsefull pedagogen är och denna roll är inte alltid pedagogerna ute i verksamheten medvetna om.</p>

Denna studie undersöker bisexuella/pansexuella personers livsberättelser genom en narrativ, tematisk analys. Fokus i dessa berättelser är hur bisexuella/pansexuella personer förhåller sig till samhälleliga normer kring sexualitet och genus i berättelsen om den egna läggningen. Genom kvalitativa intervjuer med fem bisexuella/pansexuella personer i Umeå med omnejd har material samlats in. Ur ett queerteoretiskt perspektiv framkom det i analysen att bisexuella/pansexuella personer ständigt förhåller sig till de samhälleliga normer som finns kring sexualitet och genus. Det handlar om normer, så som heteronormen och mononormen som finns och verkar inom de bisexuella/pansexuella, samt normer som verkar inom andra i deras närhet. Konsekvenserna är olika beroende på om människor följer dessa normer, där normbrytarna är de som lägger ner mer energi på att klassificera den egna sexualiteten. Likväl som normen antar att alla är heterosexuella, behöver inte heterosexuella bekänna sig eller tänka lika mycket kring de egna begären så som icke-heterosexuella gör. Utifrån narrativen får inte dessa personer bara ”vara” utan måste försvara sig gentemot andras bemötanden eller vad som förväntas enligt normer. Detta kan få både direkta och indirekta konsekvenser för bisexuella/pansexuella personer, under vilka villkor deras sexualitet får existensberättigande, för dem själva och för andra. Dessa konsekvenser visade sig i form av att respondenternas sexualitet blev ifrågasatt och villkorad av andra, samt var tvungna att försvara den egna normbrytande sexualiteten. Det visade sig även att familjesituationen och kön har betydelse för hur respondenterna upplevde och accepterade den egna sexualiteten. De respondenter som kom från familjer med mer konservativa åsikter hade större problem att acceptera sig själva, än de som kom från mer accepterande hem. kvinnorna hade mer positiva upplevelser av att komma till insikt med de egna begären än vad männen i undersökningen hade.

Arbetet behandlar området aseptisk fyllning av tuber i en ISO 5 klassad miljö. Problematiken som berör detta område tas upp, grundprinciper diskuteras, dagens teknik inom olika renrumsapplikationer behandlas. Slutligen appliceras allt för att lösa det specifika problemet att möjliggöra aseptisk fyllning av tuber i en specifik maskin, där koncept för att lösa detta presenteras.