Denna uppsats undersöker framställningen av äldre kvinnors sexualitet i populärmedicinsk litteratur i relation till begärets modernisering kring sekelskiftet 1900. Kring sekelskiftet 1900 separerades könsdriften från fortplantning och denna separation har beskrivits som begärets modernisering i relation till den undersöks hur äldre kvinnors sexualitet framställs, vilka normer kring deras sexualitet som framkommer, vilken bild av den äldre kvinnan konstrueras, och hur den konstrueras. För att lyfta fram, normer, vilken bild som konstruerades och hur den konstruerades anläggs en queerteoretisk utgångspunkt. Bilden som den medicinska litteraturen skapar av den äldre kvinnan är generellt att hon är asexuell, denna bild konstrueras genom att äldre kvinnors sexualitet antingen kopplas till ungdom, sjukdom, abnormitet eller genom att författarna förlöjligar eller skapar kriterier för sexualiteten eller genom att det normativa framställs som det självklara. Kvinnans sexualitet associeras inte med ålderdom. Begärens modernisering tycks inte påverka författarnas uppfattning av äldre kvinnors sexualitet. Äldre kvinnors sexualitet förknippas av både författare som separerar könsdriften från fortplantning och av författare som inte gör det, till reproduktion. Kvinnans könsdrift blev aldrig helt oberoende av fortplantningsfunktionen.

Många kvinnor går igenom klimakteriet medan de befinner sig i arbetslivet. Tidigare forskning visar att symtom i samband med klimakteriet kan leda till utmaningar för arbetande kvinnor och ha en negativ effekt på produktivitet och arbetsförmåga (Griffiths et al. 2013; Rees et al. 2021; D’Angelo 2022). Regeringen (2023) har gått ut med att människor kommer att behöva stanna kvar längre inom arbetslivet framöver, vilket innebär att det blir allt viktigare att skapa goda förutsättningar för att alla arbetstagare ska hålla ett helt arbetsliv. Vår studie syftar till att öka förståelsen för hur kvinnor upplever klimakteriet i samband med arbetslivet och att undersöka vilket stöd som skulle hjälpa dem och ge dem möjligheter för ett hållbart arbetsliv. Vi utgår från tre frågeställningar för att besvara syftet med studien. Våra teoretiska utgångspunkter bygger på tidigare forskning inom ämnet samt relevanta begrepp som kan analyseras i relation till klimakteriet i arbetslivet. De teoretiska begreppen är hållbart arbetsliv, arbetsanpassning, inkludering samt diskriminering. Vårt empiriska material består av åtta genomförda intervjuer där samtliga intervjuer har spelats in och transkriberats inför analysarbetet. Urvalet för studien har varit respondenter som i någon utsträckning förvärvsarbetar då klimakteriet ska sättas i relation till arbetslivet. För att analysera det insamlade materialet har vi skapat teman genom att sammanställa samtliga intervjusvar under de begrepp som redovisas i teorin. Studiens resultat visar att kvinnorna har övervägt att gå ned i arbetstid, byta yrke eller att de redan har lämnat en arbetsplats på grund av besvär i samband med klimakteriet. Resultatet visar även att de har sjukfrånvaro från sina arbetsplatser, samt att de saknar stöd och anpassningar relaterade till klimakteriet och den ohälsa det kan medföra. Studien visar att arbetsgivare kan stötta kvinnor i klimakteriet genom lämpliga arbetsanpassningar, men även genom kunskapsspridning och att ämnet lyfts på arbetsplatserna. Vår slutsats är att det behövs en ökad kunskap inom området och att hur kvinnliga medarbetare kan påverkas av klimakteriet behöver lyftas genom utbildningar på arbetsplatserna både bland chefer och medarbetare.

Bakgrund ​Alla kvinnor som uppnår en högre ålder kommer att uppleva klimakteriet. Denna fas är en naturlig del av kvinnors åldrande, då hormonell förändring sker och den reproduktiva perioden närmar sig sitt slut. Symtombilden i klimakteriet varierar från person till person och den hormonella förändringen kan påverka kvinnors sexuella hälsa som kan påverka välbefinnandet och livskvalitén. Sjuksköterskors ansvar är att tillämpa ett etiskt och personcentrerat förhållningssätt i sitt omvårdnadsarbete, samt bemöta varje individ med respekt, lyhördhet och erbjuda kvinnor stöd i alla livets faser. Syfte ​Att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa i samband med klimakteriet. Metod ​Litteraturöversikten sammanställdes utifrån material insamlat från tidigare forskning inom vårdvetenskap. Databaserna som användes var PubMed och Cinahl Complete. Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar, varav fyra kvalitativa, fem kvantitativa och en mixad metod. Artiklarna analyserades enligt Fribergs metod. Resultat ​Resultatet presenteras i tre huvudteman; Klimakteriet och den sexuella hälsan, Relationer, kommunikation och samspel och Kunskapstörst.​ Sammanfattning ​Kvinnors upplevelse av sexuell hälsa i klimakteriet varierar i hög grad. Klimakteriet ger upphov till olika symtom som påverkar den sexuella lusten och drivkraften. Faktorer som fysiska och psykiska symtom, relationsstatus, förändrad kroppsuppfattning och självkänsla, samt den sociokulturella och religiösa kontexten har betydelse för den sexuella hälsan och livskvaliteten. Bristande information och stöd från vården och samhället framträder tydligt i resultatet.​ / Background ​All women who reach an older age will experience menopause. This phase is a natural part of womens aging, as hormonal changes occur and the reproductive period comes to an end. The symptoms of menopause vary from person to person and the hormonal change can influence womens sexual health, which may affect well-being and quality of life. Nurses' responsibility is to apply an ethical and person-centred approach in their nursing work, as well as to treat each individual with respect, sensitivity and offer women support in all phases of life. Aim The aim was to to describe womens experiences of sexual health during menopaus. Method ​The literature review was compiled from material collected from previous research in nursing science. The databases used were PubMed and Cinahl Complete. The result is based on ten scientific articles, of which four are qualitative, five are quantitative and one is a mixed method. The articles were analyzed according to Friberg's method.​ Results The results are presented in three main themes; Menopause and sexual health, Relationships, communication and interaction and Thirst for knowledge. Summary Womens experience of sexual health during menopause varies greatly. Menopause gives rise to various symptoms that affect sexual desire and drive. Factors such as physical and psychological symptoms, relationship status, changed body image and self-esteem, as well as the socio-cultural and religious context are important for sexual health and quality of life. A lack of information and support from healthcare and society is clearly evident in the results.​

Bakgrund: Klimakteriet är en period i livet som sker före och efter den sista menstruationsblödningen. Tidigare studier har visat att kvinnor upplever fysisk aktivitet som en god behandling för klimakteriebesvär. Något som tidigare inte har undersökts är dock hur kvinnor upplever sina egna träningsvanor under denna period av livet och om de har behövt förändra dem till följd av besvär. Syfte: Syftet med denna studie är ett undersöka upplevelsen av träning under klimakteriet hos träningsaktiva kvinnor. Dessutom ämnar studien till att utforska hur klimakteriet kan påverka kvinnors träningsvanor till följd av besvär samt hur träning i sin tur kan påverka klimakteriebesvär. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med sju deltagande kvinnor som befann sig i klimakteriet och var träningsaktiva sedan minst två år innan klimakteriets början. Resultat: Deltagarna upplevde träning som något positivt vilket kunde förbättra klimakteriebesvär som sömnstörningar, humörsvängningar och psykiskt mående. Faktorer som sömnstörningar och ökad blödningsbenägenhet kunde påverka förmågan till träning. Pandemin var den faktor som främst påverkat kvinnornas träningsrutiner och majoriteten av kvinnorna hade ersatt besök på träningsanläggningar med promenader och vardagsmotion.  Slutsats: Studien visar på att det är positivt för kvinnor att fortsätta träna och hålla sig aktiva under klimakteriet. Utifrån resultaten visar studien att de flesta kvinnor fortsätter träna som vanligt även om vissa anpassningar av träning sker under klimakteriet utefter besvär och yttre omständigheter. På grund av den positiva upplevelsen av träning och träningens effekter på klimakteriebesvär rekommenderas kvinnor att bibehålla en aktiv livsstil under klimakteriet.

Denna studie syftar till att undersöka hur en kommunikationskampanj effektivt kan fÃ¥nga mÃ¥lgruppens uppmärksamhet och informera om klimakteriet och dess symptom, utan att skrämma publiken, samt genom sitt innehÃ¥ll skapa nya associationer till ämnet och uppmuntra öppna samtal om klimakteriet. Studien lyckades uppnÃ¥ sitt syfte genom att utveckla en kommunikationskampanj vid namn "Inget snack om saken". Kampanjen riktar sig till individer i Ã¥ldern 19-49 Ã¥r som dagligen rör sig i stadsmiljöer. Kampanjen bestÃ¥r av tre aktiviteter. För det första, utomhusaffischering som är avsedd att placeras i stadsmiljöer. För det andra en webbplats med en enda landningssida där mÃ¥lgruppen kan beställa ett antal broschyrer för ytterligare information. Slutligen tillhandahÃ¥lls en broschyr som ger mer information om klimakteriet. Slutsatserna som dras frÃ¥n studien är att kampanjen har stor potential att informera, fÃ¥nga uppmärksamhet och skapa nya associationer till klimakteriet hos mÃ¥lgruppen. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Bakgrund: Klimakteriet är en naturlig del av kvinnans liv och innebär fysiologiskt att äggstockarnas funktion successivt minskar till följd av hormonella förändringar. Kvinnor upplever olika fysiska och psykiska symtom under denna period. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av klimakteriet. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats valdes för att analysera 15 vetenskapliga artiklar. Databearbetningen utfördes med en metod för systematisk kvalitativ analys för allmänna litteraturstudier. Resultat: Utifrån 15 resultatartiklar identifierades fem huvudkategorier; Behov av kunskap, Känslomässiga reaktioner, En tid av förändring, Relationella aspekter samt Inställningar och attityder. Kvinnor upplevde brist på information och stöd från omgivningen samt kände sig oförberedda inför klimakteriet. Fysiska, psykiska och emotionella förändringar i samband med klimakteriet var vanligt bland kvinnors upplevelser. Både negativa och positiva upplevelser av klimakteriet framkom ur resultatet. Konklusion: Varje kvinnas upplevelse av klimakteriet är unik. Både kvinnor och vårdgivare behöver mer kunskap och information om klimakteriet för att säkerställa en jämlik och personcentrerad vård för alla kvinnor. / Background: The climacteric is a natural part of a woman's life, physiologically connected to hormonal changes resulting in a gradual decrease in the function of the ovaries. Women experience various physical and psychological symptoms during this period. Aim: The aim of this study was to shed light on women's experiences of menopause. Method: A general literature study with an inductive approach was chosen to analyze 15 scientific articles. The data processing was carried out with a method for systematic qualitative analysis for general literature studies. Results: Based on 15 articles, five main categories were identified; Need for knowledge, Emotional reactions, A time of change, Relational aspects and Attitudes. Women experienced a lack of information and support from their surroundings and did not feel prepared for the menopause transition. Many experienced physical, mental and emotional changes in connection to the climacteric. Women experienced both positive and negative aspects of the transition. Conclusion: Every woman's experience of the climacteric is unique. Both women and health care providers need better knowledge and information about the climacteric to ensure equal and person-centered care for every woman.

Bakgrund: Alla människor i alla åldrar har rätt till att uppnå god hälsa och välbefinnande. Sexualitet beskrivs som en central aspekt för kvinnor i klimakteriet då god sexuell hälsa kan öka kvinnors livskvalité. Dock är det vanligt med menopausala symtom och sexuell dysfunktion bland kvinnor under och efter klimakteriet vilket har en negativ inverkan på kvinnornas sexualitet och sexuella välbefinnande. För att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för dessa kvinnor behövs tillgång till en god sexuell hälsovård. Syfte: Syftet med denna metasyntes var att undersöka hur kvinnor upplever sin sexualitet under och efter klimakteriet. Metod: Kvalitativ metasyntes med en meta-etnografisk analysmetod. Databaser som inkluderats var CINAHL, PsycInfo, PubMed och Web of science. Efter kvalitetsgranskning återstod 13 artiklar som representerar metasyntesens resultat. Resultat: Fyra huvudteman har identifierats, Lust, Kroppsbildens förändring och betydelse, Yttre faktorer och ”Job as a wife”. I resultatet har även sju underteman identifierats, Symtom, Lustens transition, Acceptans, Strategier och kommunikation, Intimitet, Information och Adaptation. Slutsats: Metasyntesens resultat visade att klimakteriet medförde förändringar som ofta hade inverkan på kvinnors upplevelse av deras kroppsbild och sexuella lust. Till följd av minskad lust undvek kvinnor sexuella aktiviteter vilket hade en negativ inverkan på deras välbefinnande och relationer. Yttre faktorer påverkade även kvinnornas sexualitet. Partnerns roll och handlingar påverkade kvinnornas upplevelse av sin sexualitet vilket medförde att kvinnan adapterade sina sexuella behov efter partnerns behov och funktion. Klinisk tillämpbarhet: Resultaten av metasyntesen kan framför allt användas av barnmorskor men även av annan vårdpersonal för att öka kunskapen om hur kvinnor upplever sin sexualitet under och efter klimakteriet för att bättre kunna bemöta och tillhandahålla med information till dessa kvinnor. Förslagsvis kan barnmorskan göra det möjligt för kvinnor att mötas för diskussion och lyfta fram frågor, erfarenheter och upplevelser rörande sexualitet och sexuell hälsa. / Backgound: All people of all ages have the right to achieve good health and well-being. Sexuality is described as a central aspect for women during menopause as good sexual health can increase women's quality of life. However, menopausal symptoms and sexual dysfunction are common among women during and after menopause, which have negative impact on women's sexuality and sexual well-being. To ensure healthy lives and promote well-being for these women, access to good sexual health care is needed. Aim: The purpose of this metasynthesis was to investigate how women experience their sexuality during and after menopause. Method: Qualitative metasynthesis with a meta-ethnographic analysis method. Databases included were CINAHL, PsycInfo, PubMed och Web of science. After quality review, 13 articles remained to represent the results of the metasynthesis. Result: Four main themes have been identified, Lust, Change in body image and its significance, External factors and "Job as a wife". The result also identified seven sub-themes, Symptoms, Transition of Lust, Acceptance, Strategies and Communication, Intimacy, Information and Adaptation. Conclusion: The results of the meta-synthesis showed that menopause brought changes that had an impact on women's experience of their body image and sexual desire. As a result of decreased desire, women avoided sexual activities, which had a negative impact on their well-being and relationships. External factors also affected women's sexuality. The partner's role and actions influenced the women's experience of their sexuality, which meant that the woman often adapted her sexual needs to the partner's needs and function. Clinical implications: The results of the metasynthesis can primarily be used by midwives but also by other healthcare professionals to increase knowledge about how women experience their sexuality during and after menopause in order to better respond and provide information to these women. As a suggestion, the midwife can make it possible for women to meet for discussion and highlight questions and experiences concerning sexuality and sexual health.

Bakgrund Klimakteriet är en naturlig process nästan alla kvinnor går igenom och inträffar vanligtvis vid 45–55 års ålder. Processen pågår i flera år och det sker en gradvis minskning av östrogennivåer i blodet vilket till slut leder till kvinnans sista menstruation, menopaus.Klimakteriet medför kroppsliga förändringar och olika symtom som kan inverka på det fysiska, psykiska och sociala välmåendet. Egenvård är en viktig faktor vid behandling av klimakterierelaterade symtom. Det handlar om en individs förmåga att vårda sig själv med hjälp av kunskap och medvetenhet. Syfte Syftet är att belysa olika egenvårdsinsatser som kan lindra klimakterierelaterade symtom. Metod En icke systematisk litteraturöversikt utfördes. Artikelsökningarna utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science med relevanta sökord för syftet. Artiklarnas kvalitet granskades och en integrerad dataanalys genomfördes. Resultat 17 vetenskapliga originalartiklar inkluderades. 16 vetenskapliga artiklar var av kvantitativ design och en var av designen mixad metod. Identifierade huvudkategorier var: Levnadsvanor och Behandlingsinsatser. Fyra underkategorier utformades och beskrev olika egenvårdsinsatser vid klimakterierelaterade symtom. Egenvårdsinsatserna var fysisk aktivitet, hälsosamma kostvanor, knipövningar, användning av glidmedel samt relaxations-och andningsövningar. Dessa påvisades ha effekt för vasomotoriska symtom, sömnproblematik, stressreducering samt för det psykiska och sexuella välmåendet. Slutsats Det finns effektiva icke medicinska egenvårdsinsatser för att minska klimakterierelaterade symtom. Det är viktigt för hälso- och sjukvårdspersonal att ha kunskap kring klimakteriet som process, samt vilka egenvårdsinsatser som finns för att stötta kvinnorna i samband med upplevda besvär. Mer forskning bör bedrivas för att utveckla hur egenvårdsinsatser kan individualiseras och nyttjas kliniskt. / Background Menopause is a naturally occurring process that nearly all women go through at the age of 45–55. The process extends over several years and there is a gradual decrease in blood eostrogen levels which results in the womans last menstruation. The menopause comes with bodily changes and several different symptoms that can interfere with the physical, psychological and social wellbeing. Self-care is an important factor in treating menopause related symptoms and can be described as an individual's ability to care for themselves with knowledge and awareness.  Aim The aim is to highlight different self-care measures to treat menopause related symptoms.  Method A non-systematic literature review was conducted. The article searches were carried out in the databases PubMed, CINAHL and Web of Science, using relevant keywords for the aim of the review. The quality of the articles were analysed and an integrated data analysis was conducted. Results 17 original research articles were included. 16 articles were of quantitative design, and one was mixed method. The identified main headings were: lifestyle habits and treatment measures. Four subcategories were established and described different self-care measures for menopause related symptoms. Self-care measures were physical activity, a healthy diet, Kegel exercises, use of lubricant gel and relaxation/breathing techniques. These measures were shown to have effect on vasomotor symptoms, sleep problems, stress reduction and for the psychological and sexual wellbeing.  Conclusions There are several effective, non-medical self-care measures to reduce menopause related symptoms. It’s important for healthcare professionals to have knowledge about the process of menopause and which self-care measures are available to support women in their experience with problematic symptoms. More research is needed to develop how self-care measures can be individualised and used in practice.

Bakgrund: Klimakteriet är en övergångsperiod i kvinnans liv då hon går från att vara reproduktiv till icke reproduktiv. Kvinnans upplevelse är individuell men vanliga symtom är oregelbundet blödningsmönster, värmevallningar, svettningar och sömnproblem. Primärvården bör utgöra första instans för kvinnor som söker för klimakteriebesvär och distriktssköterskan utgör därmed en viktig roll för kvinnor i klimakteriet. Syfte: Syftet med studien var att i primärvårdsperspektiv beskriva distriktssköterskors arbete med klimakteriebesvär hos kvinnor. Metod: Kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. 12 intervjuer transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskor upplever att på grund av kunskapsbrist, tidsbrist och organisatoriska hinder kan de ej ge kvinnor i klimakteriet en god och adekvat vård. Kvinnor med klimakteriebesvär beskrivs känna sig nonchalerade av vården och önskar information och kunskap om klimakteriet för att bättre kunna hantera de besvär som kan uppkomma. Slutsats: Distriktssköterskor behöver förbättrad kunskap om klimakteriet, klimakteriebesvär, hormoner samt om de östrogenpreparat som de har förskrivning på. För en bättre och jämlik klimakterievård kunde det vara bra med nationella riktlinjer för detta område. / Background: The climacteric is a transitional period in a woman's life from being reproductive to non-reproductive. The woman's experience is individual, but common symptoms include irregular bleeding patterns, hot flashes, sweating and sleep problems. Primary care should be the first instance for women seeking treatment for climacteric symptoms, and the district nurse thus plays a vital role for women in the climacteric. Aim: This study aimed to describe district nurses' perception of climacteric symptoms in women from a primary care perspective. Method: Qualitative inductive approach in the form of semi-structured questions. 12 district nurses were interviewed, and data was analyzed based on qualitative content analysis. Results: District nurses fell that they cannot give women in climacteric a reasonable and adequate care due to lack of knowledge, time and organisational obstacles. Women with climacteric symptoms feel neglected by the healthcare system and want information and understanding about the climacteric to be able to handle the problems that may arise. Conclusion: District nurses need improved ability about the climacteric, climacteric symptoms, hormones and the estrogen preparations they have the right to prescribe. For better and equal climacteric care, it could be good to have national guidelines for this area.

Bakgrund Perimenopaus är en period som kvinnan genomgår innan hon når menopaus, även kallat klimakteriet. Perimenopausen kan innebära många besvärliga symtom, psykiska såväl som fysiska, vilket påverkar kvinnans livskvalité. Många kvinnor har otillräcklig kunskap gällande perimenopaus och dess symtom, men även vart man söker vård, stöd och råd samt upplever kvinnorna att ämnet sällan diskuteras. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter av vården vid perimenopaussymtom. Metod Metod av studien var en icke-systematisk litteraturöversikt med ett resultat baserat på 13 vetenskapliga originalartiklar. Av dessa var nio av kvalitativ design, tre av kvantitativ design samt en tvärsnittsstudie. Artiklarna inhämtades i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna har kvalitetsgranskats enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och analyserats med användning av en integrerad dataanalys. Resultat Litteraturöversiktens resulterade i form av två huvudkategorier med tillhörande underkategorier, som formades utifrån resultatets huvudfynd. Utifrån huvudkategorierna Erfarenhet av vården och Upplevelse av behandling beskrivs kvinnors upplevelser och erfarenheter av vården vid perimenopaussymtom. Slutsats Kvinnorna upplevde även variation i kunskapen hos vårdpersonal och kände att de inte fått tillräcklig information från vården, vilket fick många kvinnor att känna sig dåligt förberedda inför denna period. Det var av stor betydelse förutsatt att kvinnorna med perimenopaussymtom blev bemötta med förståelse för de besvär som kan upplevas. Ett bra bemötande samt en god relation till sin vårdgivare ledde till minskade symtom och besvär hos kvinnorna. / Background Perimenopause is the period before a woman reach menopause. This period can cause several distressing symptoms, both psychological and physical, which affects women’s quality of life. A large number of women lack knowledge about perimenopause and its symptoms, but also where to seek care, advice and support. Additionally, women also felt that this topic is infrequently discussed. Aim The aim was to describe women’s experiences of health care during perimenopausal symptoms. Method The method used in this study was a literature review with a result based on 13 original scientific articles. We used 9 qualitative design, three quantitative study’s and one cross sectional study. The articles were obtained from the databases CINAHL and PubMed. The articles have been reviewed in accordance with Sophiahemmet University’s assessment basis. Further, the data analysis was accomplished with an integrated analysis model. Results The result of this literature review was formed into two main categories with associated subcategories, which were formed after the main findings in the result. Women’s experiences of healthcare regarding perimenopausal symptoms are described under the main categories Experience of health care and Experience of treatment. Conclusions It was of great significance that women with perimenopausal symptoms were treated with an understanding of the distressing problems they might experience. Providing the patience with a good treatment in addition to the patient having a good relationship with its healthcare provider led to a decrease in symptoms and discomfort for the women. Additionally, women also felt that health professionals' knowledge varied and that they had not received enough information from the health service about menopause and its symptoms, causing many to feel unprepared for this period.