<p>Större delen av vår skolgång tillbringar vi i olika klassrum. Ett klassrums utformning och inredning kan påverka hur vi trivs och kan även påverka inlärningen på olika sätt. Det här arbetet behandlar hur den fysiska klassrumsmiljön påverkar inlärningen. </p><p>Syftet med mitt arbete har varit att få fördjupad kunskap om hur man på bästa möjliga sätt kan inreda ett klassrum för att skapa ett gott inlärningsklimat. Jag har valt att undersöka hur elever vill att deras klassrum ska vara utformade och hur de vill att de ska vara inredda så att de trivs och inspireras till kunskapande. För att få svar på de frågor jag haft till grund för mitt arbete har jag låtit elever rita och beskriva sitt drömklassrum. Jag har också låtit samma elever fylla i en enkät som handlar om inlärningsmiljöer. Att jag valde undersökningssättet där eleverna med hjälp av bilden fick rita sitt drömklassrum var för att jag anser att bilden är ett språk i sig och ibland kan en bild säga mer än en intervju eller enkätundersökning. </p><p>I de litteraturstudier jag gjort har jag funnit att klassrummets färg, ljus, ljud, temperatur, luft och möblering påverkar hur eleverna trivs och kan arbeta i rummet. Det jag funnit när jag analyserat bilderna är att eleverna har många idéer och funderingar över hur de vill att deras klassrum ska vara inredda. Bilderna innehöll allt från klassrum med datorer och Tv-apparater till lugna rum med bokhyllor. Eleverna vill att det ska vara tyst när de arbetar och de föredrar att sitta i en mjuk fåtölj eller soffa. </p><p>Som lärare bör man ta hjälp av eleverna när man inreder ett klassrum eftersom de ofta vet hur de vill ha sin miljö för att kunna arbeta. Det är omöjligt att finna en miljö som passar alla, men man kan som lärare försöka att inreda klassrummet så att så många elever som möjligt känner att deras behov tillgodoses. Genom att bli medvetna om att klassrummets utformning och inredning påverkar inlärningen på olika sätt, tror jag att vi lärare kan börja fundera och sätta oss in i hur färger, ljus, ljud, luftkvalitén m m kan påverka våra elever och deras kunskapande.</p>

Större delen av vår skolgång tillbringar vi i olika klassrum. Ett klassrums utformning och inredning kan påverka hur vi trivs och kan även påverka inlärningen på olika sätt. Det här arbetet behandlar hur den fysiska klassrumsmiljön påverkar inlärningen. Syftet med mitt arbete har varit att få fördjupad kunskap om hur man på bästa möjliga sätt kan inreda ett klassrum för att skapa ett gott inlärningsklimat. Jag har valt att undersöka hur elever vill att deras klassrum ska vara utformade och hur de vill att de ska vara inredda så att de trivs och inspireras till kunskapande. För att få svar på de frågor jag haft till grund för mitt arbete har jag låtit elever rita och beskriva sitt drömklassrum. Jag har också låtit samma elever fylla i en enkät som handlar om inlärningsmiljöer. Att jag valde undersökningssättet där eleverna med hjälp av bilden fick rita sitt drömklassrum var för att jag anser att bilden är ett språk i sig och ibland kan en bild säga mer än en intervju eller enkätundersökning. I de litteraturstudier jag gjort har jag funnit att klassrummets färg, ljus, ljud, temperatur, luft och möblering påverkar hur eleverna trivs och kan arbeta i rummet. Det jag funnit när jag analyserat bilderna är att eleverna har många idéer och funderingar över hur de vill att deras klassrum ska vara inredda. Bilderna innehöll allt från klassrum med datorer och Tv-apparater till lugna rum med bokhyllor. Eleverna vill att det ska vara tyst när de arbetar och de föredrar att sitta i en mjuk fåtölj eller soffa. Som lärare bör man ta hjälp av eleverna när man inreder ett klassrum eftersom de ofta vet hur de vill ha sin miljö för att kunna arbeta. Det är omöjligt att finna en miljö som passar alla, men man kan som lärare försöka att inreda klassrummet så att så många elever som möjligt känner att deras behov tillgodoses. Genom att bli medvetna om att klassrummets utformning och inredning påverkar inlärningen på olika sätt, tror jag att vi lärare kan börja fundera och sätta oss in i hur färger, ljus, ljud, luftkvalitén m m kan påverka våra elever och deras kunskapande.

Uppsatsen syftet är att undersöka vilka metoder lärare på en skola  i Sverige och  på en skola i Tyskland använder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land när det gäller just den aspekten. Intresset för frågeställningen uppstod när jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lärare, som jag har mött, i de svenska skolorna än i de tyska. Den övergripande frågan är: Hur korrigerar lärare det som uppmärksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? Utgångspunkten för frågeställningen är Marcus Samuelssons avhandling ”Störande elever – korrigerande lärare, om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet”. Avhandlingen skrevs 2008 vid Linköpings universitet och är en av de få forskningsrapporter som finns inom området. Som instrument användes en enkätundersökning, som skickades till en skola i Tyskland (på tyska) och till en skola i Sverige (på svenska). Resultaten visar att de finns både skillnader och likheter mellan de två deltagande skolorna. I stort sett kan man dock säga att lärarna i den tyska skolan använde sig av mer varierande åtgärder än lärarna i den svenska skolan.

I denna uppsats har vi valt att undersöka hur fem lärare, aktiva och blivande, använder sig av historisk spelfilm i undervisningen. Detta har i första hand gjorts utifrån fyra olika frågeställningar men som ibland visade sig flyta ihop med varandra. Fokus ligger bland annat på vilka problem respondenterna anser användningen av filmmediet kan föra med sig och hur man som lärare ska förhålla sig till detta. Syftet har också varit att undersöka hur respondenterna ser på det omdiskuterade begreppet "historiemedvetande". Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med de enskilda respondenterna. I förarbetet upptäckte vi att ett antal författare pekade på att spelfilmerna ofta sa mer om sina respektive produktionskontexter än den faktiska händelse de försökte skildra. Resultatet av undersökningen visade att respondenterna i första hand vill använda mediet för att visa på ett historiskt skeende och skapa en kontinuitet, känsla och ett sammanhang för eleverna. De problem som de tillfrågade ansåg kunde uppkomma vid användning av mediet grundade sig till största delen i att eleverna tycks sakna kunskaper i källkritik. Respondenterna hade även en relativt enig syn på begreppet "historiemedvetande"

I uppsatsen undersöks hur lärare och elever definierar ett gott klassrumsklimat, vem som bär ansvaret för att skapa ett gott klassrumsklimat och hur man som lärare tillsammans med sina elever kan arbeta för att skapa ett klassrumsklimat som gynnar lärandet. Detta har undersökts genom litteraturstudier, tidigare forskning och genom insamling av empiriskt material i form av fokusgrupper med lärare och elever. Utifrån detta dras slutsatser och förs en diskussion kring vad ett gott klassrumsklimat är, hur det skapas och om lärare och elever har samsyn.I litteraturen och i det empiriska materialet råder en samstämmighet kring vad ett gott klassrumsklimat är. Ord som trygghet, tolerans, delaktighet och öppenhet är återkommande. Faktorer som ledarskap, mål, dialog och feedback är viktiga för skapandet av ett gott klimat. Ansvaret för skapandet av ett gott klassrumsklimat bärs i första hand av läraren.Resultatet av denna studie kan ge en ökad medvetenhet om hur läraren tillsammans med eleverna kan skapa eller bevara ett gott klassrumsklimat som gynnar lärandet.

Syftet med denna studie var att få en inblick i hur lärare resonerar om deras möjligheter att påverka utfallet vid elevernas grupparbeten i skolan. Tre komponenter i grupparbeten har diskuterats; uppgiften, gruppsammansättningen och grupprocesserna, samt hur lärarna anser sig gå tillväga i skolundervisningen för att främja välfungerande grupparbeten. Undersökningen baseras på tre fokusgruppsintervjuer med 10 högstadielärare, våren 2009.  Resultatet visar att lärarna anser grupparbete vara en väldigt krävande arbetsform att handleda. Lärarna menar att alla lärare som skall handleda grupparbeten måste ha ett tydligt mål och syfte med grupparbetet, att processen bör stå i fokus vid denna arbetsform. Dock visar studiens resultat att detta inte alltid är fallet; ibland stämmer lärarnas intentioner inte överens med praktiken, då produkten inte sällan väger tyngre än processen. En annan aspekt som framkommit i studien är att lärarna känner ett stort behov av kontroll vid grupparbete. De anser sig behöva kontrollera gruppernas arbete kontinuerligt, och således blir denna arbetsform svårhanterlig och påfrestande för lärarna.

Studiens syfte är att skapa kunskap om hur några lärare vid science center respektive klasslärare bedriver fysikundervisning för elever i årskurs 1-6. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och grundar sig på intervjuer. Följande tre frågor har ställts och besvarats: 1) Vilket innehåll från kursplanen i fysik genomförs utanför klassrummet enligt lärare vid science center respektive klasslärare? Båda lärarkategorierna bedriver undervisning i Kraft och rörelse, Fysiken i naturen, Fysiken i vardagslivet, samt Fysiken och världsbilden. 2) Vilka arbetssätt uppger lärare vid science center respektive klasslärare att de använder sig av vid fysikundervisning? Båda lärarkategorierna uppger ett undersökande arbetssätt, fältstudier och observationer samt kommunikativt arbetssätt. 3) Vilka likheter och skillnader finns mellan den undervisning i fysik som beskrivs av lärarna vid science center jämfört med den undervisning som beskrivs av klasslärarna? Den största likheten är att båda lärarkategorierna utgår från ett undersökande arbetssätt. Den mest framträdande skillnaden är att lärare vid science center inte använder sig av dokumentation. En slutsats är att båda lärarkategorierna bedriver fysikundervisning utanför klassrummet med ett varierat centralt innehåll. Klasslärarna väljer i hög grad själva arbetssätt men att dessa varierar beroende på vilka resurser som finns samt vilken erfarenhet läraren har. Science center kan erbjuda andra aktiviteter eftersom det där finns andra resurser än på skolorna och i skolornas närmaste omgivning. / <p>Fysik</p>

Syftet med studien var att beskriva och belysa hur ämnet idrott och hälsa undervisas i två Libanesiska skolor och hur hälsosynen ser ut bland grundskolelärare i dessa skolor. Den teoretiska referensramen lyfter fram teorier såsom lärande, behaviorismen, sociokulturellt lärande samt John Deweys aspekter ur ett pedagogiskt perspektiv. Hälsolitteracitet och hälsokorset är teorierna som använts ur ett hälsoperspektiv. Metoden i denna studie utgick från en hermeneutisk forskningsansats som baseras på en konventionell kvalitativ metod där muntliga och skriftliga intervjuer samt observation har förekommit. Tolv intervjuer genomfördes, varav två av dem skedde via personligt möte. Totalt observerades 13 idrottslektioner varav tio var utomhus och tre lektioner inomhus i klassrummet på grund av oväder. Resultatet belyser att synen på hälsa främst är kopplad till den fysiska aspekten och att det mest använda pedagogiska arbetssättet var utifrån en traditionell klassrumsmiljö där läraren undervisar och eleverna tar till sig det genom att lyssna. Den slutsats som dras utifrån studien är att arbetssättet för lärande bör ta hänsyn till elevernas lärande och att det behöver ske en samverkan mellan lärarna och eleverna för att ge bästa villkor för lärande mot hälsa.

Syftet med studien är att ge en fördjupad bild av lärares uppfattningar; om hur det är att arbeta medgenrepedagogik, det kollegiala samarbetets betydelse för metoden, samt om genrepedagogik gynnar allaelevers möjligheter till lärande i det heterogena klassrummet. Genrepedagogik vilar på tre ben, det förstaoch andra benet utgör genrepedagogikens teoretiska utgångspunkter; Vygotskijs teori om lärande ochHallidays teori om språk, som även är teoretiska utgångspunkter i den här studien. Det tredje benet utgörgenrepedagogikens pedagogiska modell som kallas cirkelmodellen. Studien har även en vetenskapligteoretisk utgångspunkt i fenomenografin där fokus ligger på hur ”något uppfattas vara” och inte ”hurnågot är” som kommer i uttryck i hur studiens syfte, frågeställningar samt frågorna i enkät/intervjuerna ärformulerade med fokus på lärarnas uppfattningar. Den fenomenografiska ansatsen kommer även i uttrycki hur de empiriska data, 3 semistrukturerade intervjuer och 44 enkätsvar, analyserades och redovisades iresultatdelen. Resultatet visade att lärares varierade uppfattningar kunde sammanställas i trebeskrivningskategorier, tydligt, stöttande och gemensamt. Resultatet av de fasta svarsalternativen ienkätundersökningen visade att lärarna ansåg att genrepedagogik gynnar alla elever i det heterogenaklassrummet, men främst andraspråkselever och lågpresterande elever. Lärare i enkätundersökningenansåg att genrepedagogik är minst gynnsamt för elever med diagnoser t.ex. adhd/autism vilket skiljde sigfrån lärarnas uppfattningar i beskrivningskategorierna. I arbetet med genrepedagogik ansåg lärare attavgörande faktorer för att stötta elevernas möjligheter till lärande var; lärarens kompetens, samspelmellan lärare, elever och kollegor samt möjligheterna till tid (tid för fortbildning och tid för kollegialtsamarbete).

Författarens namn: Jennie Berg Titel: Actio i klassrummet – Lärares uppfattningar om röstens och kropps-språkets betydelse för att fånga elevers uppmärksamhet Engelsk titel: Actio in the classroom – Teachers’ conceptions of the im-portance of voice and body language in capturing students’ attention. Antal sidor: 43 Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar lärare i grundskolans tidiga år har om röstens och kroppsspråkets betydelse för att fånga elevers uppmärksamhet. Studien har ett tvärvetenskapligt perspektiv där den teoretiska utgångspunkten är pedagogisk men med inslag från retoriken och logopedin. Studien är kvalitativ, där åtta lärare har intervjuats. Intervjuerna var semi-strukturerade och fenomenografin har använts som forskningsansats. Resultatet visar att när lärare genom sin röst och sitt kroppsspråk, actio, försöker fånga elevernas uppmärksamhet uttrycker de vilken sorts lärare de vill vara. De undviker att höja röstvolymen, då de inte vill uppfattas vara en lärare som skriker. De vill uppfattas som glada och trygga som skapar ett positivt klassrumsklimat och använder då kroppsspråket för att lyckas med det. Vidare uttrycker lärarna att rösten och kroppsspråket ska präglas av engagemang och inlevelse för att fånga elevernas uppmärksamhet. De beskriver hur de varierar sitt tonläge, använder pauser och använder ett inlevelse-fullt kroppsspråk där gester, blickar och rörelse i klassrummet förstärker det de säger. Vidare visar resultatet att lärarna genom erfarenhet och till viss del genom omedveten reflektion, utvecklat olika knep för att fånga elevernas uppmärksamhet med hjälp av just sin röst och sitt kroppsspråk. Slutligen, visar resultatet att lärare uppfattar att röst och kroppsspråk är en del av ens person. Nyckelord: Actio, icke-verbal kommunikation, ledarskap i klassrummet, fenomenografi