Detta är en kvalitativ studie med syfte att få en djupare förståelse av klienters delaktighet i samverkansmöten. Fyra klienter från Socialtjänsten har intervjuats i en semistrukturerad intervju. Det har sedan gjorts en innehållsanalys på empirin. Studien visar att ett samverkansmöte är uppbyggt av sociala processer som antingen kan skapa delaktighet för klienten eller försvåra för densamma. Studien påvisar även att det finns maktskillnader i samverkansmöten och att dessa måste synliggöras kontinuerligt för att kunna skapa en mer jämlik diskussion. Det har också framkommit att det finns faktorer på individ- grupp- och strukturellnivå som försvårar eller främjar klientdelaktighet. / This is a qualitative study aimed to gain a deeper understanding of a client´s participation in collaboration meetings. Four clients that get interventions from the Social services have been interviewed with a semi-structured interview. After the intake of empirical data it has been made a content analysis. The research shows that a collaboration meeting is built out of social processes that can either create participation of the client or obstruct it. The study also shows that there are power differences in collaboration meetings and that these must be made visible continuously in order to create a more equal discussion. It has also emerged that there are factors at an individual, group and structural level which hinders or promotes client participation.

Denna studie avser att skapa en förståelse för klienter i missbruksbehandling och bemötande vid återfall från behandlingspersonal. Syftet med studien är att undersöka vad tidigare missbruksklienter upplevt under sin behandling och behandlingspersonals bemötande vid återfall. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserats utifrån en tematisk analys. Respondenterna i studien är fem tidigare missbruksklienter som har varit fria från sitt missbruk under minst ett års tid. Materialet har analyserats och tolkats med grund i begreppen handlingsutrymme, KASAM, stigma och högrisksituationer. Studiens resultat visar att när bemötande är välfungerande finns tillit och trygghet i relationen till behandlingspersonal enligt respondenterna. Resultatet visar även att det finns brister i bemötande och hantering vid återfall från behandlingspersonal. Vidare visar studien att där bemötande inte är tryggt och tillitsfullt kan respondenter känna sig ensamma och omotiverade. Flera respondenter uttrycker missnöje med utebliven behandling och bemötande från behandlingspersonal efter återfall. En slutsats som dras i studien är att det finns brister i kunskap och bemötande hos viss behandlingspersonal. Genom att få ökad kunskap inom området kan behandlingspersonal bidra med en minskad stigmatisering hos klientgruppen samt till en bättre och effektivare vård.

Revisorer har sedan länge kopplats till professionella bedömningar men idag visar trenden allt mer på ett arbetssätt med mer användning av formalia. Även ett behov av revisorns tjänster och konsulttjänster förekommer allt mer hos klienten. Syftet med studien är att förstå hur klienten upplever revisorns användning av formalia i arbetsprocessen gentemot klienten i form av olika formella dokument för både stora som små företag. Studien bygger på en kvalitativ undersökning och abduktiv ansats då vi växlar mellan empirisk och teoretisk reflektion. Vår intervjuguide var till en början utforskande och utvecklades till att bli mer semistrukturerad. För att uppnå syftet med studien har vi genomfört elva intervjuer där vi har begränsat vårt urval till klienter som arbetar som redovisningsansvarig/chef och ekonomiansvarig/che f i södra Sverige. Eftersom revisorns tjänster erbjuds till klienten är denna studie analyserad utifrån ett klientperspektiv. Klientperspektivet hjälper oss att besvara frågor kring hur revisorer arbetar med formalia och hur dessa upplevs. Denna studie bidrar till diskussionen kring klienten som erhåller en formalia att följa, likt en förberedelselista, inför varje bokslutsmöte med revisorn. Utifrån förberedelselistan förbereder klienten dokument som efterfrågas av revisorn. Resultatet indikerar att klienter ställer sig positivt till arbetet med formalia där onödiga moment reduceras i samarbetet med revisorn och att arbetet med formalia gynnar klientens verksamhet på så sätt att verksamheten kan visa sin legitimitet gentemot sina intressenter. Vi identifierar klientens upplevelser kring revisorns användning av formalia och visar en förståelse för klientens synpunkter och värderingar vid revision. / Accountants have long been linked to professional judgements but the current situation shows an increasing trend on an approach with more use of formality. The client is in existing need of use of auditand consulting services. The study’s purpose is to contribute better understanding and analysis of how clients perceive auditors’ structural use of formalities towards them. The study is based on a qualitative survey with abductive approach as we alternate between empirical and theoretical reflection. The interviewguide has evolved to become more semi-structured. In order to achieve the purpose of the study we have completed eleven interviews which we have limited our selection to clients in southern Sweden. As the auditor’s services are offered to the client, this study is analyzed based on clients’ perspective. The clientperspective helps us to answer questions concerning how accountants are working with formalities and how these are perceived. This study contributes to discussion of clients who receives formality, similar to a preparation list, before each year-end meeting with the auditor. Based on the preparatory list, the client prepares documents requested by the auditor. It indicates that the client is in favor of working with formalities with reduced unnecessary moments under the cooperation. To work with the formalities favors the client's business so that they can prove its legitimacy to stakeholders. We are identifying client experiences of auditor’s use of formalities and presenting an understanding of client’s views and values at audit.

<h1>Sammanfattning</h1><p>Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka klienters erfarenheter av två former av missbruksvård. De undersökta verksamheterna är Alkohol- och narkotikagruppen, vilket är en öppenvårdsverksamhet i Lindesberg, samt Stiftelsen Bergslagsgårdar i Örebro, som bland annat arbetar med familjehemsvård för vuxna.</p><p>Intervjuer har utförts med åtta klienter mellan 25 till 58 år, varav fyra berördes från varje verksamhet. Den kontextuella missbruksbakgrunden var varierad.</p><p>Den semistrukturerade intervjuguiden har utformats utifrån studiens syfte, frågeställningar och tolkningsram. De teoretiska utgångspunkter som tillämpats är identitet, social värld samt copingstrategier. Tidigare forskning har studerats inom missbruksvård, motivation, tvång och frivillighet samt vilka nyckelingredienserna är för en lyckad missbruksvård.</p><p> </p><p>Resultat och analys har uppdelats i tre teman:</p><p> </p><p>1)      Synpunkter på vården,</p><p>2)      Upprätthållande av missbruksfrihet</p><p>3)      Social tillhörighet och förändring.</p><p> </p><p>Resultatet indikerar en genomgående positiv inställning hos klienterna till vårdformerna och att motivationen är viktig för resultatet av vården. Motivationen har uppkommit antingen före vården inletts eller under vårdtiden, antingen som en följd av sociala förhållanden eller genom relationen till behandlaren. Slutligen antyder resultatet att kombinationen av vård tillsammans med någon annan social omständighet samverkat till upprätthållandet av missbruksfrihet.</p> / <h1>Abstract</h1><p>The aim of this qualitative study is to examine client experience of two kinds of addiction treatment. The examined organisations were The Alcohol and Narcotic Group, which is an out-patient program in Lindesberg, and The Foundation of Bergslagsgårdar in Örebro, which specialises in family home treatment for adults.</p><p>Interviews were conducted with eight clients between 25 to 58 years of ages, with four clients taken from each organisation. Each client had a contextual substance abuse variation. A semi-structured interview guide was formulated according to the aim of the study and the research questions, within an interpretive framework. The implemented theoretical contexts used are identity, social world and coping strategies. This study builds upon previous research pertaining to addiction treatments, motivation, forced or voluntarily care, and effective key ingredients within addiction treatments.</p><p> </p><p>The result and analysis have been divided into three themes:</p><p>1)      Opinions about treatment</p><p>2)      Maintaining freedom from substance abuse</p><p>3)      Social inclusion and change</p><p>The result indicates that client attitude is consistently positive towards treatment and that motivation is important for rehabilitation. Client motivation arises either before the treatment's start or during its duration, as a consequence of social conditions and/or through interaction with care givers. The result emphasises that a combination of care treatments coupled with other social conditions have produced clients with the ability to maintain freedom from substance abuse.</p>

Sammanfattning Funktionshinder och arbete bildar tillsammans ett aktuellt ämne som ses behöva ökade kunskaper för att nå Sveriges målsättning om ”Ett arbetsliv för alla”. Inom området diskuteras hur och vad som kan genomföras i syfte att minska det utanförskap och fördomar som kan finnas. Idag finns möjligheten för individer med funktionshinder att arbeta i en anpassad arbetssituation. För att uppmärksamma individens egen upplevelse av ovanstående valde författarna att genomföra en kvalitativ studie med syfte att beskriva individens upplevelse av att arbeta i en anpassad arbetssituation. Författarna använde målinriktat urval och genomförde därefter ostrukturerade intervjuer med tio informanter som arbetar i en anpassad arbetssituation, vilka berättade och delgav sina upplevelser. Studien resulterade i tre övergripande teman, Bemötande, Delaktighet och Förändrad arbetssituation. Inom dessa teman presenteras informanternas upplevelser av att vara utsatt till följd av att arbeta i en anpassad arbetssituation. Upplevelsen beskrivs både som positivt och negativt. Den anpassade arbetssituationen upplever informanterna vara en förutsättning för att kunna arbeta. Anpassningen förändrar arbetsrollen och upplevs ge en känsla av begränsning på arbetsmarknaden. Bemötandet på den anpassade arbetsplatsen beskriver informanterna kan vara både som stöd eller hinder. / Summary To work in an adapted work situation -ten individuals tell their stories. Disability and work, put together, becomes a burning question that requires further knowledge for to reach the goal in Sweden; “A working life for everyone”. In this subject it is discussed how and what there needs to be done to reduce the gap, the prejudice and the feeling of alienation which there may occur. In today people with a disability are given an opportunity to work in an adapted work situation. To observe the individuals own experience of the question mentioned before the authors chose to do a qualitative study with the aim to describe the individual’s experience of working in an adapted work situation. The authors used a purposeful sampling and made unstructured interviews with ten individuals who expressed their experiences. The result is presented within three themes, Treatment, Participation and Changed work situation which present the individuals experience of being exposed because of the adapted work situation. The experience is described as both positive and negative. The individuals experience the adapted work situation as a necessary condition to be able to work. The adaption changes the worker roll and is experienced as a feeling of being limited on the labour market. The treatment at the working site is described as being either supportive or non-supportive.

Sammanfattning Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka klienters erfarenheter av två former av missbruksvård. De undersökta verksamheterna är Alkohol- och narkotikagruppen, vilket är en öppenvårdsverksamhet i Lindesberg, samt Stiftelsen Bergslagsgårdar i Örebro, som bland annat arbetar med familjehemsvård för vuxna. Intervjuer har utförts med åtta klienter mellan 25 till 58 år, varav fyra berördes från varje verksamhet. Den kontextuella missbruksbakgrunden var varierad. Den semistrukturerade intervjuguiden har utformats utifrån studiens syfte, frågeställningar och tolkningsram. De teoretiska utgångspunkter som tillämpats är identitet, social värld samt copingstrategier. Tidigare forskning har studerats inom missbruksvård, motivation, tvång och frivillighet samt vilka nyckelingredienserna är för en lyckad missbruksvård.   Resultat och analys har uppdelats i tre teman:   1)      Synpunkter på vården, 2)      Upprätthållande av missbruksfrihet 3)      Social tillhörighet och förändring.   Resultatet indikerar en genomgående positiv inställning hos klienterna till vårdformerna och att motivationen är viktig för resultatet av vården. Motivationen har uppkommit antingen före vården inletts eller under vårdtiden, antingen som en följd av sociala förhållanden eller genom relationen till behandlaren. Slutligen antyder resultatet att kombinationen av vård tillsammans med någon annan social omständighet samverkat till upprätthållandet av missbruksfrihet. / Abstract The aim of this qualitative study is to examine client experience of two kinds of addiction treatment. The examined organisations were The Alcohol and Narcotic Group, which is an out-patient program in Lindesberg, and The Foundation of Bergslagsgårdar in Örebro, which specialises in family home treatment for adults. Interviews were conducted with eight clients between 25 to 58 years of ages, with four clients taken from each organisation. Each client had a contextual substance abuse variation. A semi-structured interview guide was formulated according to the aim of the study and the research questions, within an interpretive framework. The implemented theoretical contexts used are identity, social world and coping strategies. This study builds upon previous research pertaining to addiction treatments, motivation, forced or voluntarily care, and effective key ingredients within addiction treatments.   The result and analysis have been divided into three themes: 1)      Opinions about treatment 2)      Maintaining freedom from substance abuse 3)      Social inclusion and change The result indicates that client attitude is consistently positive towards treatment and that motivation is important for rehabilitation. Client motivation arises either before the treatment's start or during its duration, as a consequence of social conditions and/or through interaction with care givers. The result emphasises that a combination of care treatments coupled with other social conditions have produced clients with the ability to maintain freedom from substance abuse.

The purpose of this study is to examine immigrants' experiences of social services' treatmentand their expectations of social services. In this study we have used the following questions:how immigrants have experienced the treatment of the social service, the way in whichimmigrants would like to be treated by social services as well as what kind of beliefs andexpectations immigrants have concerning the social services' duties and powers. We haveused a qualitative method in the study that consists of ten semi-structured interviews. Thetheoretical concepts we have used are culture, ethnicity, cultural competence, professionalismand social psychology. The survey reveals a majority of negative experiences, such as afeeling of being “tossed around”, suspicion and discrimination by the caseworkers due to theethnicity of the respondents. In the positive stories of social services, the caseworker hasgiven room for error, been readily available, proven commitment and understanding and hasbeen helpful. The respondents expressed a wish for a joyful caseworker who will show anunderstanding and commitment to the client. The caseworkers will also have an understandingof immigrant client's background. It also appears in the study that the respondents generallyhave inadequate knowledge of social service duties and powers. We suggest further researchon why information about social services do not reach out to immigrant clients, how culturalcompetence can be introduced more in practical work and how to reduce the high staffturnover in caseworkers. / Studiens syfte är att undersöka invandrares upplevelser av socialtjänstens bemötande samtderas förväntningar på socialtjänsten. I studien har vi utgått från följande frågeställningar: hurhar invandrare upplevt socialtjänstens bemötande, på vilket sätt vill invandrare bli bemötta avsocialtjänsten samt vilka föreställningar och förväntningar har invandrare när det gällersocialtjänstens arbetsuppgifter och befogenheter. Vi har använt oss av kvalitativ metod istudien som består av tio semistrukturerade intervjuer. De teoretiska begrepp vi använt oss avär kultur, etnicitet, kulturkompetens, professionellt bemötande och socialpsykologi. Studienvisar på en majoritet av negativa upplevelser som exempelvis en känsla av att blivit ”bolladrunt”, misstänksamhet och diskriminering från handläggarens sida på grund avrespondenternas etniska tillhörighet. I de positiva berättelserna om socialtjänsten harhandläggaren gett utrymme för misstag, varit lättillgänglig, visat engagemang och förståelsesamt varit hjälpsam. Respondenterna uttrycker en önskan om att handläggaren ska vara glad,visa förståelse och engagemang för klienten. Handläggarna ska även ha en förståelse förinvandrarklientens bakgrund. Det framkommer även i studien att respondenterna överlag haren bristfällig kunskap om socialtjänstens arbetsuppgifter och befogenheter. Vi föreslår vidareforskning på varför information om socialtjänsten inte når ut till invandrarklienter, hurkulturkompetens kan införas mer i det praktiska arbetet samt hur man kan minska den högapersonalomsättningen på handläggare.

<p>Sammanfattning</p><p>Funktionshinder och arbete bildar tillsammans ett aktuellt ämne som ses behöva ökade</p><p>kunskaper för att nå Sveriges målsättning om ”Ett arbetsliv för alla”. Inom området diskuteras</p><p>hur och vad som kan genomföras i syfte att minska det utanförskap och fördomar som kan</p><p>finnas.</p><p>Idag finns möjligheten för individer med funktionshinder att arbeta i en anpassad</p><p>arbetssituation. För att uppmärksamma individens egen upplevelse av ovanstående valde</p><p>författarna att genomföra en kvalitativ studie med syfte att beskriva individens upplevelse av</p><p>att arbeta i en anpassad arbetssituation. Författarna använde målinriktat urval och genomförde</p><p>därefter ostrukturerade intervjuer med tio informanter som arbetar i en anpassad</p><p>arbetssituation, vilka berättade och delgav sina upplevelser. Studien resulterade i tre</p><p>övergripande teman, Bemötande, Delaktighet och Förändrad arbetssituation. Inom dessa</p><p>teman presenteras informanternas upplevelser av att vara utsatt till följd av att arbeta i en</p><p>anpassad arbetssituation. Upplevelsen beskrivs både som positivt och negativt. Den anpassade</p><p>arbetssituationen upplever informanterna vara en förutsättning för att kunna arbeta.</p><p>Anpassningen förändrar arbetsrollen och upplevs ge en känsla av begränsning på</p><p>arbetsmarknaden. Bemötandet på den anpassade arbetsplatsen beskriver informanterna kan</p><p>vara både som stöd eller hinder.</p> / <p>Summary</p><p>To work in an adapted work situation -ten individuals tell their stories.</p><p>Disability and work, put together, becomes a burning question that requires further knowledge</p><p>for to reach the goal in Sweden; “A working life for everyone”. In this subject it is discussed</p><p>how and what there needs to be done to reduce the gap, the prejudice and the feeling of</p><p>alienation which there may occur.</p><p>In today people with a disability are given an opportunity to work in an adapted work</p><p>situation. To observe the individuals own experience of the question mentioned before the</p><p>authors chose to do a qualitative study with the aim to describe the individual’s experience of</p><p>working in an adapted work situation. The authors used a purposeful sampling and made</p><p>unstructured interviews with ten individuals who expressed their experiences. The result is</p><p>presented within three themes, Treatment, Participation and Changed work situation which</p><p>present the individuals experience of being exposed because of the adapted work situation.</p><p>The experience is described as both positive and negative. The individuals experience the</p><p>adapted work situation as a necessary condition to be able to work. The adaption changes the</p><p>worker roll and is experienced as a feeling of being limited on the labour market. The</p><p>treatment at the working site is described as being either supportive or non-supportive.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka klienters uppfattningar av samverkan inom socialtjänsten samt mellan socialtjänsten och andra aktörer inom det människobehandlande området. Detta gjordes med en kvalitativ metod där sex stycken halvstrukturerade intervjuer genomfördes med klienter vars barn var aktuella inom individ och familjeomsorgen hos socialtjänsten i en mellanstor kommun. Resultaten belyser att informanterna uppmärksammar andra faktorer av betydelse i samverkansprocesser än vad professionella gör. Informanterna berättar att samverkan behövs men att det upplevs svårt och tidskrävande ju fler aktörer som är inblandade. Informanterna i studien har i huvudsak beskrivit sig som drivande och hjälpsökande. Studiens resultat visar att de har många viktiga roller i samverkansprocesserna vilket ofta förbises av både dem själva och av professionella. Socialsekreteraren och dennes relation till informanten upplevdes spela en viktig roll och de kunde avlasta klienten genom att fungera som exempelvis informationsspridare. För framtida forskning vore det intressant att undersöka andra klientgruppers erfarenheter av samverkansprocesser. / The purpose of this study was to investigate clients' perceptions of collaboration within the social service and between social services and other actors in human service organizations. A qualitative method was used and six semi-structured interviews were conducted with clients whose children were involved with social services. The results highlight that clients pay attention to other factors in the collaborative processes than professionals do. The interviewed clients expressed that collaboration is needed, but becomes difficult and time consuming the more actors involved. They described themselves as having a strong driving force and being help-seeking, as well as having many important roles in the collaborative processes that are often overlooked by both themselves and professionals. The results show that the relationship between social workers and clients play an important role where the social worker can relieve the client by acting as a disseminator of information.

Tidigare studier har diskuterat att många små och medelstora företag sett revisorn och revideringen som en kostsam tjänst som ger lite värde. I och med avskaffandet av revisionsplikten år 2010 bestämde sig många små företag att avskaffa sina revisorer som en konsekvens av deras kostsamma tjänster. Därför läggs det idag större vikt på revisionsvärdet och mervärdet. Studiens syfte är att förstå hur revisionsvärde skapas från ett klientperspektiv. Tanken är att fem olika perspektiv som kopplas ihop med bland annat agentteorin och professionsteorin ska öka förståelsen för hur revisionsvärde skapas. Utifrån de fem olika perspektiven har studiens modell skapats. Det empiriska materialet består av tio semistrukturerade intervjuer som genomförts av småföretagare i olika branscher. Resultatet av studien visar att revisionsvärde och mervärde skapas från alla fem perspektiv, vilket stämmer överens med tidigare studier. Dock upptäcktes ett värde från ett sjätte perspektiv som studien inte fångar. Det sjätte perspektivet är revisionsbyråer. Slutsatsen är att revisionsvärdet skapas utifrån revisorn, revisionen, revisionsrådgivningen, den fristående rådgivningen, revisor-klient-relationen och revisionsbyråer.