Klimakteriet är en naturlig process i kvinnanslivscykel där kroppen genomgår fysiologiska förändringar på grund av omställningari hormonnivån. Samtidigt är klimakteriet en utvecklingsrelaterad transition. Enligttransitionsteorin sker övergångsprocesserna inom en bestämd tidsram, följer enriktning och leder till förändringar i identitet, roll, relationer ellerbeteendemönster. Kunskap om dessa skeenden ochvad som påverkar kvinnors beteende under transitionen är en förut-sättning föratt sjuksköterskan skall kunna hjälpa dem att nå en hälsosam transition. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar val avkvinnors copingstrategier. Till resultatet användes 12 artiklar som granskadesoch analyserades utifrån syftet. Resultatet visade att det finns fem grupper avfaktorer som påverkar kvinnors val av copingstrategi: sociokulturella och socioekonomiska,typ och svårighetsgrad av klimakteriesymptom, tillgång till stödjande socialtnätverk, personlighetsrelaterade samt aktuell livssituation. Kvinnor som har etablerade nätverk kan söka hjälp och stöd i sin familjoch bland vänner. När nätverk saknas kan sjukvården bli den enda kontakten attdiskutera sina klimakteriebesvär med. Med beaktande av faktorerna som ligger till grund förolika copingstrategier bör sjukvården skapa utbildningsformer och modeller somkan hjälpa kvinnor medklimakteriesymtom att utveckla en effektiv copingstrategi. / Menopause is a natural process during a woman’slifecycle when her body goes through physiological changes due to hormonalalterations. Also, menopause is a development-related tran-sition.According to the theory of transition it will appear within a certain timeframe, follows a clear route and leads to alterations in identity, role,relations or behavioral patterns. Knowledge of these stages of change and whataffects women’s behavior during transition is a vital qualification requiredfor nurses to succeed in providing healthy transition. Thepurpose of this literature study was to high-light factors that affect thechoice of coping strategies. Twelve articles were studied and analyzed based onthe purpose of the study. The result showed that there are five groups offactors that can affect women’s choice of coping strategies; socio-cultural andsocio-economical, type and severity of menopause symptoms, availability ofsupportive social networks, personality related factors and the current lifesituation. Women with established networks can seek help and support withintheir family and amongst their friends. When there is a lack of these types ofnetworks, healthcare personnel can become the only resource for discussingmenopause-related issues. Keeping these factors in mind, which serve the basisfor different coping strategies, healthcare-institutions should createeducation and models to assist women with menopause symptoms and develop aneffective coping-strategy.

Bakgrund: Fysiologiska förändringar som uppstår till följd av menopaus kan ha en stor inverkan på kvinnor, både sexuellt och på andra plan i livet. Den sexuella hälsan är en stor del av människors identitet och påverkar upplevelsen av välbefinnande. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor undviker att samtala om sexualitet och sexuell hälsa, och att speciellt kvinnor under och efter klimakteriet är en patientgrupp vars sexualitet ofta förbises. Syfte: Syftet med studien var att utifrån aktuell forskningslitteratur sammanställa kunskap om hur kvinnor upplever sin sexualitet och sexuella hälsa under och efter klimakteriet. Metod: Genom strukturerade databassökningar i PubMed, CINAHL och PsycINFO identifierades 15 artiklar med kvalitativ ansats relevanta för studiens syfte. Innehållsanalys genomfördes för att identifiera mönster i de olika artiklarna. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre huvudteman: Klimakteriets påverkan på sexualitet och sexuell hälsa, Kontextens betydelse för klimakteriet och den sexuella hälsan samt Föreställningar kring klimakteriet, kön och sexualitet.Av resultatet framkom att kvinnorna upplevde positiva och negativa effekter av menopaus i relation till sexualitet och sexuell hälsa. Emotionella aspekter av sexualitet såsom närhet och intimitet var viktiga för många av kvinnorna. Vidare visade litteraturstudien att normer och diskurser hade en negativ inverkan på kvinnornas inställning till klimakteriet samt att den kontext de befann sig i påverkade deras upplevelser av sexuell hälsa. Konklusion: För alla kvinnor är upplevelserna av klimakteriet och den sexuella hälsan unika, varför vårdpersonal alltid måste utgå från den individuella patientens behov och önskemål. Då kvinnor upplever att de inte får tillräckligt med information om klimakteriet i relation till sexualitet har hälso- och sjukvården en stor möjlighet till förbättringsarbete. Sjuksköterskor behöver bland annat bättre verktyg för att samtala med patienter om sexualitet och sexuell hälsa. Det är även viktigt att belysa de strukturer och diskurser som finns i samhället rörande kön och ålder då de påverkar både patienter och vårdpersonal. / Background: Physiological changes appearing due to menopause may have a great impact on women, both sexually, physically and emotionally. Sexual health is a big part of a person’s identity and effects the feeling of well-being. Previous research show that nurses avoid talking about sexuality and sexual health, and that especially women during and after menopause is a patient group whose sexuality is often overlooked. Aim: The purpose of this study was to compile, based on current research literature, knowledge about how women experience their sexuality and sexual health during and after menopause. Method: Through structural database searches in PubMed, CINAHL and PsycINFO 15 qualitative articles relevant for the study’s aim were identified. Content analysis was used to identify patterns in the different articles. Results: The content analysis resulted in three main themes: The effects of menopause on sexuality and sexual health, Contexts effecting menopause and sexual health and Stereotypes regarding menopause, gender and sexuality. The results show that women experienced positive and negative changes on sexuality and sexual health due to menopause. Emotional aspects of sexuality such as affection and intimacy were for many women important. It also showed that norms and discourses had a negative impact on women’s attitude towards reaching menopause and that the context the women were in had an effect on their experiences of sexual health. Conclusion: The experiences of menopause and sexual health are unique for all women, establishing that health care professionals always must base their care on every patient’s individual needs and requests. Since women feel that they do not get enough information regarding menopause and sexuality, health care has a great opportunity to undertake improvement. Nurses need better tools to discuss sexuality and sexual health with their patients. It is also important to bring the structures and discourses existing in society regarding gender and age into light, since they affect both patients and health care professionals.

Bakgrund: Klimakteriet innebär för många kvinnor symtom och besvär som kan påverka upplevelsen av den egna hälsan. Den grundutbildade sjuksköterskan kan möta kvinnor i klimakteriet oavsett arbetsplats. För att bedriva personcentreradvård är det viktigt att förstå hur patienten upplever sin hälsa. Genom att belysa upplevelser hos kvinnor i klimakteriet utifrån komponenterna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet (KASAM) kan den grundutbildade sjuksköterskan förstå patientens upplevda hälsa. Utifrån detta kan slutsatser dras kring hur den grundutbildade sjuksköterskan kan utveckla omvårdnaden för kvinnor i klimakteriet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av klimakteriet utifrån hälsobegreppet KASAM med komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ litteraturstudie. De totalt 12 artiklarna som användes identifierades i databaserna CINAHL och PubMed. SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier användes för kvalitetsgranskning. Analysen genomfördes i fem steg i enlighet med Friberg (2017) och med deduktiv ansats. Resultat: Kvinnornas upplevelser varierade. Upplevelserna kategoriserades i ett antal subkategorier som fördelat på KASAM-komponenterna var följande: Begriplighet: “Viss förståelse” och “Osäkerhet och feltolkning”. Hanterbarhet: “Passiv coping” och “Aktiv coping”. Meningsfullhet:“Meningsfullt” och “Inte meningsfullt”. Konklusion: Upplevelsen av klimakteriet utifrån komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet varierar. Det finns flera omvårdnadsåtgärder som kan användas för att stärka en kvinnas KASAM under klimakteriet. Omvårdnadsåtgärderna kan vara inriktade mot att ge information, stöd och/eller motivation.

Bakgrund Klimakteriet är en hormonell omställning och innebär förändringar samt ett slut på kvinnans fertila år. Alla kvinnor genomgår samma hormonella förändringar under klimakteriet men det är individuellt hur det upplevs. Sexualitet är en av de grundläggande drifterna och något som är centralt i livet som människa. Det innefattar de psykiska, fysiska och sociala aspekterna av en individ och kan hotas av fysiologiska och psykologiska förändringar och besvär. Det är viktigt att uppmärksamma hur kvinnor upplever sin sexualitet under klimakteriet för att hjälpa kvinnor med sexuell dysfunktion samt för att lindra lidande. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter av sin sexualitet under klimakteriet. Metod En litteraturöversikt med resultat baserat på 15 vetenskapliga artiklar av kvantitativ- och kvalitativ design sökta i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna har granskats enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Integrerad analys användes för att bearbeta och analysera artiklarna. Resultat Resultatet visade att majoriteten av kvinnor upplevde en negativ förändring av sin sexualitet under klimakteriet. Kvinnorna relaterade förändringarna till hormonella omställningar, livshistoria och livssituation. Huvudfynd som identifierades var påverkan på sexuellt välbefinnande, vaginal torrhet och smärta under samlag, förändrad sexuell lust samt den sexuella relationen till sin partner. Slutsats Fynden visar att sexualitet är viktigt för många kvinnor under klimakteriet och att majoriteten upplever en negativ förändring av sexualitet som påverkar kvinnors sexuella välbefinnande under denna period i livet. Hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap om hur förändringar relaterade till klimakteriet påverkar sexualiteten kan förbättra det hälsofrämjande arbetet och hjälpa kvinnor med sexuell dysfunktion.

Bakgrund: Sexualiteten är en integrerad del av människans hälsa och kan variera i upplevelse och uttryck. Klimakteriet inträder som en naturlig del av åldrandet och kan ge upphov till olika kroppsliga förändringar. Primärvården ansvarar för att hjälpa kvinnor med klimakteriebesvär och i distriktssköterskans roll ingår att vårda hälsofrämjande, personcentrerat och förebyggande med ett holistiskt och hälsopedagogiskt förhållningssätt. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter av sexualitet vid klimakteriet. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats genomfördes och baserades på 15 artiklar av kvalitativ metod. Artiklarna inhämtades från Ageline, CinahlComplete och Pubmed. Använda sökord var sexuality, sexual health, menopause, climacteric, experience, perception och perspective. Tematisk analys utfördes utifrån Thomas och Hardens (2008) metodbeskrivning. Resultat: De huvudteman som framkom var Fysiska förändringar och Förändrad parrelation. Det första handlade om olika känslor som kvinnorna upplevde till följd av de fysiska förändringarna såsom vaginal torrhet och värmevallningar vilket påverkade deras sexuella lust. Det andra temat visade att kvinnor upplevde förändringar i parrelationen vilket främst orsakades av en obalans i sexuell lust och kvinnors förändrade behov. De hade olika sätt att hantera detta på i syfte att främja samlaget. Slutsats: Klimakteriet kunde påverka kvinnors sexualitet med olika symtom och förändring av sexuell lust. Det orsakade en känslomässig påverkan och kunde även influera parrelationen på olika sätt. Förändringarna hanterades olika där vissa sökte stöd via samtal, medan andra valde att inte diskutera det. / Background: Sexuality is an integral aspect of human well-being and can vary in experience and expression. Menopause occurs as a natural part of aging and can lead to various physical changes. Primary care providers are responsible for helping women with menopausal symptoms. The nurse’s role includes provision of person-centered care, that is preventive with an educational approach. Aim: The aim was to explore women’s experiences of sexuality during menopause. Method: A systematic literature review was conducted based on 15 articles of qualitative method. The articles were obtained from Ageline, CinahlComplete and Pubmed. The search terms used were sexuality, sexualhealth, menopause, climacteric, experience, perception and perspective. Thematic analysis was performed using Thomas and Harden’s (2008) method description. Results: Main themes emerging were Physical changes and Changed partner relationship. The first included different feelings experienced as a result of physical changes such as vaginal dryness and hot flushes which in turn affected their sexual desire. The second theme showed that women experienced changes in their relationship with their partner, mainly caused by an imbalance in sexual desire and women’s changed needs. They had different ways of handling this using various approaches to maintain sexual intercourse. Conclusion: Menopause impacted women’s sexuality through various symptoms and changes in sexual desire. It caused emotional effects and could also influence the dynamics of intimate relationships differently. The management of these changes varied, with some seeking support through conversations with others, while others chose not to discuss it.

Syfte och frågeställning. Syftet med studien var att rikta in sig på fysiskt aktiva kvinnor i klimakteriet och hur tillämpningen av fysisk aktivitet upplevs samt om träningsmotivationen har förändrats i relation till klimakterier besvär. Studien ämnade att främja kvinnohälsa genom att belysa deras upplevda erfarenheter gällande vägledning och stöd av fysisk aktivitet i relation till klimakteriet. Studiens frågeställningar är: (1) Hur upplevs fysisk aktivitet hos aktiva kvinnor med klimakteriebesvär? (2) Vad motiverar aktiva kvinnorna att träna i klimakteriet? (3) Vad har aktiva kvinnor i klimakteriet för erfarenhet och inställning till stöd för att vara fysisk aktiva?  Metod. Studien har utgått från en kvalitativ metod där fem fysiskt aktiva kvinnor med olika utförande av fysisk aktivitet intervjuats. Kvinnorna var mellan 49–56 år och hade varierande klimakteriebesvär. Semistrukturerade intervjuer har genomförts och var enskilda, där en intervjuguide har utgåtts ifrån. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Bearbetning av data analyserades enligt innehållsanalys. Genom dialog har tema, subtema, meningsbärande enheter, kondenserade meningar och koder skapats utifrån materialet.  Resultat. Fysisk aktivitet i klimakteriet visade sig ha positiv effekt och upplevs som ett sätt att hantera mentala och kroppsliga besvär som förekommer under klimakteriet. Vissa kroppsliga och mentala klimakteriebesvär förändrade upplevelsen av träningen. I sin tur kunde det ha en negativ inverkan på motivationen till fysisk aktivitet. Däremot visade det sig vara motivationshöjande att kunna hantera och förbättra sitt mående genom fysisk aktivitet. Kvinnorna framförde en saknad av engagemang, där ökad förståelse och ett helhetsperspektiv på klimakteriet är nödvändigt. Fysisk aktivitet kunde ses som ett sätt att skapa ett sammanhang där man kan känna gemenskap och stöd i denna period.  Slutsats. Baserat på intervjuerna och kvinnornas erfarenheter kan fysisk aktivitet motverka till en viss del klimakteriebesvär och är en betydande aktivitet att fortsätta med i klimakteriet men att modifiering av träningen kan behövas göras. Fysisk aktivitet upplevs som en betydelsefull och nödvändig insats i klimakteriet samt att dess effekt på borde belysas mer i den målgruppen. Klimakteriet och fysisk aktivitet är ett brett ämne och hälso- och sjukvård borde implantera stöd i det både mentalt och fysiskt.

The aim of this study was to illuminate the experience of climacteric in women with different culture backgrounds. The method was a literature review. Results are made of nine scientific articles. Sex main themes come out. The results are showing that the experience of climacteric is varying from woman to woman and from culture to culture. It is clear that women have lack of real knowledge about climacteric and are frightened before this period. Need of information before cli-macteric is huge among most of the women. Leininger´s caring theory have been used as theoretical frame of reference. / Syftet med denna studie var att belysa upplevelse av klimakteriet hos kvinnor med olika kulturell bakgrund. Metoden var litteraturstudie. Resultatet bygger på nio vetenskapliga artiklar. Sex teman har framkommit. Resultat visar att upplevelser av klimakteriet varierar från kvinna till kvinna och från kultur till kultur. En tydlig bild ses av att kvinnor saknar verklig kunskap om klimakteriet och är rädda inför denna period. Behovet av information inför klimakteriet hos de flesta kvinnor är stor. Leininger´s omvårdnadsteori har använts som referensram.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2002. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Klimakteriet är en naturlig del av kvinnans liv. Klimakteriet som även kallas övergångsåldern, är en period då kvinnans fysiologiska kropp genomgår hormonella förändringar. Tiden då klimakteriet infinner sig är individuellt. Vanligast är dock att klimakteriet infinner sig då kvinnan passerat en ålder av 40. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nordiska kvinnors upplevelser av klimakteriet. Metod: Metoden som används följer Friberg (2006) rekommendationer vad beträffar en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet bygger på nio vetenskapliga artiklar, vilka är såväl kvalitativa som kvantitativa. I resultatet presenteras fyra teman. Personlig utveckling, Livskvalitet, Kroppsliga förändringar och symtom samt Det sexuella samlivet. Konklusion: Studiens fynd visar att kvinnors upplevelser av klimakteriet skiljer sig åt. Vi är alla unika och uppfattar således livets prövningar olika. Trots individuella upplevelser visar studiens resultat att många kvinnor upplever klimakteriet positivt. De upplever att de utvecklats som person likväl som de ser att de blivit bättre rustade inför det kommande livet. Författarna kopplar kvinnornas positiva upplevelser till KASAM, Känsla av sammanhang, som talar för att människan lättare kan möta livets utmaningar om hon kan förstå dess relevans och mening. / Background: Menopause is a natural part of a woman's life. The climacteric also known as the menopausal, is a period when a woman's physiological body undergoes hormonal changes. The days of climacteric appear individually. Most common is that climacteric is present when the woman passed the age of 40. Aim: The purpose of this study was to describe the Nordic women's experience of climacteric. Method: The method used follows Friberg (2006) recommendations regarding a literature review. Result: The result is based on nine research articles, which are both qualitative and quantitative. The result is presented in four themes, Personal growth, Quality of life, Bodily changes and symptoms and The sexual life together. Conclusion:  The study findings show that women's experiences of climacteric are different. We are all unique and therefore understands the trials of life different. Although individual experiences shows results of the study that many women experience climacteric positively. They perceive that they developed as a person as well as they see that they become better prepared for the next life. The authors link women's positive experiences to the KASAM, sense of coherence, which suggests that humans can better meet the challenges of life if she can understand its relevance and meaning.

The primary purpose of this thesis is to improve one's understanding of how physically active women whom are currently in menopause experience this transition both psychologically and physically. Henceforth the study researches women's perceptions and thoughts on what can be improved in the Swedish health-care system to better women's experience of the menopause. This study will be done through a semi-constructed interview- and data collecting method, where six women are to be answering questions regarding their experiences of the menopause, their knowledge and lack of knowledge. How they perceive the Swedish health-care system and what their current physical activity level looks like. The results of the interviews indicate that all women interviewed experiences difficulties during the menopause, but neither one wants to aid the transition using medicine. Furthermore, the interviewed women argue that the health-care sector needs to take a greater responsibility in informing and helping women with their questions and offer a wider variety of treatment methods that does not infer risk. The conclusion of this thesis states that the health-care sector as well as gym facilities could be relevant arenas where guidance and information about the menopause time and what can be done to decrease effects of the menopause. This thesis correlate positively to previous research within this field, where the common theme is lack of openness and knowledge about the menopause period for both women as well as society in general.