Sammanfattning: I denna forskningsöversikt har vi sammanställt den forskning som finns om fysiska pausaktiviteter i skolan och redogjort för den med fokus på ämnet matematik. Forskningen belyser vikten av att röra på sig under skoldagen och vilka effekter det har för elevers akademiska prestationer. Syfte: Denna forskningsöversikt syftar till att klargöra vad som kännetecknar forskningen inom området fysiska pausaktiviteter. Fokus ligger på det skolämnet matematik och fysiska pausaktiviteter i klassrummet för elever i åldrarna 6-12 år. Forskningsöversikten är avgränsad till att enbart undersöka pulshöjande pausaktiviter och således ingår inte massage, avslappningsband eller liknande. Utöver ovan nämnda syfte besvaras även frågeställningen:- Vilka effekter återfinns, såväl positiva som negativa på elevers matematikresultat, av fysiska pausaktiviteter? Metod: I litteratursökningen till denna kunskapsöversikt användes databaserna Primo och ERIC Proquest. Physical activity, school, primary school, mathematics, breaks och grades var de sökord som sökningarna baserades på. Sökningen gjordes även på svenska med orden matematik och fysiska pausaktiviteter, dock utan sökresultat. Resultat: Utifrån analys och kartläggning av de utvalda åtta studierna har det framkommit både positiva och oförändrade matematikresultat. Då resultatet skiljer sig åt finns inga tydliga mönster eller riktlinjer att förhålla sig till. Forskningen inom detta område är begränsad där medicinska och psykologiska studier dominerar. För att bredda forskningsfältet skulle det vara befogat med vidare forskning inom området men även inom närliggande områden till exempel ett pedagogiskt fält. Pedagogisk forskning skulle kunna bidra till en helhetsbild över fysiska pausaktiviteters påverkan i ett matematikklassrum men även över hela den pedagogiska verksamheten.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att belysa de erfarenheter lärare har av sitt ledarskap i klassrummet. Den metod jag använt mig av har varit semistrukturerad intervju. I uppsatsen intervjuades sex stycken lärare på gymnasial nivå. De intervjuades angående om deras upplevelser av sitt ledarskap i klassrummet förändrats över tid genom införandet av Lpf 94, med ett ökat elevinflytande och elevdemokrati som följd. Resultatet i denna uppsats visar att alla respondenter mer eller mindre upplevt en förändring över tid vad gäller deras ledarskap i klassrummet. Några av respondenterna upplevde positiva förändringar andra upplevde negativa förändringar av sitt ledarskap och resterande respondenter upplevde väldigt små förändringar. Slutsatserna av resultatet var att det fanns många olika faktorer som spelade in när det gällde hur respondenterna upplevde de förändringar som skett över tid.</p>

<p>Den interaktiva tavlan, som är en dyr investering, återfinns i allt fler klassrum i Sverige. Forskning har gjorts på flera håll i världen angående olika aspekter av tavlans användning och vilka konsekvenser dessa kan få. I Sverige har det ännu inte gjorts så mycket inom det här forskningsområdet. Genom observationer och spontana intervjuer har jag velat ta reda på hur lärare i en svensk skola använder tavlan och hur de ser på behovet av utbildning på området. De olika användningssätten har jag kategoriserat som <em>Användning av tavlan som Whiteboard, Användning av tavlan som datorskärm och Användning av tavlan som interaktiv tavla,</em> där den andra kategorin var vanligast. Jag har i mina studier sett att lärare är mycket positiva till tavlan och också använder många funktioner den har. Dock skulle lärarnas användning av tavlan även vara möjlig med en dator kopplad till en projektor. Behovet av utbildning är stort enligt lärarna själva och även enligt mina slutsatser. Jag anser att utbildning eller fortbildning bör röra både det tekniska, praktiska och det pedagogiska planet. Det är viktigt att man diskuterar och reflekterar över sin egen undervisning med tavlan i klassrummet och hur man med hjälp av tavlans alla möjligheter kan involvera eleverna mer och arbeta mot en god lärande miljö.</p>

<p>Dagens samhälle präglas av en mångfald som självklart avspeglar sig i skolan. Syftet med vår undersökning är att skaffa oss kunskap om lärares förhållningssätt gentemot denna mångfald. Vi är även intresserade av att se vilka eventuella möjligheter och begränsningar lärare ser i undervisningen ur ett mångfaldsperspektiv. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ forskning där intervjuer med några lärare i samhällsorienterande ämnen i grundskolans senare år samt gymnasiet har gjorts. Vid sammanställningen av dessa intervjuer som genomförts med lärare från de senare skolåren uppkom en stor variation av uppfattningar kring vad mångfald är och vad det får för betydelse för läraryrket. Dock kan vi ändå dra slutsatsen att det existerar en medvetenhet om att man bör ta till vara på denna mångfald.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att belysa de erfarenheter lärare har av sitt ledarskap i klassrummet. Den metod jag använt mig av har varit semistrukturerad intervju. I uppsatsen intervjuades sex stycken lärare på gymnasial nivå. De intervjuades angående om deras upplevelser av sitt ledarskap i klassrummet förändrats över tid genom införandet av Lpf 94, med ett ökat elevinflytande och elevdemokrati som följd. Resultatet i denna uppsats visar att alla respondenter mer eller mindre upplevt en förändring över tid vad gäller deras ledarskap i klassrummet. Några av respondenterna upplevde positiva förändringar andra upplevde negativa förändringar av sitt ledarskap och resterande respondenter upplevde väldigt små förändringar. Slutsatserna av resultatet var att det fanns många olika faktorer som spelade in när det gällde hur respondenterna upplevde de förändringar som skett över tid.

Olika miljöer inbjuder till vissa sätt att föra sig, vissa sätt att välja sina ord och sina samtalsämnen. Det grundläggande syftet med den här studien är att få en fördjupad förståelse för hur en plats påverkar det som är och bildas där: människor, möten och kunskap. Undersökningen är en etnografisk studie som handlar om vad det är som utspelar sig i en bildsal, hur miljön upplevs och erövras av eleverna. Med stöd i kunskapsfilosofiska, i första hand sociokulturella och fenomenologiska teorier, försöker jag att få en större insikt i förutsättningar för lärande, handling, upplevelse och hur platsen inverkar på allt detta. Jag har i uppsatsen arbetat parallellt med text och gestaltning. Mitt material består av intervjuer, fältobservationer och visuellt i form av film, skisser och fotografi. Utgångspunkten i arbetet är att kunskap skapas i mötet och att rummet ger olika möjligheter för aktivitet och möten. Den gestaltande delen av uppsatsen är en undersökning av vad det är som är ett möte och vad dess förutsättningar är. Detta har jag gjort genom att filma elever då de möter mig och jag försöker möta dem. Jag har också undersökt rörelsen i bildsalen med skisser och film. Detta ligger till grund för ett tredimensionellt nät av rörelse som ställdes ut på konstfacks vårutställning 2010. Intentionen med installationen var att betraktaren skulle få möjlighet att känna de rörelser och osynliga gränser som finns i rummet bildsalen, samt själva få möta och reflektera över mötets villkor. Studien behandlar frågeställningarna: Vilka aktiviteter, samspel och handlingar är möjliga i bildsalen? samt: Hur upplever och använder det lärande subjektet rummet? Elevernas egna reflektioner samt mina observationer ger en inblick i vilka diskurser som råder i ett klassrum för bildundervisning, vad för handlingar som upplevs som möjliga och inte möjliga, samt vilka former av möten som äger rum där.

Den interaktiva tavlan, som är en dyr investering, återfinns i allt fler klassrum i Sverige. Forskning har gjorts på flera håll i världen angående olika aspekter av tavlans användning och vilka konsekvenser dessa kan få. I Sverige har det ännu inte gjorts så mycket inom det här forskningsområdet. Genom observationer och spontana intervjuer har jag velat ta reda på hur lärare i en svensk skola använder tavlan och hur de ser på behovet av utbildning på området. De olika användningssätten har jag kategoriserat som Användning av tavlan som Whiteboard, Användning av tavlan som datorskärm och Användning av tavlan som interaktiv tavla, där den andra kategorin var vanligast. Jag har i mina studier sett att lärare är mycket positiva till tavlan och också använder många funktioner den har. Dock skulle lärarnas användning av tavlan även vara möjlig med en dator kopplad till en projektor. Behovet av utbildning är stort enligt lärarna själva och även enligt mina slutsatser. Jag anser att utbildning eller fortbildning bör röra både det tekniska, praktiska och det pedagogiska planet. Det är viktigt att man diskuterar och reflekterar över sin egen undervisning med tavlan i klassrummet och hur man med hjälp av tavlans alla möjligheter kan involvera eleverna mer och arbeta mot en god lärande miljö.

We have, after three years of studying at Södertörns University Collage, experienced that there is great division in the classroom between students of foreign origin and ethnically Swedish students. How the students choose to place themselves in the classroom form a pattern on the basis of students’ outer shells. The aim of this study is to understand what impact the student’s social orders has on the position they choose in the classroom. We have done a qualitative study where we have observed different classrooms at Södertörns University College, and also interviewed some students. The results have particularly shown that the students' divisions in the classroom arise from the student’s previous experience with individuals and the student’s solidarity that they feel with their own group. The results have also shown that this pattern that occurs in the classroom is a reproduction of the pattern found in the larger social space, the society. / Efter tre års studier på Södertörns högskola har vi som studenter upplevt att det finns en stor uppdelning i klassrummen mellan studenter med utländsk bakgrund och etniskt svenska studenter. Deras placeringar i klassrummet bildar ett mönster utifrån studenternas yttre skal. Syftet med studien är att förstå vilken effekt studenternas sociala ordning har på hur de kommer att placera sig i klassrummet. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi främst har observerat olika klassrum på Södertörns högskola och även intervjuat några studenter. Resultaten har bl.a. visat att studenternas uppdelning i klassrummet uppstår utifrån studenternas tidigare erfarenheter med individer och utifrån en viss gemenskap de känner med sin egen grupp. Resultaten har även visat att detta mönster som uppstår i klassrummet är en reproduktion av mönstret som finns i det större sociala rummet, nämligen samhället. Nyckelord: Klassrummet, sociala rum, rasifiering, etnicitet, beslutstagande,

Dagens samhälle präglas av en mångfald som självklart avspeglar sig i skolan. Syftet med vår undersökning är att skaffa oss kunskap om lärares förhållningssätt gentemot denna mångfald. Vi är även intresserade av att se vilka eventuella möjligheter och begränsningar lärare ser i undervisningen ur ett mångfaldsperspektiv. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ forskning där intervjuer med några lärare i samhällsorienterande ämnen i grundskolans senare år samt gymnasiet har gjorts. Vid sammanställningen av dessa intervjuer som genomförts med lärare från de senare skolåren uppkom en stor variation av uppfattningar kring vad mångfald är och vad det får för betydelse för läraryrket. Dock kan vi ändå dra slutsatsen att det existerar en medvetenhet om att man bör ta till vara på denna mångfald.

Abstract – Noblesse oblige: a roleplaying game During the 17th-century the Swedish nobility was forced to deal with a number of new challenges. They reached the height of their power, but also began their downfall. How did the nobility’s ideal come to be in the face of this? Can we in these ideals find the duties and obligations of the nobility? And if we can, how can a roleplaying game be made out of the historical facts? A roleplaying game meant for educational means, well suited for the classroom and teachers, capable of stimulating the young minds and offering them an in depth understanding of how the nobility’s minds moved. In this study it will show, with the help of a qualitative method along with the theory of Mark Edward Motley and a look at social sanctions from the time. We shall find that the nobility indeed held obligations and duties both.