Bakgrund Kvinnor i åldersgrupp 45-59 år har ofta kommit in i klimakteriet och cirka 70 procent av dem upplever klimakteriebesvär. Perioden kan vara utmanande och medför tillhörande fysiska och psykosociala förändringar som markerar slutet på reproduktivt liv. Vid mötet med kvinnor i klimakteriet har sjuksköterskan en viktig undervisande funktion som kännetecknas av personcentrerat förhållningssätt. Hälsolitteracitet påverkar kvinnornas förmåga att ta emot hälsoundervisning, men också förutsättningar för sjukvårdpersonal att förmedla kunskapen. Det finns behov att närmare titta på rollen av hälsoundervisning under klimakteriet. Syfte Syftet var att belysa hälso- och sjukvårdens hälsoundervisning till kvinnor under klimakteriet. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt har genomförts som bygger på 14 kvalitetsgranskade artiklar. Artiklar omfattar kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Sökningar genomfördes i databaser PubMed och CINAHL. Integrerad dataanalys användes som analysmodell vid sammanställning av resultat. Resultat Genom dataanalysen identifierades tre huvudkategorier: Kvinnornas förkunskaper, Hälsoundervisningens faciliterande faktorer och hälsoundervisningens hämmande faktorer. De huvudfynden visade att kvinnorna hade svårigheter i att känna igen klimakteriesymptom och hade bristande uppfattning om menopausala hälsokonsekvenser. Bristen på information och utbildning hos kvinnor och vårdpersonal, samt låg hälsolitteracitet, hindrade hälsoundervisningen. Dåliga förkunskaper påverkade livskvaliteten och ledde till negativa föreställningar under klimakteriet. Litteraturöversiktens resultat diskuterades med utgångspunkten i Meleis transitionsteori med fokus på både kvinnors och vårdpersonalens perspektiv. Slutsats Det finns ett behov av ökad utbildning och informationsspridning om klimakteriet, dess symtom och hälsokonsekvenser för att förbättra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Sjuksköterskor kan spela en viktig roll i detta genom att upptäcka dessa kunskapsluckor, ge kvinnor nödvändig kunskapsutrustning och stöd för en hälsosam övergång. / Background Women aged 45-59 have often entered climacteric period and around 70 percent of them experience menopausal symptoms. The period can be challenging and brings associated physical and psychosocial changes that mark the end of the reproductive life. When meeting climacteric women, the nurse has an important teaching function characterized by person-centered approach. Health literacy can affect women's ability to receive health education, but also the conditions for healthcare personnel to pass on the knowledge. There is a need to look more closely about the role of health education in climacteric women. Aim The aim was to shed light on the health care system's health education for women during climacteric. Method A non-systematic literature review was conducted based on 14 articles. Articles include qualitative, quantitative, and mixed approaches. Searches were conducted in databases PubMed and CINAHL. Integrated data analysis was used as an analysis model when compiling results. Results Through the data analysis, three major categories were identified: The women's prior knowledge, Facilitating factors for health education and Inhibiting factors for health education. The main findings showed that women had difficulty recognizing menopausal symptoms and had a low perception of menopausal health consequences. The lack of information and education among women and healthcare providers, as well as low health literacy, hindered health education. Poor prior knowledge affected quality of life and led to negative beliefs during menopause. The results from the literature review were discussed based on Meleis' transition theory with a focus on both women's and healthcare providers' perspectives. Conclusions There is a need for increased education and dissemination of information about the symptoms and health consequences of climacteric to improve health promotion. Nurses can play an important role in this by identifying knowledge gaps, providing women with the necessary knowledge and support for a healthy transition.

Bakgrund ​​Sexuell hälsa definieras som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt välbefinnande i relation till sexualitet. Sexualitet omfattar olika aspekter av människors liv, inklusive könsidentitet, sexuell läggning, intimitet, reproduktion och sexuella roller. Klimakteriet utgör en naturlig del av kvinnans åldrande. Under denna period upphör kvinnans reproduktiva år och hormonella förändringar kan ge upphov till olika symtom såsom värmevallningar, nattliga svettningar, vaginal torrhet och sömnlöshet. Syfte ​​Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa under klimakteriet. Metod ​​En litteraturöversikt som baserades på 10 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat ​​Resultatet presenteras i tre huvudteman, En tid av förändring, ​Strategier för att genomgå klimakteriet, Vårdkontaktens betydelse. Slutsats ​​Kvinnors upplevelse av sexuell hälsa under klimakteriet varierar. Klimakteriet ger upphov till olika symtom som påverkar sexuell lust och motivation. Faktorer som fysiska och psykologiska symtom, relationsstatus, förändrad kroppsuppfattning och självkänsla, liksom sociokulturella och religiösa sammanhang är betydelsefulla för sexuell hälsa och livskvalitet. Resultaten framhäver tydligt bristen på information och stöd från hälso- och sjukvård samt samhället.​ / Background ​​Sexual health is defined as a state of physical, mental, social, and emotional well-being in relation to sexuality. Sexuality encompasses various aspects of people's lives, including gender identity, sexual orientation, intimacy, reproduction, and sexual roles. ​Menopause is a natural part of a woman's aging process. During this period, a woman's reproductive years come to an end, and hormonal changes can lead to various symptoms such as hot flashes, night sweats, vaginal dryness, and insomnia. Aim ​​The aim was to to describe womens experiences of sexual health during menopaus. Method A literature review based on 10 scientific articles from the databases Cinahl Complete and PubMed. Results ​​The results are presented in three main themes: A Time of Change, Strategies for Going Through Menopause, and the Importance of Healthcare Contact.​ Conclusions Women's experience of sexual health during menopause varies. Menopause gives rise to various symptoms that affect sexual desire and motivation. Factors such as physical and psychological symptoms, relationship status, altered body perception and self-esteem, as well as socio-cultural and religious contexts, are significant for sexual health and quality of life. The results clearly highlight the lack of information and support from healthcare and society.

<p>Syftet med denna studie var att kartlägga alternativa behandlingsmetoder för behandling av tidiga klimakteriebesvär, kring menopaus. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design, där tjugo vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar fem alternativa behandlingsmetoder: akupunktur, yoga, fysisk aktivitet, naturläkemedel och fytoöstrogener. Både akupunktur och yoga gav en signifikant förbättring vad det gäller värmevallningar, nattliga svettningar, sömnkvalitet och livskvalitet. Med ökad fysisk aktivitet upplevde kvinnorna färre fysiska och psykiska besvär kopplade till klimakteriet och förbättring av allmänna välbefinnandet, ingen skillnad sågs vad det gäller vasomotorbesvär. När naturläkemedel och fytoöstrogener jämförts med placebo, ses möjligen en minskning av värmevallningar och nattliga svettningar, samt ökning av livskvaliteten med dessa olika preparat men samma förbättring ses i dessa studier även med placebopreparat. Ingen av de alternativa behandlingsmetoderna hade effekt på vaginalslemhinnan och förbättrade därmed inte de urogenitala besvären. Slutsats av denna litteraturgenomgång av alternativa behandlingsmetoder är att vissa behandlingsmetoder innebär en förbättring vad det gäller tidiga klimakteriebesvär och livskvalitet, men att flera behandlingsmetoder inte är mer effektfulla än placebo. Ytterligare forskning, med fler stora randomiserade kontrollerade studier är nödvändig för att se effekten av och utvärdera de för närvarande tillängliga alternativa behandlingsmetoderna. Ännu ett forskningsområde är att studera kvinnornas upplevelser av alternativa behandlingsmetoder.</p> / <p>The aim of this study was to describe complementary therapies for treating early climacteric complaints, around menopause. The study was conducted as a literature review with a descriptive design, where the author examined twenty scientific articles. The result shows five complementary therapies, acupuncture, yoga, physical activity, herbal medicines and phytoestrogens. Both acupuncture and yoga significantly reduced hot flushes and night sweats, they also improved subjective sleep quality and quality of life. Increased physical activity made women report fewer physical and psychological symptoms attributed to menopause and improved general well-being, but it had no effect on vasomotor symptoms. When herbal medicines and phytoestrogens have been compared with placebo, they all showed a similar small relief of hot flushes and night sweats and improvement in quality of life. None of the complementary therapies showed effect on vaginal tracts and did not improve urogenital symptoms. The conclusion from this literature review is that some complementary therapies show improvement in the early menopausal symptoms and quality of life, but some treatments are not more powerful than placebo. Further research, with larger randomized controlled studies are necessary, both to see the effect of the currently accessible alternative treatments, but also to examine how women perceive the impact.</p>

Syftet med denna studie var att kartlägga alternativa behandlingsmetoder för behandling av tidiga klimakteriebesvär, kring menopaus. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design, där tjugo vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar fem alternativa behandlingsmetoder: akupunktur, yoga, fysisk aktivitet, naturläkemedel och fytoöstrogener. Både akupunktur och yoga gav en signifikant förbättring vad det gäller värmevallningar, nattliga svettningar, sömnkvalitet och livskvalitet. Med ökad fysisk aktivitet upplevde kvinnorna färre fysiska och psykiska besvär kopplade till klimakteriet och förbättring av allmänna välbefinnandet, ingen skillnad sågs vad det gäller vasomotorbesvär. När naturläkemedel och fytoöstrogener jämförts med placebo, ses möjligen en minskning av värmevallningar och nattliga svettningar, samt ökning av livskvaliteten med dessa olika preparat men samma förbättring ses i dessa studier även med placebopreparat. Ingen av de alternativa behandlingsmetoderna hade effekt på vaginalslemhinnan och förbättrade därmed inte de urogenitala besvären. Slutsats av denna litteraturgenomgång av alternativa behandlingsmetoder är att vissa behandlingsmetoder innebär en förbättring vad det gäller tidiga klimakteriebesvär och livskvalitet, men att flera behandlingsmetoder inte är mer effektfulla än placebo. Ytterligare forskning, med fler stora randomiserade kontrollerade studier är nödvändig för att se effekten av och utvärdera de för närvarande tillängliga alternativa behandlingsmetoderna. Ännu ett forskningsområde är att studera kvinnornas upplevelser av alternativa behandlingsmetoder. / The aim of this study was to describe complementary therapies for treating early climacteric complaints, around menopause. The study was conducted as a literature review with a descriptive design, where the author examined twenty scientific articles. The result shows five complementary therapies, acupuncture, yoga, physical activity, herbal medicines and phytoestrogens. Both acupuncture and yoga significantly reduced hot flushes and night sweats, they also improved subjective sleep quality and quality of life. Increased physical activity made women report fewer physical and psychological symptoms attributed to menopause and improved general well-being, but it had no effect on vasomotor symptoms. When herbal medicines and phytoestrogens have been compared with placebo, they all showed a similar small relief of hot flushes and night sweats and improvement in quality of life. None of the complementary therapies showed effect on vaginal tracts and did not improve urogenital symptoms. The conclusion from this literature review is that some complementary therapies show improvement in the early menopausal symptoms and quality of life, but some treatments are not more powerful than placebo. Further research, with larger randomized controlled studies are necessary, both to see the effect of the currently accessible alternative treatments, but also to examine how women perceive the impact.

Abstrakt Bakgrund: Sexuell hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt välbefinnande i förhållande till sexualitet. Det handlar inte bara om frånvaro av sjukdom, sexuell dysfunktion eller svaghet, det krävs ett respektfullt och positivt synsätt till sexualitet och relationer. Sexualitet är en av de grundläggande aspekter i människans liv som omfattar könsidentitet, sexuell läggning, sex, intimitet, roller och reproduktion. Klimakteriet är en naturlig del av kvinnans åldrande och medelåldern för klimakteriet är 51 år. Det innebär att kvinnans reproduktiva år upphör och det sker hormonella förändringar som kan ge symtom som; värmevallningar, nattliga svettningar, vaginal torrhet och sömnlöshet relaterad till störd nattsömn. Vid klimakteriet kan en del kvinnor vara oroliga för att förlora sin sexualitet och kvinnlighet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa under klimakteriet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med ett inifrånperspektiv och en induktiv ansats användes för att analysera data. Sju kvalitativa vetenskapliga artiklar ingick i resultatet. Resultat: Sex slutkategorier presenteras: Upplevelsen av kvinnlighet påverkas, Sexuell dysfunktion leder till känslomässig lidande, Samlag upplevs som en skyldighet, Öppenhet om sexuell dysfunktion ökar sexuellt välbefinnande, Ett ökat sexuellt intresse och Strategier kan förbättra sexuellt välbefinnande. Slutsats: Att möta kvinnor under klimakteriet kräver att man har en helhetssyn. Som sjuksköterska är det viktigt att man har kunskap om olika kulturer, transkulturell omvårdnad, förändringar som kan leda till sårbarheter samt att införa patientutbildning om förändringarna som sker under klimakteriet för att på bästa sätt främja kvinnans emotionella, fysiska och sexuella välbefinnande.

Bakgrund Klimakteriet är en hormonell förändring som alla kvinnor går igenom och är ett resultat av kvinnans fertila år. Den hormonella förändringen påverkar alla kvinnor men på olika sätt och upplevelsen av dess påverkan kan skilja sig mellan olika kvinnor. Symtomen som kvinnan upplever kan vara både fysiska och psykiska och kan komma att påverka kroppsbilden och den sexuella hälsan. Att uppmärksamma kvinnans upplevelse av klimakteriet, ge henne utrymme för sina tankar och erbjuda möjlighet att få stöd i detta kan styrka hennes egenmakt i livsstilsförändringen. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter kring sin sexuella hälsa under klimakteriet. Metod Metod för studien var en icke-systematisk litteraturöversikt. Litteraturöversikten presenterar resultat från 16 vetenskapliga originalartiklar inhämtade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. De vetenskapliga artiklarna är av blandad design och har kvalitetsgranskats i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och analyserat enligt en integrerad dataanalys. Resultat Litteraturöversikten resulterade i tre olika kategorier och tillhörande underkategorier baserat på huvudfynden i kvinnornas upplevelser. Följande kategorier har identifierats; Upplevelsen av menopausala symtoms inverkan på den sexuella funktionen, Effekter på den sexuella hälsan och Behov av behandling och stöd för ökad sexuell hälsa. Slutsats Litteraturöversikten påvisade att majoriteten av kvinnorna som genomgår klimakteriet upplever en negativ förändring i sin sexuella hälsa. Den förändrade kroppsbilden i kombination med menopausala symtom påverkade kvinnans sexuella funktion negativt. Många kvinnor beskrev en önskan om att få stöd och rådgivning av sjuksköterskan kring hur hon ska kunna återta egenmakt över sin sexualitet. För att kunna stödja kvinnan i den hormonella förändringen är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap kring klimakteriet och hur kvinnan kan komma att påverkas för att främja hälsa och välbefinnande. / Background Menopause is a hormonal change that women go through and represent the ending of women's fertile years. The hormonal change affects women but in different ways and the experience of its impact can differ between women. The symptoms that women experiences can be both physical and psychological and can affect the body image and the sexual health. Paying attention to a woman's experience of menopause, giving her space for her thoughts and offering the opportunity to receive support can strengthen her autonomy in this lifestyle change. Aim The purpose of this literature review was to describe women's experiences surrounding sexual health during menopause. Method The method used for the study was a literature review. The literature review presents results from 16 original scientific articles obtained from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. The scientific articles are of mixed designs and have been quality reviewed in accordance with Sophiahemmet University's assessment data and analyzed according to an integrated data analysis method. Results The literature review resulted in three different categories and associated subcategories based on the main findings from women's experiences. The following categories have been identified; The experience of menopausal symptoms and it’s effect on the sexual function, Effects on sexual health and Need for treatment and support for increased sexual health. Conclusions This literature review showed that the majority of women who undergo menopause experience a negative change in their sexual health. Many women described a desire to receive support and advice from the nurse on how she can be able to regain autonomy over her sexual health. To be able to support the woman during menopause it is important that the nurse has knowledge of how the woman may be affected to promote health and wellbeing.

Åldrande befolkningar är en global utmaning särskilt med ökande incidens av åldersrelateradesjukdomar, särskilt Alzheimers sjukdom (AD). AD är den mest förekommande formen avdemens. Sjukdomen, kännetecknas av kognitiv försämring, med varierande grad avminnesförlust och funktionsnedsättning. Alzheimers patologi involverar ackumulering av β-amyloidpeptider och hyperfosforylerat tauprotein,vilka bidrar till sjukdomens progression. Östrogen samt östrogenreceptorerna påverkarmånga kroppsfunktioner och är särskilt viktiga för neuroprotektion och reglering av genuttryck.Trots kunskapsframsteg är mekanismerna bakom könsskillnader i AD och östrogenets effekterinte helt förstådda, vilket understryker behovet av vidare forskning för att utveckla effektivabehandlingar och förstå sjukdomens underliggande biologi. Syftet med denna studie är att djupare förstå östrogens roll i Alzheimers sjukdom, samt attundersöka utveckling, respektive förbättring av AD beroende på östrogens nivåer i kroppen.För att uppnå syftet, gjordes en systematisk litteratursökning på internationella databaser.Artiklarna som inkluderas i studien granskades och dess relevans bedömdes med noggrannhetvia urvals steg. Endast relevanta artiklar som uppfyller inklusionskraven inkluderades för attbesvara syftet och frågeställningen. Det visades att behandling med östradiol förbättrade minnet hos AD-musmodeller. E2-behandlade möss uppvisade lägre nivåer av β-amyloid plack och minskad tau-fosforyleringjämfört med obehandlade AD-möss. Långvarig hormonbehandling, särskilt hos kvinnor sompåbörjar behandlingen vid en yngre ålder, kan öka risken för Alzheimers sjukdom genom ettöverskott av östrogen, vilket belyser östrogenets komplexa roll i sjukdomens patogenes ochbehandling. Östrogenreceptorerna spelar en roll i regleringen av tau-fosforylering, där ERαöveruttryck ökade tau-fosforyleringen och ERβ överuttryck minskade den. Effekten avöstrogenbehandling på APOE-genotypen i möss visade genotypberoende effekt. Östrogenerbjuder en potentiellt skyddande roll mot Alzheimers sjukdom men effekterna är beroende avindividuella och genetiska faktorer. Resultaten indikerar att östrogen har en potentiellskyddande effekt mot AD genom att modulera β-amyloid och tau-fosforylering samt genom attfrämja neurogenes. Dessa fynd understryker östrogens betydelse som ett potentiellt terapeutisktmål för AD, särskilt med tanke på de genetiska och hormonella faktorer som bidrar tillsjukdomsutvecklingen. Resultaten understryker vikten av försiktighet vidhormonersättningsterapi och behovet av ytterligare forskning för att förstå de genetiska ochhormonella faktorernas inverkan på risken för Alzheimers.

Bakgrund: Livskvaliteten under klimakteriet och hur kvinnor skattar sin tillvaro påverkas av flera olika komponenter. Förutom sociala och miljömässiga förändringar, drabbas många kvinnor av olika grad av fysiska och psykiska symptom, som påverkar livskvaliteten negativt. För att förbättra måendet används numera både hormonella och icke-hormonella metoder. Antonovskys känsla av sammanhang (KASAM), innefattar begreppen: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, som har visat sig kunna underlätta för människors anpassning till svåra livssituationer. Motiv: Effekten av KASAM under klimakteriet är däremot ett mycket outforskat område, både nationellt och internationellt. Det saknas också forskning om starkare KASAM kan bli en skyddsfaktor för bättre hälsa och mående i denna målgrupp.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysisk och psykisk hälsa samt livskvalitet bland kvinnor i klimakteriet, samt att undersöka om känsla av sammanhang var relaterad till graden av klimakteriesymptom och psykiskt välmående. Metod: Totalt 480 kvinnor i klimakteriet, rekryterades till en tvärsnittsstudie enligt kvantitativ ansats, via en webbenkät på Facebook. Förutom sociodemografiska faktorer inkluderades fyra validerade mätverktyg: Menopause Rating Scale (MRS), World Health Organization Quality of Life (WHOQOL)-BREF, Sense of Coherence (SOC)-13 och Hospital, Anxiety and Depression Scale (HADS). För att besvara syfte och frågeställningar utfördes två multivariata variansanalyser. Resultat: Huvudresultatet visade att det fanns en statistiskt signifikant skillnad i graden av fysiska och psykiska klimakteriesymptom relaterat till KASAM. Kvinnor med hög KASAM hade statistiskt signifikant lägre grad av vegetativa, psykologiska och urogenitala symptom, samt signifikant lägre grad av oro och nedstämdhet, jämfört med kvinnor med låg eller måttlig KASAM. Livskvaliteten relaterad till omgivningen var generellt god, medan fysiologiska, psykologiska och sociala domäner endast var måttliga. För övrigt var det drygt hälften (51 %) av kvinnorna, som använde någon form av hormonpreparat och 112 (23.3 %) idkade regelbunden fysisk aktivitet. Konklusion: Högre KASAM har samband med bättre mående hos kvinnor i klimakteriet, fastän det krävs ytterligare forskning i ämnet. / Background: The quality of life during the climacteric period and how women value their lives, is affected by several different components. In addition to social and environmental changes, many women suffer from varying degrees of physical and mental symptoms, which negatively affect the quality of life. Both hormonal and non-hormonal methods are nowadays used to improve well-being. Antonovsky's Sense of Coherence (SOC), consists of the concepts: comprehensibility, manageability and meaningfulness, which are proven to facilitate people´s adaption to harsh life situations.  Motive: The effect of SOC during menopausal transition is, however, a very unexplored field both nationally and internationally. There is also a lack of research whether stronger SOC can be a protective factor for better health or well-being in this target group.  Aim: The purpose of the study was to describe physical and mental health and quality of life among women during menopausal transition and to investigate whether Sense of Coherence is related to the degree of menopausal symptoms and mental wellbeing.  Methods: Totally 480 women in the climacteric period, were recruited to a cross-sectional study with a quantitative approach, through an internet survey on Facebook. In addition to socio-demographic factors, four validated assessment instruments were included: Menopause Rating Scale (MRS), The World Health Organization Quality of Life (WHOQOL)-BREF, Sense of Coherence (SOC)-13 and The Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS). To answer the aim and the research questions, two Multivariate analyses of variances were conducted.  Results: The main results showed that there was a statistically significant difference in the degree of physical and mental climacteric symptoms related to KASAM. Women with high SOC had statistically significantly lower degree of vegetative, psychological and urogenital symptoms, as well as significantly lower degree of anxiety and depression, compared to women with low or moderate SOC. The quality of life related to the environment was generally good, while Physical, Psychological and Social Relationships domains were only moderate. In addition, slightly more than half (51 %) of the women, used some form of hormone replacement therapy and 112 (23.3 %) practiced regular physical activity.  Conclusion: Higher SOC among women in the climacteric period, is associated with better well-being, although further research is needed in this topic.

Björnsdotter, A &amp; Engelin, K. Interventioner för ökat sexuellt välbefinnande under klimakteriet. Fokusgruppsintervjuer med hälso- och sjukvårdspersonal. Masteruppsats i sexologi 30 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för social arbete, 2023. Få kvinnor passerar klimakteriet obemärkt och helt utan besvär.Det övergripande syftet med den här studien var att utforska vilka erfarenheter sexualitetskompetent hälso- och sjukvårdspersonal hade av hur fysiska- och psykiska klimakteriebesvär påverkar sexuellt välbefinnande och vilka interventioner som uppfattades vara hjälpsamma. Tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer utfördes i Malmö med totalt elva personer. Intervjuerna analyserades med en reflexiv tematisk analys. Analysen utmynnade i sex huvudteman och tolv tillhörande underteman. Huvudteman var Kunskapen är väldigt låg för väldigt många, Ibland funkar det, ibland inte. Samarbete tvärprofessionellt viktigt för både hjälpsökande och professionella, Kan lite om mycket. Och mycket utifrån sin grundprofession, Ingen hjälp – eller kanske värre, fel hjälp, Sexet funkar inte och Om du är resursstark kan du få hjälp men hur ska vi nå övriga? Studien visar att fysiska och psykiska klimakteriebesvär påverkar det sexuella välbefinnandet. Erfarenheterna från informanterna var att interventioner såsom exempelvis hormonterapi, psyko-edukation, basal kroppskännedom, bäckenbottenträning, avslappningsövningar och arbete kring lust och njutning var hjälpsamma. Deltagarna saknade lättillgänglig information och verktyg som anpassats efter olika kvinnors behov. Ökad kompetens inom vården och ett tvärprofessionellt samarbete var viktigt. Det framkom också att klimakterievården är ojämlik och bland annat intersektionella faktorer påverkar vem som söker och får vård idag. / Björnsdotter, A &amp; Engelin, K. Interventions for sexual well-being during menopause. Focus group interviews with healthcare personnel. Master Thesis in Sexology 30 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2023. Few women go through menopause unnoticed and without problems such as dry and fragile mucous membranes or problems with sleep. The overall purpose of this study was to explore the experiences of sexually competent healthcare professionals of how physical and psychological menopausal symptoms affect sexual well-being and which interventions were perceived as helpful. Three qualitative focus group interviews were conducted in Malmö with a total of eleven participants. The interviews were analyzed with a reflexive thematic analysis. The analysis resulted in six themes and twelve associated subthemes. The main themes were Knowledge is very low for very many, Sometimes it works, sometimes it does not. Cross-professional cooperation is important for both those seeking help and professionals, Know a little about a lot. And a lot based on their primary profession, No help – or perhaps worse, the wrong help, Sex does not work, and If you have resources you get help, but how are we going to reach the rest?  The study shows that physical and psychological menopausal symptoms affect sexual well-being. The experiences of the informants were that interventions such as hormone therapy, psychoeducation, body awareness training, pelvic floor training, relaxation exercises, and activities to improve sexual desire and pleasure were helpful. They lacked easily accessible information and tools adapted for different women’s needs. Increased competency in healthcare personnel and interprofessional collaboration were described as important.  The participants also noted that help for menopause problems are unequal and, among other things, intersectional factors affect who seeks and receives care today.