<p> </p><p> </p><p>Uppsatsen är en litteraturvetenskaplig analys av Vladimir Majakovskijs<em> Vägglusen (Клоп). Vägglusen</em> är en humoristik pjäs som utspelar sig dels under den unga Sovjetunionens NEP-period och dels i ett framtida socialistiskt samhälle. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den komiska effekten i pjäsen uppstår samt att studera vilken roll som science fiction-miljön spelar för denna komik. Analysen har genomförts med hjälp av de generella humorteorier som presenterats av Olle Ferm och Paul Lewis samt teorier om science fiction och främmandegöring hämtade från verk av Viktor Šklovskij och Peter Stockwell. Avsnittet ”Tidigare forskning” innehåller en redogörelse för hur V<em>ägglusen </em>analyserats av slavister som Bengt Jangfeldt och Edward J. Brown. Till skillnad från dessa tolkningar utgår min undersökning i mindre utsträckning från ett biografiskt perspektiv vilket kastar nytt ljus på Majakovskijs verk. Uppsatsen är till stor del en exemplifiering av ovanstående teorier samt en klassificering av pjäsens stilistik och tematik. Utöver detta mynnar resultaten även ut i en reflektion kring de använda humorteorierna och hur de kan utvecklas.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>This essay is about the Workers Communist Party. My method for the analyzing part in this essay is qualitative methods such as text and idea analysis. I have chosen the words of Claudin to describe which ideological standpoints Workers Communist Party have. First I write about the background to why Workers Communist Party was formed in 1977. The background is the big split of extreme left wingers from the left party, which formed several organisations such as The Communist Marxist-Leninist Revolutionary Party and The Communist Organization for Marxist-Leninists. The first was neo-stalinistic, the second was maoistic. The ideology of Workers Communist Party is at most stalinistic. But the question of worldwide peace takes the party a bit off from the Stalinist ideology. Somehow, the politics of Workers Communist Party is at most similar to radical social-democratic or ordinary left-wing politics. The most important questions for the party are equality, democracy in state and economy and, at last, work and safety for all people. In Swedish elections, Workers Communist Party has failed. At 1979 they had 15 mandates in eleven counties in the northeast part of Sweden. At 2006, Workers Communist Party only has two mandates in the county of Gällivare in the northeast of Lapland.</p>

Uppsatsen är en litteraturvetenskaplig analys av Vladimir Majakovskijs Vägglusen (Клоп). Vägglusen är en humoristik pjäs som utspelar sig dels under den unga Sovjetunionens NEP-period och dels i ett framtida socialistiskt samhälle. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den komiska effekten i pjäsen uppstår samt att studera vilken roll som science fiction-miljön spelar för denna komik. Analysen har genomförts med hjälp av de generella humorteorier som presenterats av Olle Ferm och Paul Lewis samt teorier om science fiction och främmandegöring hämtade från verk av Viktor Šklovskij och Peter Stockwell. Avsnittet ”Tidigare forskning” innehåller en redogörelse för hur Vägglusen analyserats av slavister som Bengt Jangfeldt och Edward J. Brown. Till skillnad från dessa tolkningar utgår min undersökning i mindre utsträckning från ett biografiskt perspektiv vilket kastar nytt ljus på Majakovskijs verk. Uppsatsen är till stor del en exemplifiering av ovanstående teorier samt en klassificering av pjäsens stilistik och tematik. Utöver detta mynnar resultaten även ut i en reflektion kring de använda humorteorierna och hur de kan utvecklas.

Undersökningen syftar till att granska Högerns, Socialdemokraternas, Bondeförbundets och Folkpartiets strategier gentemot kommunisterna inför riksdagsvalet 1948. Detta görs genom en retorisk analys av negativt kampanjande i partiernas valfilmer, men också genom att granska negativ retorik i deras valmanifest. År 1948 valdes eftersom det var en uttalad unik valrörelse, mycket på grund av att det fanns djupa konfliktlinjer i den nationella såväl som den internationella politiken. Det var också det första valet efter andra världskriget. En av studiens slutsatser är att samtliga partier framställde kommunisterna som ett hot i det under-sökta källmaterialet, men Socialdemokraterna kritiserades vid flest tillfällen. Resultatet visar också att den negativa retoriken i valmanifesten inte alltid överensstämmer med valfilmernas innehåll. Studien visar även att Socialdemokraternas valfilm var den enda som inte innehöll tydlig kritik riktat mot kommunisterna, vilket kan tyda på ett ambivalent förhållningssätt. Par-tierna använde framför allt logos och pathos för att övertyga väljarna, varav den sistnämnda ges utrymme att användas i film. Två av partierna, Högern och Bondeförbundet, kan ha haft en medveten strategi att försöka övertala unga människor att inte rösta på kommunisterna. Till sist, kommunisterna var enkla att kritisera eftersom de var en del av en större rörelse och kunde därför förknippas med Sovjetunionens handlingar.

My purpose is to analyses Forum för levande historias (FFLH) portrayal of the Soviet Union during the time period of 1918-1953. My reason for doing this is to find out what nuances of the Soviet Union FFLH finds important to present to the public, but also, to teachers and student in the Swedish education system. My source material consists of historian Klas- Göran Karlssons text Crimes against humanity during communist regimes and I’ve applied a critical discourse analysis, along with several marxist theories of how language, ideology and ideological reproduction manifests in society. However, since this is an essay focused on the didactical aspect of history, I’ve also used theories that explains how ideologies use, and reproduce history as a way to repress ideologies that doesn’t conform to a capitalist reproduction of a society. The questions that I’ve asked are: How are the periods in the Soviet Union during Lenin and Stalin’s chairmanship portrayed in the material? How does the material portray the historical processes in the Soviet Union? And: Which types of ideological naturalizations can be found in the text? I’ve come the conclusion that FFLHs text, focuses on: 1) A strong connection between Soviet politics and a discourse around “ethnic cleansings”, and that ethnic groups where persecuted by both Lenin and Stalin. 2) Soviet politics, and especially Stalin, is connected to a anti-Semitic and anti-Jewish ideology. 3) Soviet politics, in general, is portrayed as lacking “legal basis” and is often ridiculed or rejected without a proper explanation as to what the soviets wanted to achieve. 4) Historical processes and phenomenons are often portrayed without a context, and also without different sides arguments, choices and opinions. 5) The text is at some times prone to make speculative accusations, to enhance an ideological agenda. I’ve also concluded that, based on all of the remarks above, that FFLH material should be used cautiously in an educational situation, since the material is ideologically biased, leaves out certain aspects of the historical processes, and in doing so, to vilifies the soviets. Futhermore, I’ve concluded that the vilification of the soviet union, and the anticommunist agenda, has gone from a portrayal focused on “judeo-bolshevism”, where every communist is a Jew, and every Jew is a communist, to the exact opposite – now the bolsheviks are actively seeking out Jews in their midst, in order to persecute, and/or execute this specific ethnic group.

Detta arbete analyserar innehållet om kommunism i svenska läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Fyra läroböcker har analyserats. Två läroböcker före Sovjetunionens fall, från 1982 och 1987 och två läroböcker efter Sovjetunionens fall, från 1993 och 1995. Studiens syfte är att analysera hur innehållet om kommunism i läroböckerna förändras efter Sovjetunionens fall, 1991. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån small state-teorin och Staffan Selanders teoretiska begrepp för textanalys av läroböcker. Teorin utgår från att små stater som exempelvis Sverige måste använda sig av strategier i sitt förhållnings sätt stormakter, som exempelvis Sovjetunionen. Strategierna går ut på att en liten stat inte kan vara alltför kritisk, eller okritisk i sitt förhållningssätt gentemot en potentiellt hotande stormakt. En innehållslig idéanalys användes i analysen och frågeställningarna utgick från två teman som skulle verka för att ge en djupare förståelse om vilken bild av kommunism som framställs i läroböckerna. Resultatet visar att det inte finns någon enhetlig bild som förmedlas om kommunism, varken i böckerna som skrevs innan Sovjetunionens fall eller i böckerna som skrevs innan Sovjetunionens fall. Mest anmärkningsvärt i resultatet är att läroboken från 1995 inte framför någon kritik mot det forna kommunistiska Sovjetunionen, boken från 1993 framför däremot kritik mot kommunism som politisk ideologi och Sovjetunionen som kommunistisk stat. Läroboken från 1982 framstår som försiktig i sin framställning av kommunism, dock kan framställningen tolkas som en indirekt kritik mot kommunism och Sovjetunionen. Läroboken från 1987 är starkt kritisk mot Sovjetunionen som i läroboken kallas för en kommunistdiktatur som styrs av en liten elit.

Denna uppsats analyserar det Vänsterpartiet, ett svenskt socialistiskt parti och dess ideologiska utveckling. Vänsterpartiet förhöll sig till kommunism som sin huvudsakliga ideologi fram till år 1990, och förhåller sig sedan dess till en reformistisk och demokratisk socialism. Vårt mål med denna uppsats var att analysera kommunismens inflytande inom dagens vänsterparti, det vill säga om och ifall hur ideologin påverkar partiets politik och världssyn. Vi analyserar frågan utifrån en deliberativ demokratiteori. Behovet av denna undersökning, bygger på det faktum att det bidrar till vår förståelse över ett inflytelserikt och relevant politiskt parti i Sverige. Dessutom förbättrar det vår förmåga att analysera ideologi, samt förstå hur detta kan komma att påverka ett partis eller organisations tillvägagångssätt. Denna analys genomfördes med hjälp av ett analysschema, samt en kortare analys av Vänsterpartiets senaste trettio år som ett politiskt parti. Vår uppsats tyder på att Vänsterpartiet än idag förhåller sig till och anammar vissa aspekter av den kommunistiska ideologin, samt att ideologin är relativt accepterad inom partiet. Vänsterpartiet i sig är dock nuförtiden inte ett kommunistiskt parti.

This essay aims to study the Communist Party in Karlstad, Sweden. The study starts with theseparation from the Social Democratic party in 1917 and follows the local party thru the early years tothe joining of the Comintern in 1921. The study then follows the local district to 1924. By using anactor and structure perspective the hope is to identify how the local district is changed and affected byoutside influences. The study also aims the see how a local communist district is structured and whothe local actors within the district are. To answer these questions a protocol book from Karlstad’s Communist party is used as the study’s main source. The chosen method for this study was aqualitative and this meant examining the material and then identify relevant data by sorting themaccording to three categories. These categories were based on the three research questions of the study.In the study Robert Michels theory, the iron law of Oligarchy is used to analyse the result. The resultof the study is presented chronologically. The result of the study showed that Karlstad’s early leftwing opposition had several people thatbecame leading figures in the growing party. They worked with agitating and addressing people withspeeches and the party magazine. When the leftwing opposition became a part of the internationalcommunist movement and renaming itself Karlstad’s Communist Worker state, the party madeattempts to organize. Before joining the Comintern actors within the party were able to express anddiscuss opinions. After joining, opinions that were out of line from that of the party were frownedupon and actions were at some points taken against this.In the discussion of the result, discussions were held with previous research within the same topic.While little research has been made on the communist movement in Karlstad, national andinternational material were used as comparison. In the discussion of the result, discussions were held with previous research within the same topic.While little research has been made on the communist movement in Karlstad, national andinternational material were used as comparison. In the discussion there were several ideologicalpatterns used to explain actions made by the party. The actor and structure perspective was also usedfor this purpose, as well as Robert Michels theory The iron law of Oligarchy.

This thesis deals with the cultural efforts of the Swedish labour movement during the periodof 1917-1939. It aims to examine the similarities and differences between social democratsand communists in their approach towards culture.My theoretical guidelines are the dialectic and materialistic view on history as set forth byKarl Marx and Friedrich Engels.I have examined some important individuals in the cultural debate within the Swedish labourmovement, such as Ture Nerman and Arthur Engberg, and I also briefly outline the debate inthe Soviet Union from the classics of Lenin and Stalin.I have found that the social democrats were mainly concerned with a democratic distributionof the existing bourgeois culture rather than working for the creation of a new proletarianculture; the communists on the other hand made considerable efforts to benefit the workers&apos;own culture based on class struggle, but failed to threaten the social democratic ideologicalhegemony among the Swedish working class.

This thesis aims to study the impact of the transition from communism to democracy on the public libraries in Poland. The central areas of study are changes in: the organisation of the public library system, the role of the public library in society, the librarian&apos;s daily work and job situation and collection development. The thesis is based on qualitative interviews with public librarians, public library managers and researchers in Warsaw, Torun and Gdansk. The theoretical background consists of chapters outlining thoughts on democratic and communist library ideas and public libraries&apos; responses to a changing society. The results show that the public library system has been affected by two major decentralisation reforms in Poland, leaving the libraries in the care of local governments. This has led to serious financial problems. The libraries have lost their former political function. Our informants however claim that the role of the public library has always been the same; to meet the needs of the readers. Today focus is on satisfying the needs of the growing amount of students. In the librarians&apos; job situation there has been a shift from security, passivity and little need for responsibility to unemployment and a demand for activity and personal initiatives. The most significant changes for the public libraries, resulting from the political reforms, can be found in their collections and acquisition. The abolishment of censorship and the opening of the market have made it possible for the libraries to create their own independent profile. / Uppsatsnivå: D