Studier och granskningar har visat på en fokusering på imitativt resonemang i skolsammanhang där eleverna många gånger inte bedöms utifrån samtliga kunskapskrav. Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap kring vilket resonemangskrav som ställs på elever vid skriftliga prov i Matematik 1. I studien har provuppgifter från en lärarhandledning analyserats och klassificerats utifrån ett ramverk för matematiska resonemang. Genom att jämföra resultatet med tidigare forskning om resonemangskrav i nationella prov har även en slutsats kunnat dras huruvida resonemangskraven i lärarhandledningens provuppgifter är tillräckligt höga för att generellt sett kunna följa styrdokumentens riktlinjer. Resultatet visade att 26 % av de analyserade uppgifterna krävde globalt kreativt resonemang medan 26 % fordrade lokalt kreativt resonemang och 47 % var lösbara med någon typ av imitativt resonemang. Utifrån jämförelsen med resonemangskraven för de nationella proven drogs slutsatsen att resonemangskraven i lärarhandledningens provuppgifter överlag inte var tillräckligt höga för att i tillräcklig utsträckning testa alla kunskapskrav. Resultatet indikerar att centrala förmågor, i första hand problemlösnings-, resonemangsförmågan och förmågan att använda matematiska begrepp, inte testas i tillräckligt hög grad.

<p>E-tjänster har enligt litteraturen ett flertal olika definitioner och i denna rapport ses e-tjänster som teknikfrämjande och utifrån detta uppkommer två perspektiv att se på e-tjänster: som en informationstjänst och som en självbetjäningstjänst Affärsnyttorna med e-tjänster kan t.ex. vara att effektivisera administrativa processer eller att skapa utökade tjänster för kunder. Trots de möjligheter som e-tjänster medför upplever inte alla organisationer affärsnytta med e-tjänster. Detta tyder på att det saknas kunskap om hur arbetet med affärsnyttan i e-tjänster kan bedrivas.</p><p>Detta arbete fokuserar på affärsnyttan med e-tjänster. Syftet är att skapa riktlinjer för hur organisationer kan arbete med affärsnyttan från e-tjänster. En litteraturstudie utförs där en klassificering skapas för olika affärsnyttor med e-tjänster som tidigare litteratur identifierat och relationer mellan nyttorna presenteras i en relationsmodell. Dessutom görs en empirisk undersökning bland verkliga organisationer där det undersöks vilka affärsnyttor organisationer ser med e-tjänster samt hur de arbetar med affärsnyttan i dessa. Litteraturstudien och den empiriska undersökningen ligger till grund för utformningen av riktlinjerna.</p><p>Resultatet från detta arbete är 14 riktlinjer för hur organisationer kan arbeta med affärsnyttan i e-tjänster. Dessa riktlinjer kan användas i både ett förberedande och i ett utvärderingsperspektiv i arbetet med affärsnyttan i e-tjänster. Riklinjer som exempelvis att organisationer bör arbeta med affärsnyttan på processnivå och att arbeta med nyttan genom hela projektet har utvecklats. Förutom riktlinjerna presenteras även en relationsmodell som visar relationer mellan identifierade affärsnyttor från litteraturen.</p>

Den här studien gjordes med intentionen att åskådliggöra betydelsen skogsbilvägen har för skogsbruket och samhället i stort. Arbetet utreder varför vägsträckor inom undersökningsområdet klassats ned och om det möjligen gått att undvika nedklassningarna med mindre vägunderhåll. Vanligt förekommande är att skötseln av skogsbilvägarna runt om i landet med åren blir eftersatt. Där en skötselåtgärd inte sätts in förens ett eventuellt problem har blivit akut. För att planera bästa möjliga rutt för tunga fordon som har med skogsbruket att göra, som maskintrailers eller virkesbilar. Så finns den Skogliga Nationella VägDatabasen (SNVDB). Den innehåller information gällande Sveriges skogsbilvägar. För att uppdatera informationen i SNVDB så utför Biometria på uppdrag av skogsindustrin en väginventering där alla skogsbilvägar i området Götaland kontrolleras och klassificeras.

Detta examensarbete har utförts på företaget Hillmers Logistik AB i Katrineholm. Syftet med examensarbetet har varit att utvärdera en ny artikelplacering, baserat på metoden ABCklassificering, som reducerar tiden det tar för företaget att utföra lageraktiviteten orderplockning. Examensarbetet har jämfört och utvärderat den föreslagna artikelplaceringen som företaget använder i nuläget. För att uppfylla syftet med studien användes frågeställningarna: vilka klassificeringskriterier som är lämpliga att använda vid ABC-klassificeringen av artiklarna som lagras hos företaget, hur bör artiklarna placeras med avseende på ABC-klassificeringen och hur mycket tid kan företaget spara genom den föreslagna artikelplaceringen? En fältstudie utfördes för att bidra till den analys som krävs för att svara på frågeställningarna. Under fältstudien utfördes en intervju av låg struktureringsgrad med företagets chef som kvalitativ metod. Examensarbetet använder sig av både kvalitativa och kvantitativa metoder för att skapa en större bredd via triangulering. En ABC-klassificering över företagets samtliga artiklar utfördes. Klassificeringen använder sig av en dubbel ABC-klassificering där kriterierna var uttagningsfrekvensen och lagringskriterium. Resultatet från ABC-klassificeringen visar att: AA-klassen innehåller 0,23% av alla artiklar men står för 22,17% av alla uttag; BA-klassen innehåller 1,39% av artiklarna och står för 18,31% av uttagen; CA-klassen innehåller 4,87% av artiklarna och står för 24,57% av uttagen; DA-klassen innehåller 47,33% av artiklarna och utgör 14,48% av uttagen; och den resterande DB-klassen står för 46,17% av artiklarna och utgör 20,47% av uttagen. Artikelplaceringens princip är att klasserna AA, BA, CA och DA placeras i fallande ordning i lagret. Klass AA placeras lättillgängligast med hänsyn till orderplockningens start- och slutpunkt. DB-klassen placeras i ett hyllsystem vilket skiljer sig från de övriga klasserna som placeras i pallsystem. Den föreslagna lagerplaceringen med hänsyn till ABC-klassificeringen ger företagets orderplockning en total tidsförbättring på 5,6% jämfört med den nuvarande artikelplaceringen. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Syftet med denna studie är att studera hur frekvent algebra förekommer i utvalda matematikböcker för årskurs 3 samt om det finns någon skillnad mellan läromedel från tidigare läroplaner i fokusen på algebra.  Frågeställningarna till studien är följande: Hur frekvent återfinns algebra i de utvalda matematikböckerna för årskurs 3? Är det någon skillnad mellan läromedel skapade för läroplanen Lgr11 och Lpo94? Ser vi någon förändring av hur frekvent algebra förekommer i läromedlen från de olika läroplanerna? I denna studie används den kvantitativa innehållsanalysen för att studera hur frekvent algebra förekommer i läromedlen. Studien legitimeras av de bristfälliga resultat som svenska elever visar på i exempelvis TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study). Svenska elever presterar dåligt i algebra och har gjort under en längre period, vad detta beror på studeras inte i denna studie dock ses denna problematik i relation till hur ofta det förekommer algebraiska uppgifter i läromedel för årskurs 3 från läroplanerna Lgr11 samt Lpo94. I studien används TIMSS tolkning (vidare kallade kategorier) av vad algebra innebär samt Bernsteins begrepp klassificering (classification) och inramning (framing). TIMSS tolkningar används för att identifiera algebraiska uppgifter. Bernsteins begrepp används för att studera hur väl kunskapsområdet algebra särskiljs från övriga områden samt för att se hur väl uppgifterna stämmer överens med de kunskaper som efterfrågas i TIMSS.    Resultaten av studien kan sammanfattas med att de analyserade läromedlen i övervägande fall inte särskiljer algebran från övriga kunskapsområden, d.v.s. klassificeringen är i majoritet svag. Vidare kan man även se att de olika läromedlen betonar TIMSS kategorier olika mycket vilket visats sig i hur frekvent de olika kategorierna förekommer i läromedlen. Inramningen av uppgifterna präglas i många fall av både svaga och starka uppgifter. Resultatet visar på en liten eller om än obefintligt skillnad mellan läromedel producerade för Lgr11 och Lpo94.

Textilindustrin präglas av turbulens på grund av sporadiska faktorer såsom mode, trend, väderlek samt kundpreferenser som ständigt förändras. Hanteringen och bemötandet av den stokastiska efterfrågan tenderar att bilda alltför stora lagernivåer, vilket ökar lagerhållningskostnaderna, minskar likviditeten och försämrar genomflödet. På uppdrag av textilföretaget Cavaliere AB har studien gjorts inom lagerstyrning. Syftet med rapporten är att ge konkreta förslag kring hur lagernivåerna kan sänkas och kapitalbindningen minskas. De föreslagna lösningarna har inte implementerats, utan presenteras för företaget som förslag. Nuläget av lagerställningen analyserades genom lagerstatistik som erhölls från företaget och konsultation med företagets ledning. De problem som identifierades var onödigt stora säkerhetslager, långa ledtider, ej precisa prognosmodeller, alltför stora beställningskvantiteter och icke-frekventa leveranser. De föreslagna lösningarna inkluderar justering av servicenivåer och säkerhetslager, nya metoder för produktklassificering, beställningsprinciper, samt förslag kring hantering av inleveranser och ledtider.

Vad är en kulturväg? Vid första anblick kan man tro att det är en enkel fråga att svara på. Denna uppsats visar på komplexiteten kring begreppet och lyfter behovet av en diskussion av det. Trafikverket genomför just nu ett projekt där alla statliga vägar i Sverige ska inventeras i syfte att hitta landets kulturvägar. Det har även utförts inventeringar tidigare, men då utan en definition på kulturvägar. I fyra inventeringar, utförda mellan 1995–2018, har aspekterna sträckningen, beläggning, objekt vid vägen och omgivande landskap undersökts i syfte att se vad som ligger till grund för klassificering av kulturvägar. Av resultatet går det att se att objekt vid vägen och det omgivande landskapet har stor tyngd vid klassificering av kulturvägar. Objekt vid vägen är en bred och tydlig aspekt medan det omgivande landskap är en aspekt som är svårdefinierad. Uppsatsen problematiserar aspekterna och lyfter viktiga frågor som bör besvaras inför en kulturvägsinventering.

This thesis considers the problem of churn within the electricity distribution sector. More specifically, this study evaluates how supervised machine learning can be used by a Swedish electricity distributor in order to identify customer churn. The data was by provided by the electricity distributor and covered personal, geographical and contract specific information regarding the company’s customers. The provided data was complemented with external data covering the customers’ financial positions. Based on this information the possibility to predict customer churn over a three-month period with a gradient boosted decision tree was evaluated. The results from the proposed models suggests that the possibility to identify customer churn is rather poor and could not be used in a practice. This is believed to be a result of unbalanced class distributions and that the data provided simply is not informative enough to accurately predict customer churn. If more information about the customers is collected, with predictive analyses in mind, the performance of the model is likely to increase.

No description available.

<p>Kollektivtrafiken befinner sig just nu i en period där det händer mycket på många olika håll och konkurrensen från biltrafiken har blivit allt mer kännbar. För att nå de finansiella mål som finns uppsatta måste kollektivtrafiken bli mer konkurrenskraftig genom att erbjuda en produkt som tilltalar så stor del som möjligt av befolkningen. Vi har i föreliggande studie valt att undersöka vad som utvecklas, hur arbetet organiseras samt ur vilket eller vilka perspektiv kollektivtrafiken utvecklas.</p><p>Vår studie är en liten del av ett större forskningsprojekt om kollektivtrafik på Centrum för Tjänsteforskning, CTF, vid Karlstads Universitet. Det finns en rad teorier på ämnet tjänsteutveckling men inga studier om vad trafikhuvud¬männen i Sverige utvecklar.</p><p>Teorikapitlet innehåller teorier om tjänsteutveckling med tyngdpunkten på tjänste¬utvecklings¬¬processen och klassificering av tjänster. Utifrån vårt syfte valde vi att använda oss av intervjuer vid insamling av våra data. Vi har intervjuat fyra trafikhuvudmän som har fått berätta om deras arbete med att utveckla kollektivtrafiken i sina respektive län.</p><p>Svaren sammanställdes sedan och blev grunden till den empiriska analysen där de generella teorierna ställdes mot svaren från våra respondenter. Vi delade upp utvecklings¬områdena i stora och mer omfattande projekt som till exempel utveckling av biljett och informationssystem. Den andra delen innefattar mindre projekt som kräver mindre invest¬eringar såsom expresstrafik och uppfräschning av hållplatser.</p><p>I arbetet med att utveckla nya och befintliga tjänster tycks det inte finnas en formell och strukturerad tjänsteutvecklingsprocess. Däremot kan vi se vissa likheter med tjänste¬utvecklingsprocessen trots att den i de flesta fall inte är formell och strukturerad.</p><p>Kollektivtrafiken utvecklas ur två olika perspektiv. Den första typen är tjänster som utvecklas utifrån kundernas önskemål, det vill säga tjänster som syftar till att göra kollektiv¬¬¬¬trafiken mer attraktiv och mer konkurrenskraftig. Den andra typen innefattar utveckling som syftar till att tillgodose ägarnas krav och restriktioner. Dessa står i vissa fall i motsättning till varandra men vi anser ändå att de långsiktiga målen stämmer överens med varandra.</p>