Syftet med denna studie är att beskriva och analysera ungdomarnas erfarenheter av och föreställningar om delaktighet i gemenskapsgrupper i skolan. I denna studie har elever i årskurs nio intervjuats och materialet har analyserats utifrån Bourdieus teoretiska modell om det sociala rummet. I min analys av materialet fann jag fyra kategorier. Dessa var gemenskap, vänskap, delaktighet i gemenskapen och ledande positioner i skolan och i kompisgruppen. Med hjälp av dessa kategorier har jag kommit fram till att ungdomarna upplever två varianter av gemenskap, klassgemenskap och vänskapsgemenskap. Det som karaktäriserar gemenskap vare sig det handlar om klassgemenskap eller vänskapsgemenskap är att individerna i gruppen strävar efter att vara lika varandra på olika sätt som att ha lika intressen, mål, normer och värderingar. Detta reflekteras även när ungdomarna beskriver vänskap. Ungdomarna beskriver att deras val av kamrater görs utifrån intressen och personliga egenskaper vilket jag uppfattar som att individernas habitus bör överensstämma med varandras för att bli delaktig i gemenskapen. Detta återkommer också ungdomarna till när de talar om inkludering och exkludering. Gemensamma intressen, mål, normer och värderingar inkluderar individer in i gemenskapen och exkludering sker när individen inte uppfattas dela dessa med den övriga gruppen. Eftersom gemenskap uppstår via likheter blir den som inte liknar sig med de andra olik och riskera därmed att bli exkluderad från gemenskapen. Vidare anser ungdomarna att den enskilda individens delaktighet i klassen påverkas av de ungdomar som har en ledande position. För att inte bli bortglömd eller att hamna i bakgrunden anser ungdomarna att det är viktigt att våga visa sig och ta plats. Genom att uttrycka sina åsikter och att våga ta plats kan individen visa vem de är och synliggör för de andra sitt kapital och habitus och därmed avgörs det om individen har det som krävs för att bli inkluderad i gruppen.

Children and youth are one of the most important main target groups in terms of public health work because of the habits that are established at an early age often affect the rest of their lives. Habits regarding sexual health may, with lack of knowledge, provide both physical and mental health consequences for the individual, but also for future public health in general. In Sweden, the number of chlamydia cases since 1995 has been tripled among young people, with a behavior change regarding sexuality as a possible cause. The purpose of this study is to describe how young people perceive information about sexual health and where they choose to seek information, to clarify the need of information for young people. A quantitative web-based survey was conducted on high school students (n = 98) and as a complement, a qualitative study in the form of interviews (n = 5) as well. The results showed that young people are looking for safe and informative sources for information regarding sexual health. The source that reaches most of all young people, i.e. school, was not experienced as sufficient by the young people that it should, for them to not be exposed to risks that could affect their sexual health. The conclusion reveals that youths need to be offered guidance in their search for information, which good knowledge of the subject and in various educational methods, could contribute with, and at the same time offer the youth safe and secure sources based on the needs of the individual's. / Barn och unga tillhör de viktigaste målgrupperna när det gäller folkhälsoarbete eftersom de vanor som grundläggs i tidig ålder ofta påverkar individen resten av livet. Vanor när det gäller den sexuella hälsan, kan i brist på kunskap ge såväl fysiska som psykiska hälsokonsekvenser livet ut för individen, men även påverka folkhälsan generellt framöver. I Sverige har t.ex. antalet klamydiafall sedan 1995 tredubblats bland unga, med beteendeförändringar kring sexualitet som en trolig orsak. Syftet med denna studie är dels att beskriva hur ungdomar upplever information om sexuell hälsa, dels var de väljer att söka informationen, men också att tydliggöra ungdomars behov av informationsmöjligheter. En kvantitativ webbaserad enkätstudie genomfördes bland gymnasieungdomar (n=98) och som ett komplement till den genomfördes även en kvalitativ studie i form av individuella intervjuer (n=5). Resultatet visade att ungdomar söker trygga och informativa källor när det gäller information om sexuell hälsa. Den källan som når merparten av alla ungdomar, d.v.s. skolan, upplevs inte som tillräcklig av ungdomarna för att de inte ska utsättas för risker som påverkar deras sexuella hälsa. Slutsatsen blir att ungdomar behöver bli erbjudna vägledning i sitt sökande efter information, vilket god kunskap i ämnet och i olika pedagogiska metoder skulle kunna bidra med, och samtidigt erbjuda dem trygga och säkra källor utifrån individens behov

I barnens vardag i fritidshemmet och i skolan befinner sig barnen i flera olika gemenskaper där de får olika mycket inflytande hos varandra. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse olika gemenskaper får för barns vardag i fritidshemmet. För att undersöka detta ställdes följande forskningsfrågor: Vad får barns kultur för betydelse för barns gemenskaper? Hur upprätthålls och förändras olika roller i barns gemenskaper? Studien har utgått från Goffmans (1959) teori om hur det sociala livet skapas i gemenskaper som sedan satts i relation till Johansson (2003), Qvarsell (2003) och Sparrmans (2006) beskrivning av barns perspektiv och kultur. Studien har tagit sin utgångspunkt i den kvalitativa forskningsstrategin där semistrukturerade intervjuer använts som metod för samtalspromenaderna och fokusgruppsamtalen. Studien visar att begreppet popularitiet innefattar olika egenskaper som att vara duktig och kunnig på flera olika saker. Barnen beskriver att det är skillnad på att vara kompisar och bästa kompisar, en bästa kompisa är någon som barnen beskriver att de känt under en längre tid. Barnen beskriver att avundsjuka är något som kan uppstå mellan varandra om de väljer att leka med andra kompisar eller vid de tillfällen där barnen visar för mycket av sin kunskap inför varandra. Barnen beskriver att de använder sig av olika strategier för att stärka sina kompisgemenskaper vilket kan leda till att barn utesluts från gemenskapen.