Intresset för hållbarhetsfrågor har sedan 1990-talet ökat kraftigt i samhället och genom detta har även hållbarhetsredovisning blivit av allt större betydelse. Detta har påverkat företag, vilka alltmer hamnat under press att ta ansvar för verksamhetens sociala och miljömässiga konsekvenser. Genom hållbarhetsredovisning har företag möjlighet att kommunicera sitt hållbarhetsarbete till sina intressenter. För att säkerställa att hållbarhetsinformationen är tillförlitlig behöver denna granskas. Hållbarhetsredovisning är dock ett område under utveckling och vid bestyrkande av informationen finns många utmaningar, vilka granskaren måste hantera för att skapa komfort genom granskningsprocessen. I studien används begreppet granskare som ett samlingsbegrepp för revisorer, miljörevisorer hållbarhetskonsulter och hållbarhetsspecialister som utför granskning av hållbarhetsredovisning. Syftet är att utforska vilka utmaningar en granskare möter vid granskning av hållbarhetsredovisning samt vad det är som gör denne komfortabel i granskningsarbetet. Studien utgår från komfortteorin och en litteraturöversikt som identifierade tre huvudsakliga utmaningar i form av kvalitativ information, kunskap och kompetens samt tolkningsproblematik. Dessa ställs sedan mot studiens empiri som har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är revisorer, miljörevisorer, hållbarhetskonsulter och hållbarhetsspecialister med erfarenhet av att granska hållbarhetsredovisning. Studiens slutsatser är att de huvudsakliga utmaningarna granskaren möter vid granskning av hållbarhetsredovisning är kvalitativ information och tolkningsproblematik. Angående utmaningen om kunskap och kompetens fanns det åsiktsskillnader om utmaningens storlek och resultatet indikerar att den drivande faktorn för dessa skillnader är huruvida respondenten i fråga har en utbildningsbakgrund inom hållbarhet eller ekonomi. Vidare är studiens slutsats att komfort uppnås genom att granskaren samlar in bevis för att styrka hållbarhetsinformationen och på detta vis blir trygg i granskningen, vilken således är färdig när granskaren är komfortabel. / Interest in sustainability issues has increased vastly in society since the 1990s, and through this, sustainability reporting has also become increasingly important. This has affected companies, which are under increased pressure to take responsibility for the social and environmental consequences of their business. Through sustainability accounting, companies have the opportunity to communicate their sustainability work to their stakeholders. To ensure that the sustainability information is reliable, assurance is needed. However, sustainability accounting is an area under development where there are several challenges in assurance engagements, which reviewer must handle in order to create comfort through the assurance processes. In this study the word reviewer is used as a collective name for auditors, sustainability auditors, sustainability consultants and sustainability specialists who performs sustainability accounting assurance. The purpose of this study is to explore what challenges the reviewers face in sustainability accounting assurance, as well as how the reviewer produces comfort in the assurance process. The study is based on the comfort theory and a literature review that identifies three main challenges in the form of qualitative information, knowledge and competence as well as interpretation issues. These are compared to the empirical data of the study, collected through nine semi-structured interviews. The respondents are auditors, environmental auditors, sustainability consultants and sustainability specialists with experience in sustainability accounting assurance. The conclusions of the study are that the main challenges the reviewer faces in sustainability accounting assurance are qualitative information and interpretation issues. Regarding the challenge of knowledge and competence, there were differences of opinion about the extent of this challenge and it is indicated by the results that the driving factor for these differences of opinions is whether the respondents in question have an educational background in sustainability or economics. Furthermore the conclusions of the study shows that comfort is achieved through obtaining audit evidence which confirms the sustainability information and makes the reviewer secure. Thus the assurance is complete when the reviewer is comfortable.

Samtidigt som debatten kring jordens klimatförändring är i full gång har intresset för att miljöcertifiera byggnader vuxit oerhört. För fastighetsägare är det en möjlighet att bevisa för sina hyresgäster och köpare att byggnaden är hållbar. Är en byggnad miljöcertifierad har en oberoende part intygat att den uppfyller en nivå av hållbarhet som bestäms utifrån standardiserade kriterier. Fastighetsägaren kan alltså använda certifikatet i marknadsföringssyfte. Den här studien undersökte om en byggnad som är byggnadsminnesförklarad kan miljöcertifieras med Miljöbyggnad. Målet var att hitta kostnadseffektiva lösningar för att uppfylla de miljöcertifieringskriterier som eventuellt inte uppfylls idag. Miljöbyggnad har i dagsläget inga specifika kriterier för kulturhistoriskt värdefulla byggnader, så bedömningen har skett mot de allmänna kriterierna. Vid certifiering med Miljöbyggnad sker en granskning utifrån energi-, inomhusmiljö- och materialrelaterade kriterier. Verktyget mäter alltså inte bara byggnadens hållbarhet i fråga om växthusgasutsläpp utan även i hänseende till hälsan och välbefinnandet hos personerna som vistas i byggnaden. Byggnaden som har utvärderats är Kungliga Tekniska Högskolans studenters kårhus. Den byggnadsminnesförklarades 2012 på grund av sin utpräglade och välbevarade funktionalistiska utformning. Byggd 1930 uppfördes den mitt under en brytningstid när funktionalismen var på intåg i Sverige. I studien har alla kriterier som krävs för en miljöcertifiering gåtts igenom och stämts av mot hur byggnaden ligger till idag. Särskild fokus har lagts på Miljöbyggnads energirelaterade kriterier. För att minska energianvändningen har energieffektiviseringsåtgärder tagits fram som ger en besparing på hundratusentals kronor per år. Energieffektiviseringsåtgärderna består av bättre drift av ventilationen samt byte till effektivare belysning. Energiberäkningsprogrammet DesignBuilder har använts för att utvärdera energieffektiviseringsåtgärderna samt för att simulera termisk komfort och dagsljusinsläpp. Energikällornas hållbarhet vid olika miljöval på elhandelsavtalet och om det finns möjlighet att installera solskydd för fönstren har också undersökts. Hindret för en certifiering är att byggnaden åtminstone behöver uppfylla myndighetskrav på tillgång till dagsljus. Det finns också osäkerheter som har att göra med om energieffektiviseringsåtgärderna minskar energianvändningen så mycket som krävs för en certifiering. För övrigt finns goda förutsättningar för en miljöcertifiering. / Climate change is widely discussed these days, and the interest in environmental assessment for buildings has increased enormously. For landlords and house-owners, it brings the possibility to prove to their tenants and customers that their buildings are sustainable. A building with an environmental assessment certificate is assured by an independent inspector to fulfill a certain level of sustainability that is specified by standardized criteria. The landlords can subsequently use the certificate for advertising. This study investigated if a listed historic building can be certified according to the Swedish environmental assessment method Miljöbyggnad. The objective was to find cost effective ways to meet those criteria for environmental assessment that are not fulfilled today. Miljöbyggnad has no specific set of criteria for historical buildings today, so the investigation has been performed using the general criteria. For a certification with Miljöbyggnad, an audit from energy, indoor environment and material point of view is performed. Thus, the assessment method does not only measure sustainability regarding greenhouse gas emissions, but also concerning well-being of the occupants of the building. The examined building is the student union house of the Royal Institute of Technology (KTH) in Stockholm. The building was listed in 2012 due to its pronounced and well preserved functionalistic design. Built 1930, it was raised during the time when the functionalism was introduced in Sweden. In the study, all criteria for the environmental assessment have been evaluated for the current situation of the building. The energy related criteria has been emphasized. In order to decrease the energy use, measures for improving the energy efficiency has been found, that will save several hundred thousand SEK per year. The measures consist of improved operation of the ventilation system and retrofitted lighting for better efficacy. The energy calculation program DesignBuilder has been used to evaluate the energy efficiency measures and to simulate thermal comfort and daylighting. The sustainability of the energy sources for different environmental options for the electricity contract and the possibility of installing shadings for the windows have been investigated as well. The main difficulty for a certification is that the building has to fulfill building codes for daylighting. There are also uncertainties regarding the energy efficiency measures being able to decrease the energy use sufficiently for a certification. Other than that, the prospects are good for a certification.

This article describes the Dana intelligent Twin Steering System designed for mobile vehicles with two steering axles (i.e. with four steering wheels). Current vehicles with four-wheel steering function are typically equipped with a hydraulic configuration where the two steering cylinders are connected in series. This type of connection highlights some limitations on available power, steering comfort and enabling advanced working functions. Dana evolved this type of hydraulic configuration introducing the possibility to disconnect the rear axle from the front one. In this way the rear axle, through the electronic control of its valve block, allows to improve the steering system performance and introduces advanced steering functions compared to the conventional steering systems.

Background: Improved clinical effectiveness and therefore positive modification of multiple sclerosis (MS) with basic therapy can be achieved by long-term regular intake of drugs as prescribed but investigations have shown that a high percentage of patients do not take their medications as prescribed. Objectives: We assessed the satisfaction and adherence of patients with MS with their current disease-modifying treatment under clinical practice conditions. We compared different facets of satisfaction as well as their internal relationship and identified predictors in an exploratory manner. Methods: Therapy satisfaction in patients with relapsing–remitting multiple sclerosis (THEPAMS) was a noninterventional, prospective cross-sectional study performed throughout Germany in 2013 and 2014, and included patients with clinically isolated syndrome or relapsing–remitting MS. We applied a standardized approach to document satisfaction and adherence by patient-reported outcomes (Treatment Satisfaction Questionnaire for Medication) as well as by physician ratings. Results: Of 3312 patients with a mean age of 43.7 years, 73.3% were women and the mean level of disability according to the Expanded Disability Status Scale was 2.29; 13.3% did not receive any medication at the time of documentation, 21.3% received interferon β1a intramuscularly, 20.7% had interferon β1a subcutaneously, 17.0% had interferon β1b subcutaneously and 23.7% had glatiramer acetate. Adherence rates varied between 60% (lifetime) and 96.5% (current medication). Differences between current medications were found for side effects and convenience scores but not for effectiveness, satisfaction and adherence. Higher global satisfaction and effectiveness were associated with fewer relapses, longer duration of medication, lower disability score and the absence of several side effects. Conclusion: In a connected model of patient satisfaction, effectiveness, side effects, convenience and adherence, patients’ individual needs and concerns have to be addressed. Most differences were found with respect to side effects and convenience of treatment. Therefore, an improvement in these two domains seems to be the most promising proximate approach to elevate adherence levels.

The thesis deals with car cabin environment and thermal comfort inside. A car cabin heat load model was developed in Dymola/Modelica to investigate influence of ambient environmental parameters. The model was validated on the data set of eight test cases measured in a climatic chamber and in a real traffic. The main objective of the thesis was to develop a human thermal comfort model suitable for non-homogenous environments and for a car cabin environment especially. The Coupled model of human physiology and thermal comfort was developed in Dymola/Modelica. The model allows predicting an overall human thermal comfort from local boundary conditions representing ambient and personal factors. The model was validated by 16 test cases taken from experiments in literature. Moreover three test cases were created in Theseus-FE to consider an asymmetrical heat load from Sun rays inside a car cabin. Prediction of the Coupled model was compared with Fiala model and experimental data. The Coupled model predicted mean skin temperature for moderate activities in neutral and warm environment well. In cold environment a predicted core temperature was very affected by ambient temperature and during high activity exercises, the predicted mean skin temperature was too high.

Fortlevnadsprincipen är en av de grundläggande principerna för upprättandet av en årsredovisning, vilket innebär att företaget förutsätts kunna fortsätta bedriva sin verksamhet under en överskådlig tid. Covid-19 pandemin skapade osäkra marknader, vilket ökade osäkerheten kring den fortsatta driften hos företag. Revisorn har en viktig roll på en osäker marknad för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller väsentliga fel. I början av revisionsprocessen råder det många orosmoment för revisorn, vilket gör att dessa behöver minskas för att revisorn ska kunna uppnå komfort i sin bedömning av fortlevnadsprincipen. Det blir därmed intressant att utforska om Covid-19 pandemin haft någon inverkan på hur revisorn uppnår komfort. Tidigare studier visar att Covid-19 pandemin hade en inverkan på revisorns arbete, vilket ledde till försämrade möjligheter till en korrekt bedömning av den fortsatta driften. Det finns ingen tidigare studie angående effekten av Covid-19 pandemin vid bedömning av fortlevnadsprincipen med hänseende till revisorns komfortabilitet, vilket är anledningen till studien. En ytterligare anledning till vår studie är att öka revisorernas och intressenternas förståelse för vad som har en inverkan på komfortabiliteten hos revisorer. Syftet med studien är att utforska huruvida effekten av Covid-19 pandemin haft en inverkan på hur revisorn uppnår komfortabilitet i sin bedömning av fortlevnadsprincipen. Studien utgår från komfortteorin och dess tre dimensioner, komfort som lättnad, komfort som tillstånd och komfort som förnyelse. De tre dimensionerna ställs sedan mot studiens empiri för att utforska huruvida effekten av Covid-19 pandemin haft en inverkan på hur komfort uppnås. Empirin har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer, med auktoriserade revisorer.  Studiens slutsats är att effekten av Covid-19 pandemin inte haft någon inverkan på hur revisorn uppnår komfortabilitet vid bedömningen av fortlevnadsprincipen. Erfarenhet inom yrket samt respondenternas kundkännedom är två faktorer vilka bidragit till revisorns komfort. Beroende på om revisorn arbetar på en mindre eller större revisionsbyrå bidrar olika faktorer till revisorns komfortabilitet. På de mindre byråerna är granskningsprogrammet en bidragande faktor till komfort medan det på större byråer nämns, metodik, branschexperter och risk management som bidragande faktorer till att revisorn uppnår komfort. / The going concern principle is one of the fundamental principles for establish the financial statements, which assumes that the company can continue its operations for the foreseeable future. The Covid-19 pandemic created uncertain markets, which increased the uncertainty surrounding the going concern principle of companies. Auditors’ play a crucial role in an uncertain market to ensure that the financial reporting does not contain material misstatements. At the beginning of the audit process there are many concerns for the auditor, which need to be minimized for the auditor to achieve comfort in their assessment of the going concern principle. Therefore it’s interesting to explore whether the Covid-19 pandemic has had any impact on how the auditor achieves comfort. Previous studies show that the Covid-19 pandemic had an impact on the auditors' work, leading to reduced opportunities for an accurate assessment of the going concern. There is no previous study regarding the effect of the Covid-19 pandemic on the assessment of the going concern principle in relation to the auditors' comfort, which is the reason for this study. An additional reason for our study is to enhance the understanding of auditors and stakeholders regarding the factors influencing auditors´comfort.  The purpose of the study is to explore whether the effect of the Covid-19 pandemic has influenced how auditors achieve comfort in their assessment of the going concern principle. The study is based on the comfort theory and its three dimensions, comfort as relief, comfort as state, comfort as renewal. The three dimensions are then compared with the empirical data of the study to explore whether the effect of the Covid-19 pandemic has had an impact on how comfort is achieved. The empirical data has been collected through six semi-structured interviews, with certified auditors. The conclusion of the study is that the effect of the Covid-19 pandemic has not had any impact on how the auditor achieves comfort in assessing the going concern principle. Experience within the profession and the respondents' knowledge of their clients are two factors that have contributed to the auditor's comfort. Depending on whether the auditor works at a smaller or larger audit firm, different factors contribute to the auditor's comfort. In smaller firms the audit program is mentioned as a contributing factor to comfort, while in larger firms, methodology,experts in specific markets and risk management are mentioned as contributing factors to the auditor's achievement of comfort

Funktionskläder utgör idag en stor marknad över hela världen med stigande efterfrågan där syntetiska material står för en betydande andel av de producerade textilierna. Ett plaggs totala miljöpåverkan kan till stor del härledas till materialvalet. Materialkompositionen i underställ består ofta av blandningar av textila fibrer, vilket komplicerar återvinningsprocessen och gör den nästintill omöjlig. För att kunna 'sluta cirkeln' måste innovativa textila lösningar tas fram för att styra textilindustrin i rätt riktning. Studien undersöker alternativa fibrer och jämför dem med de konventionella för textilier till underställ där man vill uppnå god fukttransport och värmeisolering. Vidare kartläggs materialens användningsområden för att skapa ett mångsidigt funktionsplagg och därmed möjliggöra en klimatsmartare garderob. Studien identifierar och jämför de termofysiologiska egenskaperna hos materialen bambuviskos, merinoull, Tencel, PCM och Coolmax. Textilprover stickades i hundraprocentiga materialkompositioner med en utvald trikåbindning i en rundsticksmaskin. Textilprovets termofysiologiska egenskaper utvärderades med hjälp av testutrustningarna Hudmodellen och WickView för att bestämma värmemotstånd och fukttransport. Därefter analyserades resultaten på materialens termofysiologiska komfort för att sedan kartlägga deras användningsområde baserat på aktivitetsnivå och omgivningsfaktorer. Resultaten från studien indikerar att merinoull och Coolmax kan rekommenderas för användning i underställ där både värmeisolering och fukttransport är viktiga, där merinoull är mest lämplig för kalla klimat. Vidare kan bambuviskos och Tencel vara lämpliga alternativ för användning i underställ vid aktiviteter av måttlig intensitet i varierande klimatförhållanden. PCM, med sitt låga värmemotstånd och medelhöga fukttransport, gör materialet mindre lämpligt för underställ. Testresultaten från studien ger insikt i materialens termofysiologiska komfort, men bör inte ses som en heltäckande bild av denna komfort. För att erhålla en mer valid slutsats krävs ytterligare tester och beaktande av fler faktorer. / Functional clothing represents a significant global market with rising demand today, where synthetic materials account for a considerable proportion of the textiles produced. A garment's total environmental impact can largely be traced back to the choice of material. The material composition of base layers often consists of mixtures of textile fibers, which complicates the recycling process and makes it almost impossible. To 'close the loop', innovative textile solutions must be developed to steer the textile industry in the right direction. The study investigates alternative fibers and compares them with conventional ones for textiles in base layers where effective moisture transport and heat insulation are sought. Furthermore, the areas of use for these materials are mapped out to create a versatile functional garment, thereby enabling a more climate-smart wardrobe. The study identifies and compares the thermophysiological properties of the materials bamboo viscose, merino wool, Tencel, PCM, and Coolmax. Textile samples were knitted in 100% material compositions using a selected tricot stitch on a circular knitting machine. The thermophysiological properties of the textile samples were evaluated using the Skin Model and WickView testing equipment to determine heat resistance and moisture transport. Afterwards, the results on the materials' thermophysiological comfort were analyzed, and their areas of use were mapped out based on activity level and environmental factors. The results from the study indicate that merino wool and Coolmax can be recommended for use in base layers where both heat insulation and moisture transport are important, with merino wool being most suitable for cold climates. Furthermore, bamboo viscose and Tencel could be suitable alternatives for use in base layers for activities of moderate intensity in varying climate conditions. PCM, with its low heat resistance and medium-high moisture transport, makes the material less suitable for base layers. The test results from the study provide insight into the materials' thermophysiological comfort but should not be seen as a comprehensive picture of this comfort. To obtain a more valid conclusion, additional tests and consideration of more factors are required.

Sweden is undergoing energy transition to become a zero-carbon economy with electricity production aims at 100% from renewable resources by 2040. Sweden also has a national goal to have fossil-free vehicle fleet by 2030. The increasing share of intermittent renewable resources creates growth in mismatches between electricity supply and demand. Demand flexibility provides solution to imbalances in power system where the prosumers can regulate their energy consumption. Demand response (DR) mechanism could be beneficial to power gird stability. Electric heat pumps serve as a pool of flexible load meanwhile the thermal inertia of the residential buildings serves as thermal energy storage. In this thesis, a techno-economic analysis of demand flexibility from heat pumps for residential buildings located in central Örebro is carried out with assistance of building energy simulations. This thesis aims to improve the intelligence of this existing buildings by comprehending the size of thermal inertia availability according to different heat demand, building envelope materials, ventilation systems, weather conditions and user behaviors. Two multi-family residential buildings, Klockarängsvägen and Pärllöken, are selected for case study and compared in terms of thermal inertia and avoided peak power fees in avoided peak power fee from flexible heat pump loads. Both buildings use heat pumps for space heating and domestic hot water supply. Electricity billings are subscribed to power tariff scheme, which makes peak power shifting more profitable. On the coldest day scenario when the ambient temperature is -20°C, Pärllöken’s indoor temperature drops from 21°C to 19.1°C if heat pump is turned off for an hour. Klockarängsvägen’s indoor temperature drops from 21°C to 16.6°C if heat pump is turned off for an hour. At the lowest indoor temperature setpoint of 18°C, Pärllöken demonstrates a maximum power-shift capacity of 25 kW and heatshift capacity of 75 kWh on the coldest day. That of Klockarängsvägen is a maximum power-shift capacity of 20 kW and heat-shift capacity of 20 kWh. With larger building thermal inertia and more power-shift capacity, Pärllöken is undoubtedly the winner thanks to concrete wall materials, heavier building thermal mass, balanced ventilation, heat recovery system, and higher window class. In economic analysis, based on the proposed energy models, two control strategy options in Pärllöken are considered. Economic analysis focuses on winter season from October to March. Option 1 operates heat pump in variable capacity control mode at part load capacity. Option 2 operates in fixed capacity on/off -4- control. In winter season, Pärllöken saves 1 646 SEK in Option 1 and 2 273 SEK in Option 2. Klockarängsvägen only considers Option 1 for economic analysis, which results in 20 948 SEK avoided peak power fee. Option 2 for Klockarängsvägen exceeds indoor temperature setpoint very quickly mainly due to poorer building envelope insulation in which conserves lower thermal inertia. / Sverige genomgår en energitransformation för att bli en fossilfri ekonomi som siktar på att ha en elproduktion från 100% förnybara resurser år 2040. Sverige har också ett nationellt mål att ha en fossilfri fordonsflotta till 2030. Den ökande andelen av intermittenta förnybara resurser bidrar till ökning av obalans mellan produktion och efterfråga av elektricitet. Efterfrågeflexibilitet ger en lösning på problemet med obalanser i energisystemet där prosumenter kan reglera sin energiförbrukning. Efterfrågeflexibilitet kan vara fördelaktigt för kraft- och nätstabilitet. Elektriska värmepumpar kan agera som en stor flexibel last samtidigt som fastighetens termiska tröghet fungerar som värmeenergilagring. I denna avhandling utförs en teknisk-ekonomisk analys av efterfrågeflexibilitet från värmepumpar för två bostadshus beläget i centrala Örebro med hjälp av energisimuleringar av fastigheten. Genom denna avhandling syftar författaren på att höja intelligensen av de befintliga fastigheterna genom att undersöka storleken av den termiska trögheten som finns tillgänglig med avseende på olika värmescenario, byggnadsmaterial, ventilationssystem, väderförhållanden och användarbeteenden. Två flerfamiljshus, Klockarängsvägen och Pärllöken, väljs för jämförelse med avseende på den termisk tröghet som bidrar mest till efterfrågeflexibiliteten. De två utvalda fastigheterna använder värmepumpar för värme och varmvatten. Båda fastigheterna faktureras enligt effektabonnemang, vilket gör effektutjämning mer lönsamt. I det kallaste scenariot, när omgivningstemperaturen är -20°C, faller Pärllökens inomhustemperatur från 21°C till 19,1°C och Klockarängsvägens inomhustemperatur sjunker till 16,6°C om värmetillförseln stängs av i en timme. Under det lägsta börvärdet för inomhustemperatur på 18°C visar Pärllöken en maximal effektförskjutningskapacitet på 25 kW och för Klockarängsvägen-byggnader 20 kW. Med hänsyn till fastighetens termiska tröghet är Pärllöken utan tvekan vinnaren på grund av betong som väggsmaterial, högre termisk massa, balanserad ventilation, värmeåtervinningssystem och högre energiklass på fönsterglasen. Ovanstående skäl gör att Pärllökens termiska tidskonstant är minst tre gånger längre innan temperaturen når det lägsta börvärdet på 18°C, jämfört med Klockarängsvägen. Detta ger att Pärllöken har en högre förskjutningskapacitet av värme på 75 kWh jämfört med Klockarängsvägens maximala förskjutningskapacitet på 20 kWh. I en ekonomisk analys, baserat på författarens framtagna energimodeller, beaktas två styrstrategier i Pärllöken. Den ekonomiska analysen fokuserar på vintersäsongen från oktober till mars. Alternativ 1 driver värmepumpen med partiell kapacitet enligt reglerbar effekt. Alternativ 2 stänger av värmepumpen helt. Under vintersäsongen sparar Pärllöken 1 646 SEK med Alternativ 1 och 2 273 SEK med Alternativ 2. Klockarängsvägen använder sig endast av Alternativ 1 för en ekonomisk analys, vilket resulterar i en kostnadsbesparing på 20 948 SEK. En förstudie med värmepump i kombination med andra förnybara tekniker så som solceller på Klockarängsvägen genomförs för att undersöka potentialen av energibesparing. Kombinationen ger dock inte en positiv effekt på grund av den låga solinstrålningen under vintertid.

Bakgrund: Den teknologiska utvecklingen går väldigt snabbt och framväxande teknologier utgör en stor påverkan på revisionsbranschen och revisorers arbete. Enklare arbetsuppgifter automatiseras och revisorns arbete innefattas allt mer av analyser och bedömning av revisionsbevis. Det kan innebära att revisorns involvering i revisionsprocessen minskar och att revisorsyrket riskerar att förändras i grunden eller till och med försvinna till följd av automatisering. Samtidigt medför teknologin att revisorn kan spendera mer tid på värdeskapande arbetsuppgifter som kan förbättra revisionskvaliteten och öka revisorns komfort. Förändringarna som teknologin medför ställer krav på att revisorn anpassar sitt arbete till att använda teknologi, samt ställer krav på revisionsbranschen, däribland standardsättare och revisionsbyråer, att anpassa standarder, regler och riktlinjer för att stödja revisorer i deras användning av teknologi.  Syfte: Syftet med studien är att kartlägga i vilken utsträckning framväxande teknologier används av revisorer och utforska hur revisorer upplever att revisionsprocessen och deras komfort påverkas av sådana teknologier. Metod: Studien är kvantitativ och har en deduktiv ansats med tvärsnittsdesign. Använd primärdata utgörs av enkätsvar från revisionsmedarbetare i Sverige.  Resultat: Resultatet indikerar att revisionsmedarbetare, vid användning av framväxande teknologier, upplever att revisionsprocessen förbättras och att deras komfort ökar. Därtill tyder resultatet på att revisionsmedarbetare upplever att det finns ytterligare faktorer som påverkar revisionsprocessen och komforten, såsom revisionsbyråns riktlinjer för användning av teknologi och revisionsmedarbetarens kunskaper inom teknologi. Resultatet indikerar även att revisionsmedarbetares användning av teknologi generellt är låg och någon skillnad mellan större och mindre revisionsbyråer har inte identifierats. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till litteraturen genom att fokusera på revisorns perspektiv på framväxande teknologiers påverkan på revision. Kunskap om hur revisionsprocessen och revisorns komfort påverkas bidrar till att revisionsbranschen generellt och revisionsbyråer specifikt, kan hantera utmaningarna och tillvarata möjligheterna som framväxande teknologier medför, inte minst för att stödja och vägleda revisionsmedarbetare i dess användning av teknologin. / Background: The technological development is very rapid and emerging technologies have a major impact on the auditing industry and the auditor’s work. Simpler tasks are being automated and the auditor's work is increasingly consisting of analyzes and assessment of audit evidence. This may indicate that the auditor's involvement in the audit process decreases and that the audit profession risks being replaced as a result of automation. At the same time, the technology means that the auditor can spend more time on value-creating tasks that can improve the quality of the audit and increase the auditor's comfort. The changes that technology entails mean that the auditor needs to adapt his/her work to using technology, and require that the auditing industry, including standard setters and audit firms, adapts standards, rules and guidelines to support auditors in their use of technology. Purpose: The aim of the study is to map the extent to which emerging technologies are used by auditors and to explore how auditors perceive that the audit process and their comfort are affected by such technologies. Method: The study is quantitative and has a deductive approach with cross-sectional design. Primary data is based on survey responses collected from audit staff in Sweden.  Results: The results indicate that audit staff, when using emerging technologies, experience that the audit process is improved and that their comfort increases. In addition, the results indicate that audit staff perceive that there are additional factors that affect the audit process and their comfort; the audit firm’s guidelines for the use of technology and the audit staff’s knowledge of technology. The results also indicate that auditors’ use of technology is generally low and that it does not differ between larger and smaller auditing firms. Contribution: This study contributes to the literature by focusing on the auditor's perspective on the impact of emerging technologies on auditing. Knowledge of how the auditing process and the auditor's comfort are affected contributes to the auditing industry in general and auditing firms specifically being able to manage the challenges and take advantage of the opportunities that emerging technologies bring to the industry, auditing firms and auditors.

Purpose: During the summer, overheating in buildings is becoming more common, but at the same time the passive heat from the sun during the winter can be utilized. This project investigates which solar shading is the best alternative to use in new buildings in Kungsbacka municipality. Method: There are three main aspects that this project focuses on, which are economics, energy and thermal climate. To perform the examination in this project, two rooms in two different schools have been examined with four different solar shading options. The solar shading options are fixed solar shading with a 30 degree inclination, fixed solar shading with 45 degree inclination,  variable sun-controlled solar shading, and variable scheduled solar shading. Results: The results of the study shows that variable sun-controlled solar shading provides the best indoor climate from a thermal aspect, and provides the lowest cooling needs as it reduces the amount of passive energy supplied through the window. Variable solar shading is expensive to purchase, maintain and operate. Fixed solar shading types have a cheaper purchase price and have no operation or maintenance costs. Conclusions: you can say that the choice of solar shading types depends on the conditions one has. Given the results from the case studied in this project,  variable sun-controlled solar shading type is better than fixed solar shading but more costly. / Överhettning i byggnader blir med tiden alltmer vanligt under sommaren, men däremot vill man kunna utnyttjapassiva värmen från solen under vintertiden. Detta problem väcker intresse för vilka solskydd typer som ger bästa solavskärmning under sommaren och släpper in mest solvärme under vinter. I detta arbete undersöks vilka solskydd som skulle vara bäst att användas i nya byggnader i Kungsbacka kommun. Det finns tre huvudaspekter som detta arbete fokuserar på, och dessa är ekonomi, energi och termiskt klimat.För att utföra undersökningen i arbetet har två rum i två olika skolor undersökts med fyra olika solskyddsalternativ. De olika solskydd typer som har undersökts är, fast solskydd med 30 och 45 graders lutning samt rörliga solstyrda och schemalagda solskydd. Datainsamlingen i arbetet bygger mest på krav från beställare och myndigheter samt mätningar från rummen som har undersökts. För att studera de två fallen utfördes simuleringar i IDA-ICE i form av värde tabeller från modeller som har ritats med samma förutsättningar som rummen har. Resultatet av undersökningen visar att rörligt solstyrt solskydd ger bästa inomhusklimat ur termisk aspekt, samt ger lägsta kylbehov eftersom den minskar den tillförda passiva energimängden genom fönstret. Däremot är rörliga solskydd dyra i inköp, underhåll och drift. Men de har ganska lång livslängd som skulle genom tiden spara på energi om man har aktiv kylning i byggnaden. I detta arbete var termisk komfort utgående punkt för valet av solskydd då aktiv kylning saknades i både skolorna. Fasta solskydd typer är billigare i inköpspriset och har ingen drift eller underhållskostnader, men det visade sig att de inte är lika effektiva som rörliga solskydd typer när det gäller termisk komfort under sommaren. Valet av solskydd beror helt på vad man är intresserad av och ifall man har aktiv kylning eller inte. När det gäller transmissionsförluster genom fönstren vid användning av olika solskydd typer så visade det sig att det blev nästan samma förluster oavsett vilken solskydd typ som används. Det beror helt på själva fönstrets egenskaper som i både fallen var bra. Slutligen kan man säga att valet av solskydd typer beror på förutsättningarna man har. Resultaten från fallet som studerades i detta arbete är att rörliga solskydds typer är bättre än fast solskydd men dyrare. Det finns dock en kostnadsskillnad när det gäller kylning över längre perioder.