The increased greenhouse effect is today a global environmental problem that affects all living things on our planet. One fifth of the domestic emissions of greenhouse gases in Sweden originate from the construction and real estate sector. The Swedish Government has taken action to reduce the climate impact and is therefore suggesting a climate declaration requirement. This means that all buildings whose planning permission is handed in after the 1st of January 2022 is obliged to follow this requirement. To climate declare implies to show the total amount of greenhouse gases related to the materials used. The purpose of this study is to increase knowledge about the challenges and possibilities the proposition of climate declaration might bring. Four structural engineers were interviewed with aim to investigate their point of view on this issue and how their way of working might be affected in the future. To identify challenges that might occur with reference to the proposition of climate declaration, two calculations of climate impact were done. Results from the interviews indicate that the structural engineers enter the process of a project too late to contribute in an optimal way to a reduced climate impact. The calculation of climate impact shows e.g. that glass wool contributes to a higher climate impact than insulation of cellulose regardless of which environmental data was used. Calculation of climate impact shows that the majority of the materials contributes to a higher climate impact if generic data was used instead of product specific data. When the climate declaration requirement is introduced it will be important to allocate resources to investigate alternative material and methods, in order to reduces the climate impact. The idea of who traditionally access the different stages of the process of building may need to be questioned. / Den förstärkta växthuseffekten är idag ett globalt miljöproblem som påverkar allt levande på vår planet. I Sverige beräknas en femtedel av utsläppen av de inhemska växthusgaserna härledas till bygg- och fastighetssektorn. Som ett steg mot en minskad klimatpåverkan föreslår Sveriges regering att alla byggnader vars bygglov söks från 1 januari 2022 ska klimatdeklareras och har gett Boverket i uppdrag att lägga fram ett förslag på utförandet. Att klimatdeklarera en byggnad innebär att redovisa det totala utsläppet av växthusgaser från de material som byggs in i en byggnad. Detta examensarbete har genomförts i samarbete med enheten för Hållbara byggnader på Ramboll Sweden AB med syfte att sprida kunskap om vilka utmaningar och möjligheter Boverkets förslag kan komma att innebära. I studien har fyra konstruktörer intervjuats för att undersöka deras syn på Boverkets förslag och hur det kan komma att påverka deras arbetssätt. För att få förståelse för de utmaningar som kan tänkas uppstå har det i studien även gjorts klimatberäkningar för att identifiera olika typer av problem. I intervjuerna vittnar respondenterna om att konstruktörer ofta kommer in för sent i byggprocessen för att optimalt kunna bidra till en minskad klimatpåverkan. Ur studiens klimatberäkningar framgår det till exempel att ett vindsbjälklag isolerat med glasull har en nästan dubbelt så stor klimatpåverkan som ett vindsbjälklag isolera med cellulosaisolering. Samtidigt ser man att beräkningsmetoderna och miljödatakällorna ger förhållandevis stor skillnad avseende materialens klimatpåverkan. Det kan vid införandet av klimatdeklarationer komma att bli viktigt att avsätta tid för att undersöka alternativa material och metoder i syfte att minska klimatpåverkan. Synen på byggprocessen, vilka aktörer som traditionellt medverkar i vilka skeden, kan även behöva utmanas.

According to the national climate policy framework adopted by Riksdagen (the Swedish parliament) 2017, Sweden should reach zero net emissions of greenhouse gases in 2045. For this to be successful, the construction and real estate industry, which annually accounts for one fifth of Sweden’s territorial greenhouse gas emissions, needs to minimize its emissions. One step towards reducing the emissions is to track and quantify them and that is why in 2022 a new law will come in to force that requires the developer to make climate declarations on all new buildings. This study has investigated how and when climate calculations of planned buildings should be carried out in order to be as beneficial as possible. Furthermore, the study examined material choices and emission allocation in order to reduce greenhouse gas emissions caused by the construction process. A building information model (BIM model) of an educational building which is planned to be built, served as a case study for this project. The BIM model was imported to a spreadsheet program in order to create three different versions of the building in three common framing materials; wood, concrete and steel. A list of all used building components, construction resources and associated quantities was produced and exported for each model. The list was imported to a climate calculation tool, based on Life Cycle Assessment (LCA), to manually link the construction resources with their corresponding LCA data. General waste fractions and general transport scenarios were entered for each construction resource. Theresults showed that the wooden frame model emitted 28 %less carbon dioxide equivalents (CO2e) than the concrete frame model and 22 % less than the steel frame model. The wood frame itself generated a 54 % less greenhouse gas emissions than the concrete frame and 45 % less than the steel frame. Concrete and insulation were the two resource groups that caused the greatest climate impact in five out of six cases. The production of the building components caused 88–90 % of the total climate footprint for all three models. Transport of the building components to the construction site and resource waste at the construction site both caused between 4–6 % of the climate impact in all models. The study also found that the climate calculations should be carried out as soon as the general architectural model of the building is created, in order for the calculations to serve as a decision basis in the project planning where design choices are made. The price for the climate calculations at an early stage in the construction process is low because the BIM model is relatively simple and therefore the calculations are not time-consuming. If the climate calculations occur at a later stage of the construction process, the emission figures become more accurate, but the price for the calculations increases. In addition, it is more difficult and much more expensive to make changes at a later stage. Thus, the probability is that the climate calculations will not be used in any decision. Nyckelord

Under Parisavtalet som träde i kraft 2016 enades näst intill alla världens länder om att jordens globala uppvärmning ska hållas under 2 grader Celsius, helst 1,5 grader Celsius. Sverige har som mål att uppnå netto-noll utsläpp av växthusgaser år 2045. För att minska utsläppen har regeringen anstiftat en ny lag som trädde i kraft den 1 januari 2022. Lagen innebär att nästan alla nyproducerade byggnader måste klimatdeklareras för att erhålla slutbevis. Klimatdeklaration är en uträkning av samtliga utsläpp av växthusgaser i byggskedet som är byggnadens första del i dess livscykel. Syftet med lagen är dels att minska utsläppen av växthusgaser, dels att öka kunskapen om klimatproblematiken inom byggbranschen och därefter komma med åtgärder. Det handlar också om att alla aktörer ska bli delaktiga och att livscykelanalys blir mer uppmärksammat. Rapportens syfte är att undersöka hur den nya lagen påverkar RO-Gruppen samt öka kunskap om klimatdeklaration. Genom att studera omfattningen gällande klimatdeklaration och livscykelanalys har ett pilotprojekt genomförts. Pilotprojektet innefattar en påbörjad klimatdeklaration för att skapa förståelse hur lagen tillämpas i praktiken. Utifrån pilotprojektet har en manual tagits fram. Manualen är som en handbok RO-Gruppen kan använda sig av när en klimatdeklaration är aktuellt. För att en klimatdeklaration ska kunna utföras krävs ett samarbete mellan samtliga aktörer i byggbranschen. Det krävs att alla aktörer är engagerade gällande att minska de klimatförändringar världen står inför idag. I dagsläget är det endast lagkrav på att en klimatdeklaration ska registreras på Boverkets hemsida men i takt med att fler klimatdeklarationer registreras kommer Boverket kunna införa gränsvärden utifrån statistiken. / In the Paris agreement 2016, most countries in the world signed on to that the global warming should stay below 2 degrees Celsius, preferable 1.5 degree Celsius. Sweden has set a goal of zero net emissions of greenhouse gases by the year of 2045. To reduce the greenhouse emissions a new law has been released first of January 2022. The law states that almost all new buildings must have a climate declaration to get final approval. A climate declaration is a calculation of all greenhouse gases during the construction phase, which is the first phase in the life cycle of the building. The purpose with the law is to reduce the emissions of greenhouse gases, increase knowledge and awareness withing the construction industry. It´s also about getting all parties involved and raise awareness for the life cycle analysis. The purpose of this report is to investigate how the new law will affect the Swedish company RO-Gruppen and increase the knowledge of climate declarations. A pilot project has been performed to study the effect regarding climate declaration and live cycle analysis. The pilot project includes a start of a climate declaration to understand how the law should be applied. From the study of the pilot project a manual has been created. The manual will be a guide for RO-Gruppen when performing a climate analysis. To create a climate declaration all parties involved in the project need to collaborate. It’s required that all parties are engaged in wanting to solve the climate challenge the world is facing now. Today the law states that a climate declaration must be registered at Boverket, a Swedish authority, but as more climate declarations will be performed, Boverket will use statistics to set allowed limits further on.

In January 2022, a new requirement will be introduced for declaration of building’s carbon footprint, which is a comprehensive requirement compared with previous regulations. This will hopefully lead the industry in the direction to achieve a net zero carbon footprint by 2050. This study explores the challenges and opportunities of this new requirement to serve as an approach to make more environmentally friendly choices. Many companies currently lack relevant knowledges to perform and evaluate building’s carbon footprint and thus may find this requirement challenging. The purpose of the study is to motivate construction companies and explore the benefits of this requirement in reducing CO2 emissions. This research work is focused on a building case which was built recently by a small construction company. The company runs by some craftsmen and it can therefore be a challenging task to understand and fulfil this requirement. In this study, a life cycle analysis is performed using the documents and materials obtained from the construction company. The declaration requirement concerns mainly the materials used in the building envelope as well as interior walls and load-bearing structures. The requirement is set on the CO2 emitted from production of building materials and components off-site along with on-site production of buildings (i.e. modules A1-A5 in a building's life cycle). The same scope is also applied in the study to analyze CO2 emissions. The analysis was performed in accordance with the recommendations of the Swedish National Board of Housing, Building and Planning, in the OneClickLCA (LCA tool) and by using specific data (ie environmental product declarations) and also more generic data that best represented the case. The results showed that modules A1-A5 were contributed to approximately 94.8 kgCO2e/m2 floor area. The materials with order of high to low CO2 emissions were respectively metal, insulation, wood and gypsum boards. Replacement of the insulation and gypsum boards to more environmentally friendly alternatives provided significant carbon footprint reductions. In addition, the CO2 emissions caused by the transport of wood materials could be reduced through replacement to more local alternatives. As a result, the new scenario which adopted all these alternative solutions could result in approximately 77.68 kgCO2e/m2 floor area which was almost 18% lower than the CO2 emitted from as-built design of the building case.   The conclusion of the study could be summed up that (1) there is an environmental benefit by using locally produced materials, (2) significant reductions in carbon footprint could be obtained by replacing materials to more environmentally friendly ones, which were also produced locally. All these indicated that the requirement on climate declaration can form the basis for making more conscious choices and reduce the carbon footprint of buildings from a life cycle perspective.

Sweden has set a goal to be climate neutral by 2045. To be able to reach that goal, theconstruction and real estate sector must go through a change. In 2018 the construction and realestate sector produced one fifth of Sweden´s emissions of greenhouse gases. On the first ofJanuary 2022, a new law will be introduced in Sweden. The new law says that all new buildingsmust have a climate declaration. The Swedish government has hopes that the law will decreasethe emission of greenhouse gases.The purpose of this thesis is to investigate how the challenges that the law brings with it can behandled. Calculations have been made with the purpose to investigate uncertainties and flawswith the data supposed to be used for the calculations in a climate declaration.The study shows that the new law will not force the construction and real estate sector to makeany major changes, since there will not be any limits that regulates climate impact. Results fromthe theoretical study shows that the deviation that occurs when generic data is used instead ofspecific data is bigger than the potential reduction of environmental impact from measures thatreduces climate impact. When more construction products have an environmental productdeclaration and they are being used to a greater extent, the deviations will decrease. Itappeares in the calculations that most of the climate impact occurs during the supply of goodsand product manufacturing. The climate impact from transports is marginal in comparison.

Utförandet av klimatdeklarationer för nya byggnader är ett nationellt initiativ i Sverige som syftar till att minska den bebyggda miljöns klimatpåverkan. Denna undersökning syftar till att utföra två klimatdeklarationer för ett LSS-boende för att jämföra dess ursprungliga betongstomme med ett alternativ i stål ur ett klimatperspektiv. Stomalternativens påverkan på byggnadsdelars värmegenomgångskoefficienter (U-värde) och beständighet undersöks också för att få en helhetsbild av stålstommens konsekvenser på byggnaden. Den alternativa stommen baseras på en konstruktion från ett komparativt projekt och anpassas för att uppfylla brandskydds- och ljudisoleringskraven för den undersökta byggnaden. I den nya stommen används stålregelväggar, fackverkstakstolar och en reducerad grundkonstruktion.De frågeställningar som besvaras under studien är; vilken av de undersökta stommarna medför minst klimatpåverkan enligt de utförda klimatdeklarationerna, vilken byggnadsdel medför störst klimatpåverkan i varje stomme och hur påverkas byggnadsdelars initiala värmegenomgångskoefficienter samt beständighet vid byte till stålstommen. En klimatdeklaration definieras som ett dokument som redovisar en byggnads klimatpåverkan fördelad på dess bruttoarea (kg CO2eq/m2 BTA) under hela dess livscykel. Dokumentet grundar sig i livscykelanalys-metoden och omfattar Byggnadsskedet (A1-4 inklusive spill i A5) till en början enligt Boverkets rekommendation. De deklarationer som studien baseras på utförs med Byggsektorns miljöberäkningsverktyg med hjälp av generisk klimatdata från verktygets databas. Mängdningen av byggnadens material baseras på en Revit modell och ritningar utgivna av Här! Malmö samt information från produkttillverkare. U-värdena för konstruktionerna beräknas huvudsakligen i Excel enligt metoden beskriven i en byggnadsfysikbok. För att besvara frågorna om beständighet utförs en litteraturstudie baserad på information från materialböcker, varudeklarationer samt “Peer-reviewed” vetenskapliga artiklar hämtade från “Libsearch”. Enligt resultatet från deklarationerna medför betongstommen en total klimatpåverkan på 371,55 kg CO2eq/m2 BTA medan stålstommen medför en påverkan på 193,14 kg CO2eq/m2 BTA vilket motsvarar ett reduktionstal på 48 procent. Från deklarationerna går det också att avläsa att grunden medför störst klimatpåverkan för stålkonstruktionen medan stommen har störst påverkan i betongkonstruktionen. Vid beräkning av värmegenomgångskoefficienten medför bytet till stålstomme en reduktion av värdet för vindsbjälklaget från 0,137 till 0,104 W/m2K medan plattan på mark är i princip oförändrad (0,073 till 0,074 W/m2K). U-värdet för stålregelväggen (0,148 W/m2K) hamnar mellan de beräknade värdena för betongväggen med förbättrad och standard isolering (0,134 respektive 0,198 W/m2K). Enligt resultatet från litteraturstudien kan betong anses vara ett underhållsfritt material med högre beständighet mot brand och fukt än trä och stål som oftast måste behandlas och skyddas.Vid jämförelse med referensvärden från Svenska Miljöinstitutet hamnar endast stålstommen klimatpåverkan under det angivna gränsvärdet för flerbostadshus (216 kg CO2eq/m2 BTA). Betongstommens relativt höga klimatpåverkan anses bero på att stommen används i ett envåningshus. Stålstommen anses vara bättre ur klimatperspektiv men faktorer som kortare underhållsintervall och livslängd innebär att reduktionstalet som beskrivs är förmodligen mindre över hela livscykeln. / The introduction of climate declarations aims at minimizing the building sector's climate impact but earlier studies compare building frames by using declarations from two different buildings. This study focuses on creating two climate declarations in order to compare the concrete frame of a residential building with an alternative steel frame on the same building from a climate perspective. The steel frames’ effect on different building components thermal transmittance (U-value) and on the building’s durability are also analysed. The climate declarations in this study span over the Manufacture and Construction Process stages of the building’s life-cycle and are created with the use of the Construction Sector’s Environmental Calculation Tool and its built-in database. U-values for building components were calculated with Excel and a literature study was used to determine different building materials durability. The results from the climate declarations show that the concrete frame leads to a climate impact of 371,55 kg CO2eq/m2 gross floor area while the steel frame leads to an impact of 193,14 kg CO2eq/m2 gross floor area which corresponds to a reduction of the building's climate impact by 48 percent with the steel frame. The concrete frame accounts for the biggest amount of the building’s total climate impact while the foundation has the highest impact with the steel frame. The results from the U-value calculations show a decrease in the roof’s U-value from 0,137 to 0,104 W/m2K with the steel frame while the foundations U-value remains virtually unchanged (0,073 to 0,074 W/m2K). The comparison of the U-value for steel and concrete outer walls was inconclusive. According to the results from the literary study concrete was proved to be more durable and have better resistance to fire and humidity when compared to wood and steel and was considered to need little to no maintenance during a building’s lifespan.

En ökad temperatur som orsakas av den globala uppvärmningen i atmosfären kommer att leda till en höjning av havsnivå, vilket leder till att öar och kustområden sjunker, dessutom torka och bristen på sötvatten som drabbar stora delar av världen kommer att leda till en stor obalans och hot mot den globala livsmedelsförsörjningen. Byggsektorn har den största rollen i klimatpåverkan efter transporter och industri och detta sker under produktion av byggmaterial som cementproduktion, metallproduktion, vilket släpper en enorm mängd växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen. Det internationella samhället försöker utveckla planer och en vision för att begränsa detta genom att minska beroendet av fossila bränsle och ersätta dem med rena energikällor. Agenda 2030 var en av de viktigaste internationella överenskommelserna som fastställer långsiktiga mål, vilket skörda resultat under det kommande decenniet.  Sverige har klivit stora steg mot att utföra den globala visionen genom att ställa lagar och regler, vilka begränsar utsläppet. Klimatdeklaration har varit banbrytande steg som regeringen har tagit fram. Denna lag belyser hur mycket utsläpp kan varje byggmaterial avge under sin livscykel och den ger även alla berörda i bygg- och fastighetssektorn ett tecken på att ta ansvaret och försöka att minska klimatbelastning.  Många byggföretag har börjat ta hänsyn till klimatpåverkan från byggbranschen och Sizes AB anstränga sig idag att minska klimatpåverkan genom att bygga med miljövänliga byggmaterial som har mindre klimatutsläpp än de traditionella byggmaterialen för att minska klimatbelastning så mycket som möjligt. Det här examensarbetet undersöker och analyserar ett färdigbyggt flerbostadshus som Sizes AB har utförts med miljövänliga byggmaterial som korslimmat trä och detta är genom att beräkna klimatpåverkan för detta objekt ur livscykelanalysperspektiv med hjälp av Byggsektorns miljöberäkningsverktyg. Sammanfattningen av den här studien är att visa att byggnadsemissionen som Sizes utförde är 14% lägre när beräkningen görs med specifik miljövarudeklaration (EPD) data jämfört med givna generiska data från Boverket. Studien har även föreslagit vissa byggmaterial för att ersätta de byggmaterial som har största klimatpåverkan. De föreslagna byggmaterialen har bidragit till att minska utsläppet ca 13% och utsläppsmängd har blivit 27% mindre än resultat från generiska data som Boverket har ställt.

Emissions of greenhouse gases are one of the biggest problems within the Swedish construction and real estate sector. In year 2019 this sector accounted for one-fifth of Sweden’s total emissions of greenhouse gases. One of Sweden’s environmental objectives is to have net zero emissions of greenhouse gases to the atmosphere by 2045. On January 1st, 2022, a new law was put into effect that requires all new buildings that require a building permit to have a climate declaration. The goal of the new law is to increase the knowledge that the choice of material impacts greenhouse gas emissions. Today, only the product stage and the construction process stage are taken in account in the climate declaration. Future developments of the climate declaration may also include the user stage and the end of life stage in the climate declaration. This study is done on three types of wall constructions, a half sandwich wall of concrete, curtain wall with steel joists and a curtain wall with wood joists. Calculations of one square meter of each wall construction shows that the half sandwich wall has the highest emission of greenhouse gases and the curtain wall with wood joists has the lowest. Calculations of three types of insulation material was studied: stone wool, glass wool and wood-fiber insulation. The study showed that wood-fiber insulation was the best from anemission of greenhouse gases view.

Klimatet och hur människans klimatpåverkan ska minskas diskuteras flitigt i dagens samhälle. Byggbranschen står för ungefär en femtedel av Sveriges totala utsläpp av koldioxidekvivalenter. Sverige har som mål att till 2030 minska klimatpåverkan markant, för att det ska vara möjligt måste alla branscher göra sin del. Byggbranschen med sin stora del av Sveriges totala klimatpåverkan står inför en utmaning att minska sin klimatpåverkan rejält det kommande decenniet. Boverket införde 2022 krav på att en klimatdeklaration skall uppföras för byggnaden som omfattas av regelverket. För att en byggnad som omfattas av regelverket ska få slutbesked krävs det att en klimatdeklaration skickats in. Examensarbetet är en fallstudie på Norrskenet Etapp 3, ett flerbostadshus i Linköping. Flerbostadshuset har en betongstomme som delvis är prefabricerad och platsgjuten. I fallstudien undersöks konstruktörens möjlighet att påverka byggnadens klimatdeklaration. Konstruktionslösningar som möjliggör att klimatpåverkan reduceras undersöks och används om de anses lämpliga. En klimatkalkyl för en avgränsad del av nuvarande byggnad upprättas och används för jämförelse av klimatpåverkan. Klimatåtgärderna som undersökts är val av betongtyp, byta material i vindsbjälklaget och jämförelse mellan avväxlingsbalk i limträ och stål. Reduceringen av klimatpåverkan undersöks genom att hela nuvarande betongstomme mängdas och klimatdata för två standardbetonger och två klimatförbättrade betonger används i klimatkalkylen. Materialet i vindsbjälklaget byts från nuvarande i betong till ett bjälklag med KL-träplattor. För KL-träbjälklaget behövs det avväxlingsbalkar i ytterväggarna och justering av befintliga stålpelare i utfackningsväggen. KL-träbjälklaget fungerar bra som vindsbjälklag då det inte ställs samma ljudkrav på ett vindsbjälklag som ett lägenhetsavskiljande. Avväxlingsbalkarna dimensioneras som stålbalkar men även i limträ. En jämförelse i klimatpåverkan mellan de olika materialen utförs för en avväxlingsbalk, då alla avväxlingsbalkar lämpar sig som limträbalkar. En klimatförbättrad betong kan reducera utsläppen av koldioxidekvivalenter med ungefär 40% jämfört med en standardbetong. Av jämförelsen av vald betongtyp framgår även Boverkets konservativt satta klimatdata då deras klimatförbättrade får ungefär samma beräknad klimatpåverkan som standardbetong med EPD. Vindbjälklaget i KL-trä reducerar klimatdeklarationen för del 1 av byggnaden med dryga 6% jämfört med nuvarande konstruktion. Klimatdeklarationen med utbytt vindsbjälklag och optimering av betongtyp, plattbärlag och fönster reducerar klimatpåverkan med 30% jämfört med nuvarande konstruktion. Som konstruktör går det att påverka klimatdeklarationen till viss del. Genom att konstruktionselement och byggnadsdelar projekteras och dimensioneras med minskad klimatpåverkan i åtanke. För de åtgärder som reducerar klimatpåverkan mest krävs dialog med beställare och i vissa fall arkitekt. Val av betongtyp är ett exempel där dialog med beställare krävs då det tillkommer en extra kostnad. Det utbytta vindsbjälklaget krävs dialog med både beställare och arkitekt även fast arkitektens underlag ej ändras. Konstruktören som är påläst kring olika material och konstruktionslösningar samt är insatt i respektives klimatpåverkan och egenskaper kan i tidigt skedet påverka byggnadens klimatpåverkan effektivast.

För att minska utsläppen av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn i Sverige finns ett intresse föratt införa krav på klimatdeklarering vid större renoveringsprojekt. Kunskapen om klimatpåverkan frånrenoveringsprojekt är dock inte lika god som för nybyggnation och syftet med detta examensarbete harvarit att bidra med kunskap inom detta ämnesområde. Klimatberäkningar har genomförts för fyrasvenska renoveringsprojekt med målet att beräkna deras potentiella klimatpåverkan samt hur dennaklimatpåverkan kan antas förändras till följd av tre typer av åtgärder; ökad användning avbyggprodukter med lägre klimatavtryck, återvinning av rivningsavfall samt återbruk av existerandebyggprodukter. Beräkningsmetoden har utgått från Boverkets beräkningsmetodik för klimatdeklareringvid nybyggnation samt de europeiska standarderna EN15978 och EN15804. Beräkningarna i dettaexamensarbete har inkluderat emissioner av växthusgaser från materialtillverkning, transport ochbyggspill av nytt material (modul A) samt rivning och hantering av existerande material i byggnaden(modul C). Utöver det har den potentiella mängden sluppen emission av växthusgaser som sker utanförprojektet, till följd av återvinning och återbruk, även beräknats (modul D). Klimatpåverkan från de fyraprojekten beräknades vara 35–184 kg CO2e/m2 renoverad bruttoarea. Minskningar i klimatpåverkan tillföljd av annorlunda produktval var 3–32 kg CO2e/m2 renoverad bruttoarea, och minskningarna fråninternt återbruk av existerande byggprodukter beräknades vara 10–24 kg CO2e/m2 renoveradbruttoarea. Mängden sluppna emissioner utanför projektet beräknades vara som störst då enkombination av externt återbruk och återvinning skedde och var då 15–72 kg CO2e/m2 renoveradbruttoarea. Signifikanta minskningar i klimatpåverkan antas då kunna åstadkommas genom cirkuläraarbetssätt samt annorlunda produktval. Vidare antyder resultaten att denna beräkningsmetodikuppmuntrar till en hög återvinningsgrad av metaller men ej av material såsom betong, glas, gips ochwellpapp. Att redovisa klimatpåverkan från rivning och avfallshantering antas inte heller uppmana tillökat återbruk i någon större utsträckning då denna utsläppsmängd inte förändrades avsevärt till följdav sådana åtgärder. / In order to reduce the greenhouse gas emission from the Swedish construction and real estate sector,there is an interest for introducing mandatory requirements for climate declarations for certainrefurbishment projects. However, the climate impact from Swedish refurbishment projects have notbeen studied as extensively as the impact from new construction, and the purpose of this master thesisproject has therefore been to contribute with knowledge and data to this field of study. As part of thisthesis work, climate calculations have been performed using information from four actualrefurbishment projects with the aim of assessing their climate impact, as well as how this impact changesas a result of certain actions. Three types of actions have been studied: an increased usage of productswith a lower climate impact, an increase in the recycling rate of demolition waste, and reuse of certainexisting products. The calculation methodology is largely based on the methodology specified by theSwedish National Board of Housing, Building and Planning for climate declarations for new buildingsand the European standards EN15978 and EN15804. The calculations include greenhouse gas emissionsfrom manufacturing, transportation, and on-site waste of new materials (module A) as well asdemolition and waste treatment of existing materials (module C). Additionally, the assumed amount ofavoided emissions attained beyond the projects system boundaries, as a result of recycling and reuse,was also calculated (module D). The climate impact from the four projects was calculated to be 35-184kg CO2e/m2 renovated GFA. Reductions in climate impact from choosing more sustainable productswere calculated to be 3-32 kg CO2e/m2 renovated GFA, and reductions from internal reuse werecalculated as being 10-24 kg CO2e/m2 renovated GFA. The amount of avoided emissions beyond thesystem boundaries attained its highest value when both external reuse and extensive recycling wasimplemented and was calculated as being 15-72 kg CO2e/m2 renovated GFA. These results suggest thatsignificant reductions in climate impact can be attained through increased circularity and by choosingmore sustainable products. Furthermore, the results suggest that this method of calculating climateimpacts promotes a high recycling rate for metals but not for materials such as concrete, glass, gypsum ,and cardboard. The inclusion of climate impacts from demolition and recycling seemingly gives littleincentive for reuse of existing materials since those impacts change relatively little as a result of reuse.