Revisorns fokus har flyttats från att fokusera på granskningen till att skapa mervärde för klienten. Det flyttade fokuset har lett till att revisorn arbetar på en konkurrensutsatt marknad och har ett intresse av att vara finansiellt framgångsrik.     Syftet med studien är att förklara hur mervärdet av revisorn påverkar klientens uppfattade relationstyp med revisorn. Studien kan tänkas bidra med en bättre förståelse över hur mervärdet påverkar relationstypen, vilken har delats in i professionell relation, personliga bekanta och vänskap. Med hjälp av tidigare forskning kring mervärde samt relevanta relationsteorier har en modell utvecklats. Modellen har sedan testats empiriskt genom en enkätundersökning.     Studiens resultat visar att mervärde har en positiv påverkan på samtliga tre relationstyper. Då resultatet visat att mervärdet påverkar i vilken utsträckning revisorn och klienten har en vänskapsrelation är revisorns oberoende en viktig aspekt att ta i beaktning.     Studien kan bidra med information kring vilka mervärden en klient kan förvänta sig få av sin revisor. Då studiens syfte inte blivit beprövat tidigare bidrar studien till såväl revisions- som relationslitteratur och då resultatet inte kan generaliseras är det därmed relevant att studera i framtida forskning. / The auditor's focus has shifted from focusing on the audit to create added value for the client. The shifted focus has led the auditor to work in a competitive market and has an interest in being financially successful.   The purpose of the study is to explain how the added value of the auditor affects the client's perceived relationship with the auditor. The study may contribute to a better understanding of how the added value affects the relationship, which has been divided into professional relationships, personal acquaintances and friendships. In accordance with previous research on added value and relevant relationship theories the model of the study has been developed. The model is then tested empirically through the use of a survey.   The results of the study show that added value has a positive impact on the three types of relations. As the result shows that the added value affects the extent to which the accountant and the client perceive their relationship as friendship, the auditor's independence is an important aspect to take into account.   The study can provide information about the added value a client can expect from his accountant. Since the purpose of this study has not been tested earlier, the study contributes to both audit and relational literature, and as our results can not be generalized it is therefore of relevance to study in future research.

The change in statutory audit in 2010 made the auditor market more competitive and commercial market. Since audit is no longer mandatory for small and medium sized enterprises, the need of providing value-added audit has been increased. The value-added audit is a concept used by audit firms, trying to meet client expectations, but can the demanded value depend on the client? The purpose of the study is to try to explain the client's demand for value-added audit. The study can provide a better understanding of what factors affect the client's demand. The demanded value has been divided into two different groups: audit-value and added-value. In accordance with accounting theories, for example stakeholder theory and agency theory, the model of the study has been developed. The model illustrates factors that might affect the client's demand of value-added audit, including the expected relation for the different factors. The empirical material is collected, partly through a survey study, partly through secondary data. The result indicates factors that might tend to affect the client’s demand of value-added audit, which are in line with earlier studies. Our conclusion is that client’s demand of value-added audit may depend the importance of internal stakeholders, leverage and position. The new understanding may promote are more effective value-added audit for the client and the auditor. During the study, a lesser studied area was identified, which were if the marketing strategy of various audit firms are different. The variation of marketing may therefore be interesting to study in future research. / I samband med slopande av revisionsplikten 2010, har revisorns arbetsmarknad förändrats till att bli en mer konkurrensutsatt och kommersiell marknad. Eftersom det inte längre är obligatorisk för alla aktiebolag att anlita en revisor har behovet av att påvisa ett tillfört värde för klienten ökat. Mervärdet är ett koncept som revisionsbyråer använder för att försöka möta klientens förväntningar, men kan värdet av revisionen variera beroende på klient? Syfte med studien är att försöka förklara klientens efterfrågade värde av revisorn. Tanken med studien är att bidra med en bättre förståelse kring vilka faktorer som påverkar klientens efterfrågade värde, vilka har delats in i två värden: revisionsvärde och mervärde. Med hjälp av relevanta redovisningsteorier, exempelvis intressentteori och agentteori, har studiens modell utvecklats. Modellen illustrerar faktorer som kan antas påverka klientens efterfrågade värde av revisorn samt vilket samband som förväntas föreligga för respektive faktor. Studiens empiriska material har insamlats, dels genom en enkätundersökning, dels genom att hämta sekundärdata från respektive klients årsredovisning. Resultatet av studien indikerar på faktorer som tenderar till att påverka klientens efterfrågade värde av revisorn, vilka överensstämmer med tidigare forskning. Vår slutsats är att klientens efterfrågade värde av revisorn kan bero på följande faktorer: betydelsen av interna intressenter, skuldsättningsgrad och befattning. Den nya förståelsen kan främja en mer effektiv och värdeskapande revision, dels för klienten, dels för revisorn. I samband med studien identifierades ett mindre utforskat område inom värdeskapande revision, vilket var om marknadsföringsstrategin varierar mellan revisionsbyråer. Revisionsbyråernas marknadsföring kan därmed vara intressant för framtida forskning att studera.

With this bachelor thesis we want to research the correlation between motivation and coerced addiction treatment among clients. We want to know more about what the clients think about coerced addiction treatment, what possibilities there are to create motivation to change and what the clients experiences of the motivational work is. Coerced addiction treatment has been a part of Swedish history for a long time. Even though it has changed over the years there is still the question regarding how ethical it is and also whether coerced treatment is the most effective way to help people with an addiction problem. When a person is taken against their will to enter addiction treatment it is most likely done as a last resort trying to save a life. There are no written guidelines on how each treatment-institution should work regarding treatment and motivation, it is up to every single institution itself to decide. To get a better understanding of this we have done a literature study of two doctoral dissertations that has focused on clients opinion regarding coerced treatment and motivational work. Our findings showed us that motivation during coerced treatment is very complex because there are a number of factors that play important roles. Even though the opinion from the clients regarding their own coerced treatment and the motivational work at LVM-institutions varied, it gave us the understanding that there needs to be change. There needs to be more research on how to best help and support people with addiction problems during coerced treatment.

Bakgrund: Revision har en framstående roll ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, och har under sin framväxt möjliggjort samhällets ekonomiska framfart. Men i samband med denna framväxt har ett gap uppstått mellan klienters förväntningar och upplevt värde med en revision. Tidigare litteratur belyser inte vad som föranleder dessa förväntningar, eller vems förväntningar revisorn ska utgå ifrån. Författarna ämnar således att bidra med en ökad förståelse inom forskningsområdet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för gapet mellan klientens förväntningar och upplevt värde med en revision. Metod: Denna kvalitativa uppsats karaktäriseras med en deduktiv forskningsansats, där semistrukturerade intervjuer med tio chefer för ekonomiavdelningen (finansdirektör), en VD samt en pilotstudie utgjorde det empiriska materialet. För att analysera detta material har en tematisk analys nyttjats. Slutsats: Av uppsatsens rön framgår det att det föreligger ett gap mellan klienters förväntningar och upplevelser i samband med en revision. Detta gap manifesterar sig främst i revisorers tillkortakommanden gällande deras förståelse för verksamheten, som följd av revisionsbranschens upplevda överflöd av oerfarna juniorer. Klienters utbildning och erfarenhet visar sig, tillsammans med det reviderade bolagets storlek och bransch, föranleda deras förväntningar. Uppsatsen visar även att det kan föreligga skillnader mellan vad en VD och finansdirektör förväntar sig av en revision, beroende på hur företagsstrukturen ser ut. Således kan det vara nödvändigt att göra en distinktion av vem som utgör klienten inom företagsledningen. Uppsatsen bidrar med att visa nödvändigheten av en distinktion av vem som utgör klienten inom företagsledningen och vad som kan föranleda förväntningar. / Background: Auditing has a prominent role from a socio-economic perspective, and during its rise has made society's economic progress possible. But in connection with this growth, a gap has emerged between clients' expectations and perceived value of an audit. Previous literature does not shed light on what prompts these expectations, or whose expectations theauditor should assume. The authors thus intend to contribute with an increased understanding within the research area. Purpose: The purpose of this essay is to increase understanding of the gap between clientexpectations and perceived value with an audit. Method: This qualitative essay is characterized by a deductive research approach, wheresemi-structured interviews with ten CFO:s, a CEO and a pilot study constituted the empirical material. To analyze this material, a thematic analysis has been used. Conclusion: From the essay's findings, it appears that there is a gap between clients' expectations and perceived value in connection with an audit. This gap manifests itself mainly in auditors' shortcomings regarding their understanding of the business, as a result of the audit industry's perceived abundance of inexperienced juniors. Clients' education and experience, along with the audited company's size and industry, appear to drive their expectations. The essay also shows that there can be differences between what a CEO and CFO expect from an audit, depending on how the company structure looks. Thus, it may be necessary to make a distinction of who constitutes the client within the company management. The essay contributes by showing the necessity of a distinction of who constitutes the client within the top management team and what can cause expectations.