Sveriges riksdag har satt klimatmål om noll nettoutsläpp till år 2045. Bygg- och fastighetssektorn har de senaste åren stått för cirka en femtedel och transportsektorn står för en tredjedel av det totala utsläppet i Sverige. Klimatdeklarationer ska initieras för att nå riksdagens klimatmål. Klimatdeklaration av byggnader är indelat i produktskedet och byggproduktionsskedet. En del av byggproduktionsskedet är transport av resurser till byggarbetsplats. Det är idag möjligt att använda sig av generiska eller specifika värden för klimatberäkning av transport.  Problemet är att det är svårt och omfattande att få fram exakt data för beräkning av specifika transporter under ett byggprojekt. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur småhusföretag med prefabricerade element kan utforma beräkningar för transport i en klimatdeklaration. I studien har en intervjudel och en beräkningsdel genomförts för att få förståelse över utmaningar med beräkning av transporter. Intervjuerna genomfördes på nio respondenter med olika befattningar inom transport och miljö. En klimatberäkning genomfördes på en husmodell från VårgårdaHus som arbetar med prefabricerade väggelement. Beräkningen bestod av tre fall. Ett fall med endast generiska värden i byggskedet. Två fall där beräkningen gjordes med specifika värden för transportsträckorna för två fiktiva arbetsplatser. Den insamlade informationen från de bägge delarna sammanställdes i slutet av arbetet.  Resultatet av beräkningen visar att klimatpåverkan vid användningen av generiska data för transport visade ett utsläpp 1296,7 kg CO2e. De specifika transportsträckorna resulterade i ett utsläpp av 693,0 respektive 495,9 kg CO2e under byggproduktionsskedet. Resultatet av intervjuerna visar att underlättning av klimatberäkningar för transport är möjlig vid förbättring av planering, insamling av data, samverkan mellan olika aktörer samt en högre kravställning från organisationen. / The Swedish Parliament have decided on a climate target of zero emissions by 2045. In recent years, the construction and real estate sector have accounted for about one-fifth of the total emissions and the transport sector accounts for a third of the total emissions in Sweden. Climate declarations must be initiated to achieve the climate goals set by the Swedish Parliament. The climate declaration is divided into the product phase and the construction-production phase. Part of the construction-production phase is the transport of resources to the construction site.  The problem encountered is the difficulties to obtain exact data for calculating specific transports during a construction project. The purpose of the thesis is to investigate how small house companies with prefabricated elements can design calculations for transport in a climate declaration. In this study, an interview part and a calculation part were carried out to gain an understanding of the challenges. The interviews were conducted on nine respondents with different positions within the transport and environment sector. A climate calculation was calculated on a house model from “VårgårdaHus” who works with prefabricated wall elements. The calculation consisted of three cases. The first case with only generic values during the construction phase. The calculations of the two other cases were conducted with specific values for the transport distances for two fictitious workplaces.  The calculations indicate that the climate impact regarding the use of generic data for transport showed an emission of 1296.7 kg CO2e. The specific transport distances resulted in an emission of 693.0 and 495.9 kg CO2e, respectively, during the construction production phase. The results of the interviews show that facilitating climate calculations for transport is possible by improving planning, data collection, collaboration between actors and higher requirements from the organization.

This study examines the climate impact of the thermal insulation materials, glass wool and polyurethane. Two wall constructions with a size of one square meter are used in the study to compare their carbon footprints and determine which material has the lowest environmental impact. For the walls to be comparable, they need to have the same U-value. The study will be limited to only examining the materials from a cradle-to-gate perspective. Literature searches will be conducted for data collection. For the calculation of environmental impact, the study will examine Life Cycle Assessment (LCA), Environmental Product Declarations (EPDs), and the Boverket’s Climate Declaration.Environmental data for building materials is calculated using LCA, and from this, EPDs can be generated, which contain summarized environmental data. This study collects environmental data from EPDs Boverket’s Climate Database. U-values are calculated using the U- and λ-value method, and then the mean value is derived. Subsequently, the quantities of the materials are determined, and the walls' total Global Warming Potential (GWP) is calculated.According to the results of the study, walls with polyurethane and glass wool insulation show a significant difference in their carbon footprints. GWP calculations show that the wall with polyurethane insulation emits approximately 33 kg CO2e (carbon dioxide equivalents), while the wall with glass wool insulation emits around 17 kg CO2e. The results also indicate that the insulation layers alone exhibit a significant difference in carbon footprint, approximately 20 kg CO2e for polyurethane and 4.0 kg CO2e for glass wool. The significant difference may be attributed to the oil-based production of polyurethane. The study also found that the manufacturing stage contributes the most to the climate impact for both insulation materials.When selecting insulation materials, other material properties also need to be investigated, such as fire resistance, acoustic performance, and more. The economic aspect also plays a significant role in the selection process.From an environmental perspective, the conclusion indicates that glass wool insulation is the better choice. / I denna undersökning kommer klimatpåverkan av värmeisoleringsmaterialen glasull och polyuretan undersökas. Två väggkonstruktioner med en storlek på en kvadratmeter används i studien för att jämföra dess koldioxidavtryck för att avgöra vilket material som har lägst miljöpåverkan. För att väggarna ska vara jämförbara behöver de ha samma U-värde. Studien kommer begränsa sig till att bara undersöka materialen från vagga-till-port.Litteratursökningar kommer genomföras för informationsinsamling. För beräkning av miljöpåverkan kommer studien undersöka LCA (livscykelanalys), EPD:er(miljövarudeklarationer) och Boverkets Klimatdeklaration.Miljödata för byggnadsmaterial beräknas genom LCA, och från detta kan man ta fram EPD:er som innehåller dess sammanfattade miljödata. Den här studien hämtar miljödata från EPD:er och Boverkets Klimatdatabas. Beräkning av U-värden utfördes med U- och λ-värdesmetodendär sedan medelvärdet tas fram. Därefter mängdas materialen och sedan beräknas väggarnas totala GWP (global uppvärmningspotential).Enligt studiens resultat visar väggarna med polyuretan- och glasullsisolering en stor skillnad på deras koldioxidavtryck. Beräkningar av GWP visar väggen med polyuretanisolering har utsläpp på ca 33 kg CO2e (koldioxidekvivalenter) medan väggen med glasullisolering har utsläpp på ca 17 kg CO2e. Resultatet visar också att enbart värmeisoleringsskikten har stor skillnad i koldioxidavtrycket, ca 20 kg CO2e för polyuretan och ca 4,0 kg CO2e för glasull.Den stora skillnaden kan bero på att framställningen av polyuretan är oljebaserad. Studien visade också att den största klimatpåverkan kommer från tillverkningsskedet för båda isoleringsmaterialen.Vid val av isoleringsmaterial behöver även andra materialegenskaper undersökas till exempelbrandmotstånd, akustik med mera. Även den ekonomiska aspekten har betydelse för valet.Slutsatsen ur ett miljöperspektiv visar att glasullsisoleringen är det bättre valet.

The construction sector is an important actor in the work of reducing CO2 emissions, and keeping global warming under 2°C. From 1 January 2022, a new legislation entered into force in Sweden regarding climate declaration for new buildings. The study aims to investigate how the act may impact construction engineers’ daily work, and if they possess the competence the act require. Furthermore, the study explores construction engineers’ and Sweco’s approach towards such change, and identify how Sweco as an organization should manage the change in order for a sufficient implementation.  A qualitative method was applied, primary data were collected through five semi-structured interviews with one sustainability coordinator, three construction engineers, and one project manager. The interviews covered the current project conditions, Sweco’s work with the act of Climate Declaration, the awareness and approach among construction engineers, and their competence for complying with the legislation. A literature review was conducted to identify common obstacles and necessary actions within change management.  The result identified that the implementation of the act will require a change in attitude towards sustainability. Today, construction projects address the factors: quality, time, and cost as measures for success. The ignorance of sustainability targets will not continue as projects must comply with the act. From the perspective of Sweco’s management, it is reasonable that the construction engineers will provide A1-A4 of the act, since the construction engineers’ work will be dependent on the emission limitation the act will require.  Nevertheless, although, all interviewees understand the importance of the sustainable transition the industry need, the construction engineers feel rejection towards providing what the act require. This is founded in the identified limited knowledge the construction engineers possess regarding LCA and emissions related to materials. The result indicates, however, that it is possible to change their mindset and achieve readiness with direct and right communication. Yet, the lack of knowledge remains even if readiness is achieved. Hence, the result show that Sweco with a favorable organizational structure needs to improve their sustainability work and provide obligatory education for the engineers.  It is moreover concluded that the communication regarding the change and sustainability in general within construction projects must be prioritized, to solve the implementation hindrances that may arise. First, the construction engineer has to entry projects in an early stage, which is not always the case. Second, construction projects’ time and cost budgets are interpreted as tight. Hence, it is important to make a sufficient time estimation of the time the construction engineers require in order to comply with the act, and further include it in the budget.  All interviewees have, however, high trust that the industry will solve the implementation of the act as it is today, but the future limitations of emissions that will be implemented is perceived to be the major obstacle. Luckily, there is still time to anchor the change within the industry, but it is important to start working for it now, as change takes time. / Byggsektorn är en viktig aktör i arbetet med att minska utsläppen av koldioxid, och hålla den globala uppvärmningen under 2°C. Från den 1 januari 2022 trädde en ny lagstiftning i kraft i Sverige om klimatdeklaration av nya byggnader. Studien syftar till att undersöka hur den nya lagstiftningen kan komma att påverka byggingenjörers dagliga arbete och om de besitter den kompetens lagen kräver. Vidare utforskar studien konstruktörers och Swecos förhållningssätt till sådan förändring, och identifierar hur Sweco som organisation bör hantera förändringen för att få en tillräcklig implementering.  En kvalitativ metod användes, primärdata samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med en hållbarhetskoordinator, tre konstruktörer och en projektledare. Intervjuerna omfattade de aktuella projektförutsättningarna, Swecos arbete med klimatdeklarationen, medvetenheten och förhållningssättet bland konstruktörer och deras kompetens att följa lagstiftningen. En literturundersökning genomfördes för att identifiera vanliga hinder och nödvändiga åtgärder inom förändringsledning.  Resultatet identifierade att genomförandet av lagen kommer att kräva en förändring i attityden till hållbarhet. Idag används faktorerna: kvalitet, tid och kostnad som mått på byggprojektets framgång. Ignoransen av hållbarhetsmål kommer i och med lagstiftningen inte att kunna fortgå. Från Swecos lednings perspektiv är det rimligt att konstruktörerna tillhandahåller A1-A4 av lagen, eftersom konstruktörernas arbete kommer att vara beroende av den utsläppsbegränsning lagen kommer att kräva.  Trots att alla ingenjörer i studien förstår vikten av den hållbara omställning som branschen behöver, är konstruktörerna avvisande mot att tillhandahålla vad handlingen kräver. Detta bygger på den identifierade begränsade kunskap konstruktörerna besitter om LCA och materialrelaterade utsläpp. Resultatet tyder dock på att det är möjligt att förändra sitt tänkesätt och uppnå beredskap med direkt och rätt kommunikation. Men bristen på kunskap kvarstår även om beredskap uppnås. Resultatet visar därför att Sweco med en gynnsam organisationsstruktur behöver förbättra sitt hållbarhetsarbete och tillhandahålla obligatorisk utbildning för ingenjörerna.  Det dras vidare slutsatsen att kommunikationen kring förändringen och hållbarhet generellt inom byggprojekt måste prioriteras, för att lösa de genomförandehinder som kan uppstå. Först och främst måste konstruktören komma in i projekt i ett tidigt skede, vilket inte alltid är fallet. För det andra tolkas byggprojekts tids- och kostnadsbudgetar som snäva. Därför är det viktigt att göra en god tidsuppskattning av den tid konstruktören behöver för att följa lagen, och vidare inkludera den i budgeten.  Alla intervjupersoner har dock hög förtroende för att branschen kommer att lösa genomförandet av lagen som den ser ut idag, men de framtida begränsningar av utsläpp som kommer att genomföras, uppfattas vara det största hindret. Som tur är finns det fortfarande tid att förankra förändringen inom branschen, men det är viktigt att börja jobba för det nu, eftersom förändring tar tid.

Världens befolkning står inför en utmaning när det kommer till att minska utsläppen av växthusgaser, och uppnå hållbara levnadsvillkor. En bransch som bidrar till stora mängder utsläpp är bygg- och fastighetssektorn. Offentliga sektorn är en stor köpare på denna marknad, och offentlig upphandling har således en betydande roll i att driva på omställningen genom att efterfråga ekologiskt hållbara byggentreprenader. Utvärderingsgrunder för tilldelning av kontrakt i en offentlig upphandling görs utifrån tre grunder: Bästa förhållandet mellan pris och kvalitét, kostnad eller pris. Om någon av de två första utvärderingsgrunderna används ska kraven på det som ska upphandlas viktas inbördes, eller prioriteras för att det tydligt ska framgå för leverantörerna vad som är viktigast. Hur omfattas ekologisk hållbarhet i en offentlig upphandling av nybyggnation, och till vilket pris ska miljön få betala för våra nybyggnationer? Syftet med rapporten är att skapa en större förståelse för hur ekologisk hållbarhet omfattas i offentliga upphandlingar av nybyggnationer. Rapporten kommer också att behandla hur implementering av klimatdeklarationer kommer att påverka upphandlingsprocessen. Genom följande frågeställningar ska syftet besvaras: Hur utvärderar kommuner parametern ekologisk hållbarhet, av anbud i en offentlig upphandling? Vilka hinder och möjligheter medger lagen om offentlig upphandling för hållbart byggande? Hur arbetar kommuner för att implementera sina klimatmål vid upphandling? Hur kommer upphandlingsprocessen att påverkas med avseende till implementering av klimatdeklarationer? Metoden för att besvara frågeställningarna valdes till en kvalitativ forskningsdesign, där primärdatan från intervjuer utgör en central roll av empirin. Resultatet visar att anbud vid offentlig upphandling sällan utvärderas efter parametern ekologisk hållbarhet. Respondenterna menar på att ekologisk hållbarhet genomsyrar många delar av upphandlingen, och säkerställs genom så kallade ska-krav i förfrågningsunderlaget. Ska-krav är en förutsättning för att ett anbud ska få konkurrera om tilldelning. Att nybyggnationer ska byggas efter kraven för Miljöbyggnad Silver är en vanligt förekommande kravställning. Ekonomi och kompetens angavs som de två största hindren för att implementera hållbara lösningar i nybyggnationer, medan lagen om offentlig upphandling inte ansågs som varken en begränsning eller möjlighet för hållbart byggande. Än så länge har inte lagen om klimatdeklaration av byggnader påverkat arbetsprocessen i upphandlingsförfarandet nämnvärt, men det förutspås att de olika skedena kommer bli mer omfattande och ta längre tid med hänsyn till klimatdeklarationen. Respondenterna ställer sig positiva till införandet av lagen, och tror den kommer uppfylla sitt syfte, att skapa medvetenhet så att val av miljövänliga material kan göras därefter.

From 2022 the Swedish housing council (Boverket) is requiring that all new production houses,with a few exceptions, calculate their climate impact in a climate declaration. This is the firststep of many in order to reach climate neutrality in 2045. The plan is to set limits for maximumemissions from a building project in 2027. Any numbers on what the maximum limit might behas not yet been presented.The climate declaration will include the emission from transports and a few mandatory buildingparts. These parts are load-bearing structural parts, interior walls and climate screens. Thedeveloper has the responsibility that the climate declaration will be sent to the housing councilwhen the project is finished.With this law many actors in different parts of the construction value chain will be affected andwill have to change their routines. The thesis aims to present what adjustments different actorsneed to make and what problems may arise in the making of a climate declaration.The thesis is mainly based on interviews and the practical climate calculation that was done inconnection to the study. Results from the interview shows that much of the climate calculationwork will be sent over to the next instance, for example the developer will most likely requirethat the entrepreneur is responsible for the climate calculation, in turn the entrepreneur ordeveloper will require that the material supplier will calculate their emissions on transports andthe material.The material suppliers are those who likely will be affected the most. Customers will demandEPDs and precise transport distances on their orders to make sure their climate declaration iscorrect. Material suppliers with EPDs on many of their products will be much more attractive tocustomers.The results from the practical climate calculation shows that producing a climate declarationdigitally will not be especially complicated as there is intuitive software to ease the transition,without the need for any greater knowledge. The critical moment will be the resourcecompilation and making sure that the amount of material used is correct. This can be done byestablishing templates and routines at an early stage, and continuously post transports andmaterials used throughout the project. / Från och med 2022 ställer boverket krav att alla nyproducerade byggnader, med ett fåtalundantag, skall redovisa sin klimatpåverkan i en klimatdeklaration. Detta är ett första steg avflera för att minska utsläppen i byggbranschen och senare kunna uppnå klimatneutralitet 2045 ienighet med det klimatpolitiska regelverk som röstades igenom i riksdagen 2017. Planen är attår 2027 kommer referensvärden och gränsvärden att träda i kraft, några precisa siffror har pågränsvärden har ännu inte presenterats.Klimatdeklarationen skall visa utsläppet från transporter, energiåtgång i byggprocessen samt ettantal obligatoriska byggnadsdelar. De byggnadsdelar som måste ingå i en klimatdeklaration ärbärande konstruktionsdelar, innerväggar samt klimatskärmar. Byggherren innehar det ytterstaansvaret att klimatdeklarationen lämnas in till boverket när projektet är färdigställt.I och med lagkravet kommer många företag i olika delar av värdekedjan behöva göraomställningar i sina rutiner och arbetssätt. Undersökningen syftar att presentera vilkaomställningar olika aktörer behöver göra samt vilka problem som kan uppstå i samband medframställning av en klimatdeklaration.Arbetet är till stor del baserat på intervjuer och det praktiska klimatberäkningsarbetet som utförtsi samband med studien. Resultatet från intervjuerna visar att nya krav kommer ställas iupphandlingarna angående klimatdeklarationen, likt det vi ser i arbetet med energideklarationeridag. Byggherren kommer ställa krav i upphandlingen att entreprenören skall utföraklimatberäkningen till exempel. I sin tur kommer entreprenören eller byggherren ställa krav påbyggmaterialleverantören att dessa ska redovisa utsläpp för material och transporter.Aktörerna i värdekedjan som med stor sannolikhet kommer påverkas mest ärmaterialleverantörerna. Kunderna kommer begära EPD-underlag på produkterna och precisatransportsträckor för att enkelt kunna säkerställa att deras klimatdeklaration är korrekt.Materialleverantörerna med EPDer på många av sina produkter kommer bli konkurrenskraftigaframöver.Resultatet från det praktiska arbetet visar att framställandet av klimatdeklarationen inte medförstörre svårigheter då det finns flera effektiva programvaror som är lätta att förstå utan störreförkunskaper. Det kritiska momentet kommer vara att resurssammanställningen är korrekt gjordoch att mängderna stämmer. Detta kan göras genom att tidigt upprätta mallar och rutiner för attkontinuerligt kunna bokföra transporter och material i projektets gång.

Samhällsplanerare står inför utmaningar när det kommer till att förse en växande befolkning med bostäder, och samtidigt värna om att staden ska utvecklas i en hållbar riktning. Renoveringar av det befintliga bostadsbeståndet utgör en del av klimatpåverkan som kommer från bygg- och fastighetssektorn, följaktligen är det nödvändigt att minska klimatpåverkan från renoveringar samtidigt som hyresgästernas tillgång till bostäder inte får påverkas negativt. Denna uppsats syftar till att utreda skärningspunkter mellan ekologisk och social hållbarhet vid renoveringar av flerbostadshus med upplåtelseform hyresrätt. Genom att studera klimatpåverkan från tre renoveringsprojekt i en svensk kontext identifierar vi vad som har stor klimatpåverkan och när det finns möjlighet att ta vid klimatbesparande åtgärder. Uppsatsen innehåller klimatberäkningar som utgår från Boverkets beräkningssätt för klimatdeklaration och beaktar klimatpåverkan från produktskedet, transport och byggspill från byggnader. Med utgångspunkt från ett teoretiskt ramverk för att mäta social hållbarhet, har vi även genomfört en intervjustudie för att ta reda på hur ett antal utvalda bostadsbolag arbetar med social hållbarhet vid renoveringsprojekt. Vidare studerar vi vilka effekter en lag om klimatdeklaration för större renoveringar kan leda till och hur det kan främja utvecklingen av mer hållbara renoveringar. Resultat och diskussion lyfter det faktum att varje projekt är unikt och att klimatpåverkan från renoveringsprojekt beror på materialval och mängder av material som köpts in i samband med renoveringen. Påverkan från produktsskedet är störst och det är därmed i ett tidigt skede som utredning av klimatbesparande renoveringsstrategier gör störst skillnad. På samma sätt är det i det tidiga skedet viktigt att ta reda på hur renoveringen kan komma att påverka hyresgästens möjlighet att bo kvar efter en renovering samt dess möjlighet till ett fungerande vardagsliv under renoveringen. / Urban planners face challenges in providing housing for a growing population while ensuring that the city develops in a sustainable way. Renovations of the existing housing stock constitute a part of the climate impact coming from the construction and property sector, thus it is necessary to reduce the climate impact of renovations while ensuring that tenants' access to housing is not negatively affected. This thesis aims to investigate the intersections between ecological and social sustainability in renovations of multi-family housing with rental apartments. By studying the climate impact of three renovation projects in a Swedish context, we identify what has a large climate impact and when there is an opportunity to take climate-saving measures. The thesis contains climate calculations based on the Swedish National Board of Housing, Building and Planning's calculation method for climate declarations and considers the climate impact of the product phase, transport, and construction waste from buildings. Based on a theoretical framework for measuring social sustainability, we have also conducted an interview study to find out how a number of selected housing companies work with social sustainability in renovation projects. Furthermore, we study what effects a law on climate declaration for major renovations can lead to and how it can promote the development of more sustainable renovations. Results and discussion highlight the fact that each project is unique, and that the climate impact of renovation projects depends on the choice of materials and the amount of materials purchased in connection with the renovation. The impact of the product phase is the greatest and it is therefore at an early stage that the investigation of climate-saving renovation strategies makes the greatest difference. Similarly, it is important in the early stages to find out how the renovation may affect the tenant's ability to remain in the home after the renovation and their ability to function in everyday life during the renovation.

Klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn har under senare år varit en drivandeorsak till utsläpp av växthusgaser, vilket är en utmaning för samhället. I Sverige harklimatpåverkan orsakad av bygg- och fastighetssektorn år 2020 beräknats till cirka 9,8miljoner ton koldioxidekvivalenter som motsvarar 21% av Sveriges klimatpåverkan.Sverige är ett land som ständigt arbetar för att reducera klimatpåverkan från nyabyggnader och till följd av det har regeringen infört krav på klimatdeklarationer förnyuppförda byggnader. Lagen om klimatdeklaration trädde i kraft 2022-01-01 och är ettsteg för att uppnå klimatmålen år 2045 som syftar till att inte ha några nettoutsläpp avväxthusgaser. Klimatdeklarationer delas upp i ett antal moduler som omfattar en byggnadsproduktskede (moduler A1 – A3), transport (modul A4) samt byggspill ochenergiförbrukning på arbetsplatsen (modul A5). Klimatdeklarationens syfte är att ökamedvetenheten, bidra till mer kunskap om byggnaders klimatpåverkan och bidra till minskning av klimatpåverkan. Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Region Kalmar län med syftet att tafram referensvärden för klimatpåverkan för nyligen uppförda sjukhusbyggnader. Målet äratt redovisa klimatpåverkan för olika byggnadsmaterial i efterhand samt att redogöra förhur en klimatdeklaration kan beräknas med hjälp av arkitekt- och konstruktionsritningar.Nya psykiatrilokaler vid Kalmar länssjukhus använts som fallstudie. Den redovisadeklimatpåverkan i detta projekt omfattar olika konstruktionsmaterial och byggnadsdelaroch beräkningarna har gjorts enligt Boverkets föreskrifter om klimatdeklarationer. Examensarbetet har genomförts med hjälp av 3D-modelleringsprogrammet Revit,Boverkets klimatdatabas samt SundaHus databas. Revit användes för att räkna utmaterialmängder som ska ingå i klimatdeklarationen. Boverkets och SundaHus databaseranvändes för att samla in materialens klimatdata. Beräkningen av klimatpåverkan av psykiatribyggnaden genomfördes med 17%produktspecifika värden, dvs. hur mycket en produkt har påverkat miljön under utvinningav råmaterial, transport och tillverkning. De produktspecifika värdena motsvarar 91𝑘𝑔𝐶𝑂2𝑒/𝑚2𝐵𝑇𝐴 och resterande 83 % som motsvarar 454 𝑘𝑔𝐶𝑂2𝑒/𝑚2𝐵𝑇𝐴 beräknadesmed generiska värden som är genomsnittsvärden av klimatpåverkan för produkter som ärrepresentativa för svenska förhållanden. Det har även använts schablonvärden som äruppskattade värden gällande diesel och eldningsolja på byggarbetsplatsen. Resultatet i detta examensarbete är baserat på Boverkets föreskrifter omklimatdeklarationer och det redovisar det totala klimatpåverkan som motsvarar 545𝑘𝑔𝐶𝑂2𝑒/𝑚2𝐵𝑇𝐴. Resultatet av klimatpåverkan omfattas av modulerna A1 – A5, därproduktskede har bidragit med 492, transport 28, byggspill 15 och energiförbrukning påbyggarbetsplatsen med 10 𝑘𝑔𝐶𝑂2𝑒/𝑚2𝐵𝑇𝐴. Lagen om klimatdeklaration bidrar till ökad kompetens och förståelse inom bygg- ochfastighetssektorn samt hur olika material påverkar klimatet. I dagsläget finns ingagränsvärden att förhålla sig till vid beräkning av klimatpåverkan och därför är det svårt attgöra en bedömning av resultatet. Beräkningarna som gjordes speglar det uppskattadevärdet för sjukhus som stöds av schablonvärden samt tidigare undersökningar avbyggnader med samma funktion. / The climate impact from the construction and property sector has in recent years been adriving cause of emissions of greenhouse gases, which is a challenge for society. InSweden, the climate impact caused by the construction and real estate sector in 2020 hasbeen estimated at approximately 9.8 million tonnes of carbon dioxide equivalents, whichcorresponds to 21% of Sweden's climate impact. Sweden is a country that constantlyworks to reduce the climate impact from new buildings and as a result the governmenthas introduced requirements for climate declarations for newly constructed buildings.Climate declarations must cover a building's product stage (module A1 – A3), transport(A4), construction waste and energy consumption on the construction site (A5). The thesis has been carried out with the help of the 3D modeling program Revit,Boverket's climate database and SundaHus's database. Revit was used to calculatematerial quantities to be included in the climate declaration. Boverket's and SundaHus'sdatabase was used to collect the material's climate data. In the climate declaration, the total climate impact is reported, which corresponds to 545𝑘𝑔𝐶𝑂2𝑒/𝑚2𝐵𝑇𝐴. The result of the climate impact covers the modules concerning theconstruction phase, i.e. A1 – A5 where product stage A1 – A3 has amounted to 492,transport 28, construction waste 15 and energy 10 in 𝑘𝑔𝐶𝑂2𝑒/𝑚2𝐵𝑇𝐴. The climate declaration act contributes to increased competence and understanding withinthe construction and property sector for how different materials affect the climate.Currently, there are no limit values to refer to when calculating the climate impact andtherefore it is difficult to assess the result. The calculations made reflect the estimatedvalue of hospitals supported by the standard values, which are estimated values regardingdiesel and heating oil at the construction site.

The construction industry contributes to a large part of emissions and for that particular reason a new law about climate declarations will be enforced from the Swedish National Board of Housing, Building and Planning. Climate declarations present emissions for building materials, building parts or even for a complete building.  Climate data computed in climate declarations are based on life–cycle assessments (LCA). LCA describes environmental impacts which material has during its whole lifespan, from “cradle to grave”. An environmental product declaration (EPD) presents results from a life–cycle assessment in a more compressed matter.  Meanwhile the interest in sustainability increases, the automation within the construction industry continues, as well as various programs, which are being developed to obtain sustainability data. Construction companies do not usually present information containing climate data in their construction documents, therefore Geosigma Konstruktion aims to offer this information to its customers. This information can be provided by making one of BIM’s software programs – Revit more efficient and as well as integrating it with sustainability.  The purpose of this thesis is to generate climate data from a parametrically driven template, this can offer an additional value to the customers. This climate data displays values of emissions in a schedule format for framing materials. The schedules are created in the Revit program and are categorised after materials’ strength class, profiles, types and building parts within building constructions. A survey is also conducted and sent out to Geosigma Konstruktion's customers, in order to answer the questions in this study.  The results of this study show that the parametrically driven template with climate data will provide additional value for the customers. Furthermore, this template can be used as a basis while determining the structural framing. / Byggbranschen står idag för en stor andel av utsläppen och av denna anledning kommer en ny lag om klimatdeklaration från Boverket att träda i kraft. Klimatdeklaration är ett sätt att redovisa klimatutsläpp för byggmaterial, byggdelar eller en hel byggnad.  Beräkningar för klimatdata utförs genom att ta hänsyn till miljövarudeklarationer (EPD) som grundar sig på en livscykelanalys (LCA). En LCA redovisar miljöpåverkan för ett materials hela livslängd från ”vaggan till graven”. I en EPD framförs ett mer komprimerat resultat för materialets livscykel.  Samtidigt som intresset för hållbarheten ökar, fortsätter automatiseringen inom byggsektorn, där flertal programvaror utvecklas för att få fram hållbarhetsdata. Konstruktionsföretag tar inte alltid med information kopplat till klimatdata i sina handlingar, därför vill Geosigma Konstruktion erbjuda detta till sina kunder. Detta görs genom att BIM – programmet Revit effektiviseras och integreras tillsammans med hållbarhet.  Syftet med examensarbetet är att framställa klimatdata från en parameterstyrd mall för att kunna skapa ett mervärde till kunden. Klimatdata från den parameterstyrda mallen redovisar värden för utsläpp i tabellformat för olika stommaterial.  Dessa tabeller skapas i programmet Revit och indelas efter materials hållfasthetsklasser, profiler, sorter samt olika byggdelar inom huskonstruktion. En undersökning görs även i form av en enkät och skickas ut till Geosigma Konstruktions kunder, för att kunna bidra till att besvara frågeställningarna.  Resultatet visar att den parameterstyrda mallen med klimatdata skapar ett mervärde för kunden vid leveransen. Dessutom kan denna mall–fil användas som ett underlag vid val av stomlösning.

To reach the net-zero carbon goal by 2045, the Swedish government want to push the building and construction sector to lower their greenhouse gas emissions. This push is performed by implementing a law requiring building developers to perform a climate declaration over greenhouse gas emissions, to receive a building’s final clearance. The climate declaration is limited to only include emissions from material extraction until completed building. However, there is a varying knowledge level in the industry regarding how to perform a climate declaration as well as how different materials impact the result. Therefore, this study aims to bring clarity concerning the topic, by investigating where the major and minor climate impacts occur in a building process. Additionally, the impact of different insulations materials and how they influence the result of a climate declaration is studied. To answer the research questions, a climate declaration is performed on a Swedish preschool. The insulation material in the building is altered between glass wool, stone wool, cellulose fibre, foam glass, and polystyrene insulation in different scenarios to see how it impacts the result. The stone wool scenarios use both carbon neutral and non-carbon neutral insulation. Cellulose fibre uses both loose wool with data from an EPD and board insulation with data from Boverket’s climate database in the scenarios. The major climate impact derives from the product stage (A1–A3), meaning material selection have a significant impact on the climate declaration result. The building element with the highest climate impact is the inner walls followed by the foundation, while the floor construction, roof and outer walls have the lowest climate impact. On a material level, plaster board, building plywood and concrete have the highest climate impact in the reference building. The cedar panel have the lowest climate impact and is the only carbon negative material in the reference building. However, this is due to different assumptions made in the climate impact data concerning the binding of carbon in organic materials. The results showed that the insulation material with the highest climate impact is non-carbon neutral stone wool that is 16 % higher than the original construction with glass wool, while loose cellulose wool has the lowest climate impact. The climate impact from the scenario with non-carbon neutral stone wool in the wall and roof construction is 33 % higher compared to the corresponding loose cellulose wool scenario. The scenario with the lowest climate impact, with loose cellulose wool, is approximately 13 % lower than the corresponding glass wool scenario. The carbon neutral stone wool scenario has a similar result to glass wool. Foam glass has a 9.5 % higher climate impact compared to polystyrene insulation in the foundation. Regarding the selection of insulation material, it influences the climate declaration by changing the climate impact. The influence derives from a combination of climate impact per unit and material quantity used in the building. The material quantity is partly dependant on the thermal conductivity (λ-value) of the insulation material. The climate declaration shows a limited view of a building’s environmental impact for a limited part of its lifecycle. Therefore, we would recommend additional lifecycle stages and environmental impacts to be part of the climate declaration in the future, as a means to avoid suboptimization and unintentional problem shifting. / För att nå klimatneutralitetsmålet 2045 vill den svenska regeringen driva bygg- och fastighetssektorn till att sänka sina växthusgasutsläpp. Denna insats utförs genom att införa en lag som kräver att byggherrar utför en klimatdeklaration över växthusgasutsläpp för att få ett slutbesked för byggnaden. Klimatdeklarationen är begränsad till att endast omfatta utsläpp från materialutvinning fram till färdig byggnad. Det finns dock en varierande kunskapsnivå i branschen om hur en klimatdeklaration utförs samt hur olika material påverkar resultatet. Därför syftar denna studie till att ge klarhet angående ämnet genom att undersöka var de större och mindre inflytandena på klimatpåverkan förekommer i en byggprocess. Dessutom studeras effekterna av olika isoleringsmaterial och hur de påverkar resultatet av en klimatdeklaration. För att besvara frågeställningarna utförs en klimatdeklaration på en svensk förskola. Isoleringsmaterialet i byggnaden ändras mellan glasull, stenull, cellulosafiber, skumglas och cellplast i olika scenarier för att se hur det påverkar resultatet. I stenullscenarierna används både koldioxidneutral och icke-koldioxidneutral isolering. Cellulosafibrer använder både lösull med data från en EPD och skivisolering med data från Boverkets klimatdatabas i scenarierna. Den största klimatpåverkan kommer från produktstadiet (A1–A3), vilket innebär att materialvalet har en betydande inverkan på klimatdeklarationsresultatet. Byggnadselementet med störst klimatpåverkan är innerväggarna följt av grunden, medan bjälklaget, taket och ytterväggarna har lägst klimatpåverkan. På materialnivå har gipsskivor, plywood och betong den högsta klimatpåverkan i referensbyggnaden. Cederpanelen har lägst klimatpåverkan och är det enda koldioxidnegativa materialet i referensbyggnaden. Detta beror dock på olika antaganden i klimatpåverkan angående bindningen av kol i organiska material. Resultaten visade att isoleringsmaterialet med den högsta klimatpåverkan är icke-koldioxidneutral stenull, som är 16 % högre än originalkonstruktionen med glasull, medan lös cellulosaull har lägst klimatpåverkan. Klimatpåverkan från scenariot med icke koldioxidneutral stenull i vägg- och takkonstruktion är 33 % högre jämfört med motsvarande scenario med lös cellulosaull. Scenariot med lägst klimatpåverkan, med lös cellulosaull, är cirka 13 % lägre än motsvarande glasullscenario. Det koldioxidneutrala stenullscenariot har ett liknande resultat som glasull. Skumglas har 9,5 % högre klimatpåverkan jämfört med cellplasten i grunden. När det gäller valet av isoleringsmaterial påverkar det klimatdeklarationen genom att förändra klimatpåverkan. Påverkan härstammar från en kombination av klimatpåverkan per enhet och mängden material som används i byggnaden. Mängden material beror delvis på isoleringsmaterialets värmekonduktivitet (λ-värde). Klimatdeklarationen visar en begränsad bild av en byggnads miljöpåverkan under en begränsad del av dess livscykel. Därför rekommenderar vi att ytterligare livscykelstadier och miljöindikatorer ingår i klimatdeklarationen i framtiden, för att undvika suboptimeringar och oavsiktliga problembyten.