No description available.

Automatisering av manuella arbetsuppgifter är något som blir allt vanligare och vanligare för företag inom den industriella världen. Slimmade produktionsflöden är uppbyggda av monotona arbetsuppgifter som lätt kan slita på människans hälsa. Automatisering är därför en bra ersättare till sådana arbetsuppgifter. Det som driver företag till automatisering kan vara flera orsaker. Kostnadsreduktion, mer effektiv produktion och slitsamma arbetsuppgifter kan alla vara drivare.  Denna rapport visar på arbetsgången när ett företag står inför beslut om automatisering och vad som avgör svaret. Syftet till automatiseringen sätter en prägel på arbetsgången och avgör också vad som måste undersökas. I detta fall handlar det om att automatisera två stycken åtdragningsmoment för att minska personalkostnader. Arbetet har utförts på Meritor i Lindesberg som är en globalt ledande leverantör av drivlinor till tung fordonsindustri. Läsaren får en inblick i Meritors produktion och sätts in i aktiviteten som är tänkt att automatiseras. Därefter redogörs det för om en automatisering är genomförbar på ett teoretiskt plan och även i praktiken. Konsekvenser av en automatisering presenteras och sedan diskuteras det vilka åtgärder som måste tas.  Resultatet visar sig inte vara ett enkelt ja- eller nej angående frågan att automatisera dessa utvalda moment. Det handlar om att skapa rätta förutsättningar för att en automatisering inte ska få några oönskade negativa effekter. I och med att syftet var att minska personalkostnader är en utförlig konsekvensanalys nödvändig för att inte osynliga kostnader ska uppstå på andra områden i produktionen. / Automation of manual tasks is becoming more frequently used by manufacturing corporations. Slimmed flows of production are made up of monotonous tasks which have negative impact on the health of the workers. Automation is therefore a suitable substitute for such tasks. The reasons why some companies consider automation can vary. Cost reduction, more efficient production and tiresome tasks are a few examples.   This paper shows the approach to take when a company faces the descision whether to automate and what determines the answer. The purpose of the automation sets a mark on the approach and determines what needs to be investigated. In this case it is about automating two tightening torques in order to reduce staff costs. This project has been carried out at Meritor in Lindesberg, they are a globally leading supplier of drivelines for the heavy automotive industry. The reader gets an insight into Meritor’s production and is presented to the activity that is investigated whether to automate or not. Thereafter it is explained whether an automation is feasible on a theoretical level and also in practice. The consequences of an automation are presented and thereafter a discussion regarding what actions that must be taken.  The result does not turn out the be a simple yes- or no regarding the issue at hand. It is about creating the right conditions for automation in order to avoid undesirable effects. With the aim of reducing staff costs, a comprehensive impact analysis is necessary in order to avoid invisible costs in other areas in the production.

<p><p><strong>ABSTRAKT </strong><strong></strong></p></p><p> <strong>Syfte: </strong>Detta arbete har haft två syften:</p><p>1) Att skapa en ökad förståelse för hur en organisationsövergripande konsekvensanalys kan inverka på förändringsprocessers utfall.</p><p>samt</p><p>2) Att inleda utvecklingen av ett pedagogiskt verktyg för att genomföra konsekvensanalys i förändringsprocesser samt genomföra ett inledande test av detta verktyg.</p><p><strong>Metod:</strong> Detta arbete är en kvalitativ fallstudie. Efter en inledande litteraturstudie har metoden för datainsamling varit kvalitativa intervjuer av såväl ostrukturerad som semi-strukturerad karaktär. Vid analysen av insamlad data har tillämpats ett hermeneutiskt synsätt.</p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Den i undersökningen genomförda konsekvensanalysen visar tydligt hur en konsekvensanalys kan förändra underlaget för beslut, planering och implementering av förändring i organisationer. Grund för konsekvensanalysens betydelse har således funnits i såväl teori som empiri. <strong></strong></p><p>Testet av verktyget visade att de fokusområden som tagits fram upplevdes som relevanta i undersökningsföretagets kontext. Verktyget kräver dock troligtvis vidareutveckling i form av en tydligare handledning och utbildning för att en förståelse av fokusområdenas innehåll och dess inverkan på varandra ska kunna skapas utan konsulthjälp i de flesta organisationer. Detta var ett inledande antagande som stärkts av undersökningens resultat.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> En svaghet i undersökningen är att konsekvensanalysen på grund av tillgången på undersökningsföretag fick utföras i ett annat skede av förändringsprocessen än vad som är tänkt vara dess huvudsakliga placering. Det vore önskvärt att i framtiden utföra det på sin tänkta placering, innan beslut om och planering av förändring. Med tanke på den aktuella organisationens begränsade verksamhet då den i princip enbart innefattar försäljning vore det också både intressant och nödvändigt att testa fokusområdenas relevans och konsekvensanalysens inverkan på en större organisation med en högre grad av diversifiering av verksamheten. Dessa är båda lämpliga uppslag för framtida undersökningar.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Min förhoppning är att denna uppsats skapat en ökad förståelse för en konsekvensanalys betydelse för ett förändringsarbetes resultat. Arbetet med ett verktyg för att utföra en konsekvensanalys har inletts. I färdigutvecklad form är min förhoppning att detta verktyg ska vara till hjälp för organisationer som ska genomföra förändringsarbete.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>organisationsförändring, konsekvensanalys, förändringsprocess, förändringsledning</p> / <p><strong>ABSTRACT</strong></p><p><strong>Aim:</strong> This thesis has two purposes:</p><p>1) To create a better understanding of how an impact analysis may affect the outcome of organizational change processes</p><p> </p><p>and</p><p> </p><p>2) To initiate the development of a tool for carrying out an impact analysis in an organizational change process and carry out an initial test of this tool.</p><p><strong>Method:</strong> This thesis is a qualitative case study. After an initial literature review, the method of data collection has been qualitative interviews of unstructured and semi-structured nature. In the analysis of collected data a hermeneutic approach has been applied.</p><p><strong>Result & Conclusion: </strong>The impact analysis carried out in this case study clearly shows how an impact analysis can affect the basis of decision making, planning and implementation of change in organizations. Thus theoretical as well as empirical ground has been found for its value in organizational change processes. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p>The test of the tool showed that the focus areas developed were perceived as relevant in the company context. The tool, however, most likely needs further development in the form of a user's guide to achieve an understanding of the focus areas, their content, and their impact on each other, good enough to be applied without using external consulting services. This was an initial assumption that was strengthened by the results of the study.<strong></strong></p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>One limitation of this study may be that the test of the tool had to be carried out at a different stage in the change process from what was initially planned. It would be suitable to test the tool at its originally suggested stage of a change process and also in an organization of a more diversified character. The above mentioned are both suggestions for future studies.</p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>My hope is that this thesis has created a better understanding of how an impact analysis may affect the outcome of organizational change projects. The development of a tool for carrying out an impact analysis has been initiated and in its future complete version this tool may well be of much help for organizations involved in organizational change projects.</p><p><strong>Key words: </strong>organizational change, impact analysis<strong>, </strong>change process, leading change</p>

ABSTRAKT  Syfte: Detta arbete har haft två syften: 1) Att skapa en ökad förståelse för hur en organisationsövergripande konsekvensanalys kan inverka på förändringsprocessers utfall. samt 2) Att inleda utvecklingen av ett pedagogiskt verktyg för att genomföra konsekvensanalys i förändringsprocesser samt genomföra ett inledande test av detta verktyg. Metod: Detta arbete är en kvalitativ fallstudie. Efter en inledande litteraturstudie har metoden för datainsamling varit kvalitativa intervjuer av såväl ostrukturerad som semi-strukturerad karaktär. Vid analysen av insamlad data har tillämpats ett hermeneutiskt synsätt. Resultat &amp; slutsats: Den i undersökningen genomförda konsekvensanalysen visar tydligt hur en konsekvensanalys kan förändra underlaget för beslut, planering och implementering av förändring i organisationer. Grund för konsekvensanalysens betydelse har således funnits i såväl teori som empiri. Testet av verktyget visade att de fokusområden som tagits fram upplevdes som relevanta i undersökningsföretagets kontext. Verktyget kräver dock troligtvis vidareutveckling i form av en tydligare handledning och utbildning för att en förståelse av fokusområdenas innehåll och dess inverkan på varandra ska kunna skapas utan konsulthjälp i de flesta organisationer. Detta var ett inledande antagande som stärkts av undersökningens resultat. Förslag till fortsatt forskning: En svaghet i undersökningen är att konsekvensanalysen på grund av tillgången på undersökningsföretag fick utföras i ett annat skede av förändringsprocessen än vad som är tänkt vara dess huvudsakliga placering. Det vore önskvärt att i framtiden utföra det på sin tänkta placering, innan beslut om och planering av förändring. Med tanke på den aktuella organisationens begränsade verksamhet då den i princip enbart innefattar försäljning vore det också både intressant och nödvändigt att testa fokusområdenas relevans och konsekvensanalysens inverkan på en större organisation med en högre grad av diversifiering av verksamheten. Dessa är båda lämpliga uppslag för framtida undersökningar. Uppsatsens bidrag: Min förhoppning är att denna uppsats skapat en ökad förståelse för en konsekvensanalys betydelse för ett förändringsarbetes resultat. Arbetet med ett verktyg för att utföra en konsekvensanalys har inletts. I färdigutvecklad form är min förhoppning att detta verktyg ska vara till hjälp för organisationer som ska genomföra förändringsarbete. Nyckelord: organisationsförändring, konsekvensanalys, förändringsprocess, förändringsledning / ABSTRACT Aim: This thesis has two purposes: 1) To create a better understanding of how an impact analysis may affect the outcome of organizational change processes   and   2) To initiate the development of a tool for carrying out an impact analysis in an organizational change process and carry out an initial test of this tool. Method: This thesis is a qualitative case study. After an initial literature review, the method of data collection has been qualitative interviews of unstructured and semi-structured nature. In the analysis of collected data a hermeneutic approach has been applied. Result &amp; Conclusion: The impact analysis carried out in this case study clearly shows how an impact analysis can affect the basis of decision making, planning and implementation of change in organizations. Thus theoretical as well as empirical ground has been found for its value in organizational change processes.   The test of the tool showed that the focus areas developed were perceived as relevant in the company context. The tool, however, most likely needs further development in the form of a user's guide to achieve an understanding of the focus areas, their content, and their impact on each other, good enough to be applied without using external consulting services. This was an initial assumption that was strengthened by the results of the study. Suggestions for future research: One limitation of this study may be that the test of the tool had to be carried out at a different stage in the change process from what was initially planned. It would be suitable to test the tool at its originally suggested stage of a change process and also in an organization of a more diversified character. The above mentioned are both suggestions for future studies. Contribution of the thesis: My hope is that this thesis has created a better understanding of how an impact analysis may affect the outcome of organizational change projects. The development of a tool for carrying out an impact analysis has been initiated and in its future complete version this tool may well be of much help for organizations involved in organizational change projects. Key words: organizational change, impact analysis, change process, leading change

Den här studien använder en pragmatisk analysmodell i syftet att kritiskt granska den gylleneregelns praktiska användbarhet i ett sammanhang där flera olika livsåskådningar ochvärdesystem möts. Individens uppfattning av jaget spelar en central roll i den processen, dåjaget i tillämpningen av gyllene regelns principer ställs i relation till Den andre. Grunden är enteori om människans natur, där individens normsystem ger förutsättningar att anamma dengyllene regelns principer samtidigt som hon agerar och förlitar sig på ett normsystem inomden kulturella kontext hon definierar sig i just nu. Interaktionen leder till olika handlingar därprinciperna för den gyllene regeln används i syfte att få förklaringsmodeller och för individenlogiska beslutsmönster. Med hjälp av fiktiva situationer testas den praktiska användbarhetenav den gyllene regeln enligt förutsättningarna i den pragmatiska analysmodell som skapats.De pragmatiska konsekvensanalyserna ger utrymme för individens och den andres tolkningoch förklaringsmodell till sitt eget handlande inom olika värdesystem, samtidigt somförmågan att kunna byta perspektiv i den processen problematiseras.

På olika sätt försöker den sociala hållbarhetsdimensionen att konkretiseras och konceptualiseras i samhällsplaneringen för att skapa plats och tyngd åt det som kan anses vara sociala värden. Det finns många utmaningar i detta eftersom de sociala värdena är komplexa och skiljer sig mellan individer, grupper och samhällen. Genom verktyget social konsekvensanalys analyseras den fysiska miljön med fokus på vilka sociala värdena som finns och hur dem skulle komma att påverkas vid eventuell planläggning. Fokus ligger i att kunna förutse positiva eller negativa konsekvenser för dessa värden och att planera för dessa konsekvenser med stor hänsyn till de sociala värdena. I den här uppsatsen är syftet att granska planeringsverktyget social konsekvensanalys i relation till översiktlig planering samt vilket stöd verktyget utgör för att kunna hantera positiva och negativa konsekvenser vid planläggning. Uppsatsens empiri samlas in genom forskningsdesignen fallstudie på två kommuner med forskningsmetoderna semistrukturerade intervjuer och kvalitativ textanalys. De teoretiska utgångspunkterna som angett ramen för empirins insamling utgörs av begrepp som mynnat ut från forskningsöversikten. Dessa är utgångspunkter är teknokratiskt och konstruktivistiskt perspektiv och dem används som glasögon för att titta på viktiga steg och teman i arbetet med social konsekvensanalys vilka har identifierats till process och tillvägagångssätt, expert och medborgare, deltagande samt kontext. Resultatet visar att beroende på hur teknokratiskt eller konstruktivistiskt förhållningssätt de ansvariga för verktyget har antagit ges olika sanningar om hur planerare och andra inom yrkesfältet kan förhålla sig till sociala värden i översiktlig planering. Slutsatsen visar att social konsekvensanalys möjligtvis inte är ett verktyg anpassat för översiktlig planering men att det inte utesluter dess möjligheter att på olika sätt integrera sociala värden i översiktsplanen. Hur yrkesfältet och politiken ser på kontext och civilsamhällets deltagande är avgörande faktorer för hur arbetet med social konsekvensanalys inom översiktlig planering kommer fortlöpa i framtiden.

The main focus of this thesis has been to study how formal territorialization can be expressed in the study area and to study the consequences of what those territorializing processes may have in the urban green commons in the study area. The overall focus for this thesis has been the issue of territorialization and its consequences in terms of formal land claims in urban green commons when it is planned and proposed for by large-scale land use planning. Based on a case study together with field studies, literature studies, interviews and map data, the results of this thesis have highlighted the potential consequences of the city of Stockholm’s proposed land use plans in the thesis study area with formal land claims on land that today is classified, according to this thesis’s assessment, as widely appreciated the area’s residents and important urban green commons. The city of Stockholm, with it’s plans and proposals in the ”Program proposal for Spångadalen”, formally makes a territorializing claim on land that is found to be within the city's ownership, but which are also important urban green commons for the people who live in connection with them and also important for the area's flora and fauna. Three of the four sub-areas, (within the main study area), are considered sensitive to changes in the use of the land. The city's land within the study area is urban green commons with parts of it that have high nature values, are appreciated green areas among the areas residents and house habitats for endangered flora and fauna. This means that further work with regular and well-planned monitoring of the city’s urban green commons is needed in order to follow potential changes in the state of these urban green commons over time and to insert the right measures, at appropriate times and in the right places, in order for the city to successfully reach it’s sustainability goals set in the city’s Municipal Comprehensive Plan, (”översiktsplan” in Swedish).

The social dimension of sustainability has for a long time been relatively unexplored within traffic planning. Instead, there has been an emphasis on aspects such as reduced climate change impact and increased economic growth. However, it is possible to identify an increased interest in the social dimension of sustainability within traffic planning. SIA (Social Impact Assessment) is a tool that can be used to handle the social aspects of planning in a systematic way. The purpose of this study is to outline how SIA is used today in traffic planning in Sweden, and to see what potentials exists in its use as a social sustainability tool. To achieve this purpose, a content analysis of four SIA reports and 12 semi structured interviews have been conducted. The study shows that a general opinion is that social sustainability is difficult to handle because of its abstract and complex nature. SIA could be a way of making it more manageable through exemplifying what social sustainability could mean in specific projects and in a traffic context. SIA can also contribute to an increased focus on humans in the planning process. The study shows that there are a wide range of approaches to SIA in Swedish traffic planning, with several different locally customized tools and SIA processes which vary in time and scope. This variation creates an uncertainty. A mutual approach to SIA would be desirable in many ways, one of which is to lift the status of the tool. If a common framework for SIA were to be developed, it is important that the framework is flexible, and could be adjusted to local conditions and goals. One conclusion that can be drawn from the study is that more experience of working with SIA is needed before the identified development proposals are to be relevant. / Den sociala dimensionen av hållbarhet har länge varit relativt outforskad inom trafikplaneringen. Istället har fokus legat på aspekter som minskad klimatpåverkan och ökad ekonomisk tillväxt. Det är dock möjligt att se ett ökat intresse för social hållbarhet inom trafikplaneringen. SKB (social konsekvensbedömning) är ett exempel på ett verktyg som kan användas för att hantera de sociala aspekterna inom planeringen på ett metodiskt sätt. Syftet med denna studie är att ge en ökad klarhet i hur SKB används idag inom trafikplanering i Sverige, samt att undersöka vilken potential som finns för SKB som verktyg. För att uppnå detta syfte har en innehållsanalys på fyra SKB-dokument samt 12 semistrukturerade intervjuer med personer med särskild insikt i verktyget utförts. Studien visar att en allmän uppfattning är att social hållbarhet är svårhanterligt i och med att det är ett abstrakt och komplext begrepp. SKB tycks kunna göra det mer hanterbart genom att vara ett sätt att konkretisera social hållbarhet och exemplifiera vad det betyder ur ett trafikperspektiv och för specifika projekt. SKB kan även bidra till att sätta människan i fokus i planeringen. Studien visar också på att det finns en stor bredd i angreppssätt för SKB inom svensk trafikplanering, med flera olika lokalt anpassade verktyg och SKB-processer som varierar i tid och omfång. Denna variation leder till en osäkerhet och otydlighet kring vad verktyget innebär. Ett enhetlighet angreppssätt för SKB skulle på många sätt vara önskvärt, bland annat för att ge verktyget en statushöjning. Om ett gemensamt ramverk för SKB skulle utvecklas är det viktigt att det är flexibelt för anpassning till lokala förutsättningar och mål, samt att det utvecklas i samverkan med olika aktörer. En slutsats som går att dra av studien är att det behövs en ökad mognad och vana att arbeta med SKB innan de utvecklingsåtgärder som har identifierats är aktuella.

Background. Open source dependencies have become ubiquitous in software development and the risk of regressions during an update are a key concern facing developers. Change impact analysis (CIA) can be used to assess the effects of a dependency update and aid in addressing this challenge. The manual effort required for CIA has created a need to reduce the amount of data that is considered during a compatibility assessment. Formal (mathematical) methods for equivalence analysis have been prolific in previous attempts at minimizing the amount of data that needs to be analyzed. C bounded model checker (CBMC) is an established tool that can perform equivalence verification and a gap in knowledge exists regarding its usefulness for assessing update compatibility. Objectives. The objective of the study was to evaluate how well CBMC could filter out equivalent changes from impact assessments and the relevance of this for dependency updates. A tool named Equivalent update filter (EUF) was developed in the study to tackle this problem. Effectiveness of the tool was assessed based on, (1) the size of reductions that were made possible through filtering, (2) the relevance of the auto-generated verification resources created to perform analysis and (3) the correctness of the results during equivalence analysis. Methods. To assess the reduction capabilities of EUF a controlled experiment regarding the effect of CBMC based equivalence analysis upon impact assessment sizes was conducted. Updates for the experiment were derived from random commit pairs among three C dependencies with established industry use. The relevance of EUF's auto-generated verification resources were measured through an ordinal scale that highlighted the prevalence of different properties in a dependency that would prevent sound equivalence analysis. Soundness of the reductions suggested by EUF was investigated through a comparison with a manually labeled set of updates. Results. The developed filtering approach was able decrease impact assessment sizes by 1 % on average. Considerable differences were observed between the dependencies in the study in regards to analysis time. For each update, 11 % of the auto-generated verification resources were found to be useful for equivalence analysis on average.EUF's classification of equivalent changes was measured to have an accuracy of 67 % in relation to the base truth of manually labeled updates. Conclusions. The study showed that EUF and by extension, CBMC based equivalence analysis, has potential to be useful in dependency compatibility assessments. Follow up studies on different verification engines and with improved methodologies would be necessary to motivate practical use. / Bakgrund. Att använda externa bibliotek med öppen källkod är praxis inom mjukvaruutveckling och risken för uppdateringar att introducera problem är ett betydande orosmoment för utvecklare. Konsekvensanalys, "Change impact analysis" (CIA), kan användas för att utvärdera effekten av en uppdatering och bemöta denna utmaning. Den manuella interaktion som krävs för CIA har medfört att mängden data som analyseras behöver begränsas. Formella (matematiska) metoder för ekvivalensanalys har varit centrala i tidigare försök att minimera analysbehov. "C bounded model checker" (CBMC) är ett etablerat verktyg för C som kan utföra ekvivalensanalys och tidigare forskning har inte studerat dess relevans för kompatibilitetsbedömning vid beroende uppdateringar. Syfte. Denna studies syfte var att utvärdera CBMC's förmåga att filtrera bort ekvivalenta ändringar från uppdateringar av externa beroenden. Verktyget "Equivalent update filter" (EUF) utvecklades under projektet för att uppnå syftet. Effektiviteten av EUF bedömdes med hjälp av tre kriterier, (1) storleken på de reduktioner som möjliggjordes av filtrering, (2) relevansen av de autogenererade resurser som skapades för att utföra ekvivalensanalys och (3) korrektheten av de resultat som erhölls från ekvivalensanalys. Metod. EUF's reduktionsförmåga undersöktes genom ett kontrollerat experiment där inverkan av CBMC baserad ekvivalensanalys på analysbehovet för olika uppdateringar analyserades. Uppdateringarna som användes för experimentet hämtades från tre olika C bibliotek med bred användning i industrin. Värdet av EUF's autogenererade resurser studerades i relation till hur ofta de medförde negativa konsekvenser på korrektheten av ekvivalensanalysen. Korrektheten hos de reduktioner som EUF utförde under experimenten mättes genom en jämförelse med ett antal manuellt klassificerade uppdateringar. Resultat. Den utvecklade filtreringsmetoden hade en förmåga att minska mängden data som behöver analyseras med 1 % i genomsnitt. Exekveringstiden varierade kraftigt mellan de olika bibliotek som testades. För varje uppdatering så bedömdes i genomsnitt 11 % av de autogenererade verifieringsresurserna vara användbara för ekvivalensanalys. EUF's detektion av ekvivalenta och icke-ekvivalenta förändringar visades ha en träffsäkerhet på 67 % i relation till manuella klassificeringar. Slutsatser. Studien fann att EUF och i förlängningen, CBMC baserad ekvivalensanalys, har potential att vara en användbar del av kompatibilitetsbedömningar för beroende uppdateringar. En uppföljningsstudie med andra verifikationsverktyg och förbättrade metoder hade varit nödvändiga för att motivera praktisk användning.

Water is an irreplaceable resource, covering around two thirds of Earth´s surface, although only one percent is available for use. Except from households, other human activities such as agriculture and industries use water. Water use and pollution can make water unavailable to some users and places already exposed for water scarcity are especially vulnerable for such changes. Increased water use and factors such as climate change make water scarcity to a global concern and to protect the environment and humans it will be necessary to manage this problem. The concept of water footprint was introduced in 2002 as a tool to assess impact from freshwater use. Since then, many methods concerning water use and degradation have been developed and today there are several studies made on water footprint. Still, the majority of these studies only include water use. The aim of this study was to evaluate three different methods due to their ability to calculate water footprint for the production of trucks, with the qualification that the methods should consider both water use and emissions. Three methods were applied on two Volvo factories in Sweden, located in Umeå and Gothenburg. Investigations of water flows in background processes were made as a life cycle assessment in Gabi software. The water flows were thereafter assessed with the H2Oe, the Water Footprint Network and the Ecological scarcity method. The results showed that for the factory in Umeå the water footprint values were 2.62 Mm3 H2Oe, 43.08 Mm3 and 354.7 MEP per 30,000 cabins. The variation in units and values indicates that it is complicated to compare water footprints for products calculated with different methods. The study also showed that the H2Oe and the Ecological scarcity method account for the water scarcity situation. A review of the concordance with the new ISO standard for water footprint was made but none of the methods satisfies all criteria for elementary flows. Comparison between processes at the factories showed that a flocculation chemical gives a larger water footprint for the H2Oe and the Ecological scarcity method, while the water footprint for the WFN method and carbon footprint is larger for electricity. This indicates that environmental impact is considered different depending on method and that a process favorable regarding to climate change not necessarily is beneficial for environmental impact in the perspective of water use. / Vatten är en ovärderlig resurs som täcker cirka två tredjedelar av jordens yta men där endast en procent är tillgänglig för användning. Människan använder vatten till olika ändamål, förutom i hushåll används vatten bland annat inom jordbruk och industrier. Vattenanvändning och utsläpp av föroreningar kan göra vatten otillgängligt, vilket kan vara extra känsligt i de områden där människor redan lider av vattenbrist. Den ökade vattenanvändningen tillsammans med exempelvis klimatförändringar bidrar till att göra vattenbrist till en global angelägenhet och det kommer att krävas åtgärder för att skydda människor och miljö. År 2002 introducerades begreppet vattenfotavtryck som ett verktyg för att bedöma miljöpåverkan från vattenanvändning. Sedan dess har begreppet utvecklats till att inkludera många olika beräkningsmetoder men många av de befintliga studierna har uteslutit föroreningar och bara fokuserat på vattenkonsumtion. Syftet med denna rapport var att utvärdera tre olika metoder med avseende på deras förmåga att beräkna vattenfotavtryck vid produktion av lastbilar, med villkoret att metoderna ska inkludera både vattenkonsumtion och föroreningar. I studien användes tre metoder för att beräkna vattenfotavtrycket för två Volvo fabriker placerade i Umeå och Göteborg. En livscykelanalys utfördes i livscykelanalysverktyget Gabi, för att kartlägga vattenflöden från bakgrundsprocesser. Därefter värderades vattenflödena med metoderna; H2Oe, WFN och Ecological scarcity. Resultatet för fabriken i Umeå gav för respektive metod ett vattenfotavtryck motsvarande 2,62 Mm3 H2Oe, 43,08 Mm3 respektive 354,7 MEP per 30 000 lastbilshytter. Variationen i enheter och storlek tyder på att det kan vara svårt att jämföra vattenfotavtryck för produkter som beräknats med olika metoder. Studien visade att H2Oe och Ecological scarcity tar hänsyn till vattentillgängligheten i området. En granskning av metodernas överensstämmelse med den nya ISO standarden för vattenfotavtryck gjordes men ingen av metoderna i studien uppfyllde alla kriterier. Av de processer som ingår i fabrikerna visade det sig att vattenfotavtrycket för H2Oe och Ecological scarcity metoden var störst för en fällningskemikalie. För den tredje metoden och koldioxid var avtrycket störst för elektriciteten. Detta tyder på att olika metoder värderar miljöpåverkan olika samt att de processer som anses bättre ur miljösynpunkt för klimatförändringar inte nödvändigtvis behöver vara bäst vid vattenanvändning.