<p>Den här uppsatsen är en fallstudie av nationalismen som spelande roll för att Kroatien och Bosnien bröt sig ur Jugoslavien samt dess betydelse för att krig bröt ut i dessa två regioner.</p><p>När den jugoslaviske presidenten Tito dog 1980 och när kommunismen föll i Europa i slutet av 1980-talet började Jugoslavien gå mot sitt sönderfall. Därmed började nationalistiska stämningar och etnisk separatism ta fart. Kroatien och Bosnien var två länder som förklarade sig som självständiga i början av 1990-talet efter att nationalistiska krafter vunnit stark terräng där. I både Kroatien och Bosnien ledde självständighetssträvandena till konflikt med den serbiska minoriteten och det resulterade i blodiga krig. De serbiska nationalisterna valde som svar att förklara sig som autonom inom dessa länder, men det kom att leda till en eskalerande konflikt med Kroatien och Bosnien. Konflikterna i dessa länder ledde till etnisk rensning och mord på civila människor från alla folkgrupper. Den etniska nationalismen som tillämpades här ledde till att krig bröt ut och att gamla motsättningar blossade upp. Efter ett par år tog krigen i Kroatien och Bosnien slut.</p>

<p>Bakgrunden till denna studie grundar sig i den statliga myndigheten Forum för levande historia och dess kampanj Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Syftet har varit att ta reda på hur det utbildningsmaterial som tagits fram förhåller sig till de styrdokument som styr den svenska historieundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan samt några utvalda läromedel i historia. Även den politiska debatt som föranlett det mediala intresset för projektet har implementerats och behandlats i undersökningen. Arbetets teoretiska del grundar sig på olika typer av historiebruk och har applicerats på den empiriska delen där materialet har analyserats. Undersökningen visar att det material som Forum för levande historia har tagit fram kan kritiseras för att vara onyanserat men att det också tillför en annan dimension av de behandlade områdena.</p> / <p>The background to this thesis is the Public authority ‘Forum för levande historia’ and their campaign “Violation of human rights in Communist states”. The purpose was to investigate how the educational material distributed stand in relation to the nation curricula and education acts that are directing the history teaching in the compulsory- and the upper secondary school in Sweden, together with selected textbooks in history. The political debate that has created the media’s interest for the project has been implemented and reviewed in the study. The theoretical part has its basis in different types of historiography and has been applied on the empirical study where the material has been analysed. The study shows that the material supplied by ‘Forum för levande historia’ on one hand can be criticized as biased, at the same time it is bringing a new dimension to the studied areas.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är dels att försöka se vilka frågor eller argument som kommit fram i debatten kring det uppdrag som Forum för levande historia (FFLH) har fått av regeringen se hur olika historielärare ser på informationskampanjen. Undersökningen inriktar sig på att genom användandet av de teoretiska verktygen historiemedvetande och historiebruk, försöka se om det finns en diskrepans mellan den akademiska världen och skolans värld, mellan forskare på våra universitet och historielärare ute på våra skolor och det utifrån den debatt som uppstått kring Forum för levande historias senaste uppdrag – att belysa och informera om brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Det resultat som undersökningen kommer fram till, är att utifrån mitt undersöknings-material kan det påvisas att det finns en synlig diskrepans mellan den akademiska världen och grund- och gymnasieskolan. På frågan om man kan härleda de olika inblandades agerande utifrån olika historiebruk, så tror jag också att jag har fått fram att så är fallet.</p>

Syftet med uppsatsen är dels att försöka se vilka frågor eller argument som kommit fram i debatten kring det uppdrag som Forum för levande historia (FFLH) har fått av regeringen se hur olika historielärare ser på informationskampanjen. Undersökningen inriktar sig på att genom användandet av de teoretiska verktygen historiemedvetande och historiebruk, försöka se om det finns en diskrepans mellan den akademiska världen och skolans värld, mellan forskare på våra universitet och historielärare ute på våra skolor och det utifrån den debatt som uppstått kring Forum för levande historias senaste uppdrag – att belysa och informera om brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Det resultat som undersökningen kommer fram till, är att utifrån mitt undersöknings-material kan det påvisas att det finns en synlig diskrepans mellan den akademiska världen och grund- och gymnasieskolan. På frågan om man kan härleda de olika inblandades agerande utifrån olika historiebruk, så tror jag också att jag har fått fram att så är fallet.

Bakgrunden till denna studie grundar sig i den statliga myndigheten Forum för levande historia och dess kampanj Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Syftet har varit att ta reda på hur det utbildningsmaterial som tagits fram förhåller sig till de styrdokument som styr den svenska historieundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan samt några utvalda läromedel i historia. Även den politiska debatt som föranlett det mediala intresset för projektet har implementerats och behandlats i undersökningen. Arbetets teoretiska del grundar sig på olika typer av historiebruk och har applicerats på den empiriska delen där materialet har analyserats. Undersökningen visar att det material som Forum för levande historia har tagit fram kan kritiseras för att vara onyanserat men att det också tillför en annan dimension av de behandlade områdena. / The background to this thesis is the Public authority ‘Forum för levande historia’ and their campaign “Violation of human rights in Communist states”. The purpose was to investigate how the educational material distributed stand in relation to the nation curricula and education acts that are directing the history teaching in the compulsory- and the upper secondary school in Sweden, together with selected textbooks in history. The political debate that has created the media’s interest for the project has been implemented and reviewed in the study. The theoretical part has its basis in different types of historiography and has been applied on the empirical study where the material has been analysed. The study shows that the material supplied by ‘Forum för levande historia’ on one hand can be criticized as biased, at the same time it is bringing a new dimension to the studied areas.

The purpose of this essay is to analyze how the Swedish government agency Forum för levande historia mediates historical understanding through attempts to bridge distance in time and space. With reference to the concept of historical empathy I examine two publications by the Forum för levande historia agency to illustrate how history may be conveyed in a way which constitutes historical empathy in relation to secondary school students. The essay is guided by three question: "how can one understand the concept of historical empathy in relation to the student materials published by the Forum för levande historia angency in a broader educational context?", "how does the Forum för levande historia agency relate to the readers historical understanding?", and, "in what way is historical empathy used to bridge the temporal and geographical dimension in history education?". Furthermore, my theoretical framework states that historical empathy can only be achieved through an alignment of historical positionality; a positioning of a texts authors and recipients regarding their preconceived understanding of his-tory. Thus, history may only be conveyed when an author positions the historical content in a way that consider how the recipient’s ontological, epistemological, existential, and sociocultural disposition impact their view of history. Through my textual analysis, with basis in said theoretical framework, I conclude that Forum för levande historia convey history by three different means, each one facilitated as a different type of historical empathy. Consequently, the three types that constitutes historical empathy, narrative, subjective, and contextual empathy, are used by the authors to position the text in a way that is accessible for student. However, as the analysis demonstrate a hybridization in the use of historical empathy raises questions about whether this implementation develop or impair historical empathy. Hence, my essay suggests that the implication for teaching history, as well as history education in a broader sense, require educators to reflect and evaluate how they con-vey history.

No description available.

This essay will address the question of the extent and the way in which the communist ideology is expressed in the left party of Sweden from 1987 until 2016. Before the 1990s, the party was called Left party communists (VPK) in order not to be connected with communism and the Soviet Union and the party had to modernize and become independent, therefore the party had to change their name to left-party (V). This Ideological development has been studied through the ideal type analysis based on the key variables found in the communist ideology and comparing it with the party programs and party leader's speech to answer the main question. It will also present what other left-wing ideologies are expressed and what significance they have had for the party's ideological alignment today.

Målet för denna läroboksanalys är att undersöka hur Sovjetunionen och sovjetkommunismen framställts i tre svenska historieläroböcker från åren 1971, 1999 och 2021. Det relevanta innehållet från de olika läroböckerna har studerats genom ett funktionellt samt strukturellt perspektiv, för att se till vilket innehåll som framställs samt hur, och på vilket sätt läroböckerna och dess författare kan ha påverkats av den tid då de tillkommit.  Det finns främst två skäl till att det just är perioden 1971-2021 som valts ut för denna undersökning. Under 1971 hade det kalla kriget pågått i drygt tjugosex år, och det var inte sannolikt att historieläroböcker som producerats tidigare än så skulle förmedla särskilt mycket information om det pågående kriget. I den läroplan som börjat gälla 1969 ingick det dock som mål att undervisningen skulle belysa - bland annat - den politiska utvecklingen. Det betonades även att tonvikten skulle läggas på sådant som “i särskild grad bidragit till att skapa de förhållanden, problem och motsättningar som råder i världen idag. Ett väsentligt utrymme bör ägnas vår egen tid” (Skolöverstyrelsen, 1969, s. 184). I detta ingick även det kalla kriget, och en av de två supermakter som deltog i detta krig; Sovjetunionen. Den andra läroboken som studerats i detta arbete utgavs år 1999, alltså efter kalla krigets slut och efter den läroplan som började gälla år 1994. Denna bok studerades i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter från perioden då kriget ännu pågick. Den tredje och sista boken gavs ut år 2021 och har granskats i syfte att undersöka vilka mönster, förändringar och kontinuiteter som går att urskilja från tiden då kalla kriget ännu pågick till den tid vi nu lever i.

Studiens fokus är sovjetkommunismen och elevers kunskaper i detta ämnesområde i förhållande till styrdokumenten för gymnasiekursen historia A. I studien utreds genom granskning av relevanta styrdokument kunskapsområdets betydelse, samhällets krav, skolsystemets krav samt gymnasieelevers kunskapsläge. Detta kunskapsläge har testats genom ett diagnostiskt test på en gymnasieskola i Skåne under våren 2006, vilken valts ut som ett least likely case på grund av skolans i övrigt goda resultat. Resultaten av testet visade på en låg kunskapsnivå om sovjetkommunismen och delvis om 1900-talets historia i allmänhet hos eleverna, i förhållande till kursmålen och betygskriteriet för betyget Godkänd i historia A. Vidare diskuteras eventuella implikationer av detta resultat och förslag ges till vidare studier.