Arbetskraven på kvinnor och män är idag högre än tidigare och gränsen mellan arbete och privatliv har mer eller mindre suddats ut, vilket kan påverka hälsan negativt. Tack vare dagens teknik kan anställda vara tillgängliga i en större grad, och arbetet går att utföra på fler ställen än på själva arbetsplatsen. Syftet med den här studien är att undersöka hur individer med aktiva arbeten hanterar balansen mellan arbete och privatliv, och om de med aktiva arbeten kan drabbas av ohälsa på grund av arbetet. Aktiva arbeten innebär de arbeten med hög kontroll och höga krav som enligt Karaseks krav/kontrollmodell är de arbeten som sägs vara de "bästa" arbetena, för att prestera högt utan att drabbas av ohälsa. I den här studien har en kvalitativ undersökning genomförts, i form av intervjuer med sju respondenter som går inom de aktiva arbetena. Resultatet visar på att individer hanterar balansen mellan arbete och privatliv olika, och huruvida de drabbas av ohälsa är också väldigt individuellt. Det framkommer även att de med aktiva arbeten kan drabbas av ohälsa på grund av för hög arbetsbelastning, men att det går att lära sig hantera det, genom att hitta rätt strategier som är passande för sin livssituation. / The workload of women and men are now higher than before and the boundary between work and personal life has more or less been erased, which may have adverse health effects. With today's technology, employees can be accessible to a greater degree, and the work can be performed in more places than the workplace. The purpose of this study is to explore how individuals with active jobs manage the balance between work and private life, and if those with active jobs may suffer ill health because of work. Active work means the jobs with high control and high demands according to Karasek´s demand/control- model, which is said to be the "best" works, to perform high without suffering ill health. In this study, a qualitative study has been made by interviews with seven respondents working in active works. The findings shows that individuals manage the balance between work and private life differently and whether they suffer of ill health is also very individual. It also appears that those with active jobs may suffer ill health due to heavy workload, but it is possible to learn how to handle it, by finding the right strategies that are appropriate for their situation.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att få större förståelse för förhållandet mellan stress, krav och ledarskap samt vilka strategier en mellanchef kan använda sig av för att hantera situationer som upplevs stressande. Syftet har mynnat ut i följande frågeställningar: - Vilka krav upplever mellanchefen från personal, ledning, samhälle och sig själv? - Vilka moment i arbetet upplever en mellanchef som stressande? - Vad kan en mellanchef göra för att hantera motstridiga arbetskrav och upplevd stress? Metod Studien består av en kvalitativ undersökningsmetod där sex chefer har intervjuats angående rollen som mellanchef. Fem av dem ingår och en har tidigare ingått i den kommunala sektorn. De arbetar som rektorer eller förskolechefer. Intervjuerna har spelats in och transkriberats ordagrant vilket gör att data inte sorterats ut innan analys och tolkning. De har bearbetats genom upprepad genomläsning av det transkriberade materialet och sedan sammanfattats var för sig. Relevanta tankegångar och citat för frågeställningarna har därefter plockats ut. Vidare kopplas materialet ihop med de teoretiska modeller kring ledarskap och stress som studien grundar sig på. Resultat De övergripande kraven från mellanchefens olika relationer består av att personalen vill bli sedda, från ledningen att budgeten ska hållas samt administrativa krav och från samhället att verksamheten ska följa de riktlinjer som är uppsatta. Kraven mellanchefen har på sig själv handlar om att uppfylla de krav som ställs från personal, ledning och samhälle samt att inte kräva mer av sig själv än att göra sitt bästa. Orsaker till känsla av upplevd stress är det administrativa arbetet, att det dyker upp oväntade saker som ska göras eller lämnas in, ekonomiska krav samt att balansera och motsvara alla krav som ställs ifrån de relationer en mellanchef har. Slutsats Motstridiga krav och förväntningar samt brist på kontroll kan ge upphov till upplevd stress. Som mellanchef krävs strategier för att hantera problematiken och hitta en balans i tillvaron. Strategierna kan bestå av prioritering, planering, gränsdragning, stöd, reflektioner, "gilla läget", koppla bort arbetet samt göra saker som skapar må bra känslor.

Under vår utbildning till lärare där vi har läst idrott och hälsa under ett års tid har det diskuteras mycket om inaktivitet och osunda matvanor. I begreppet hälsa ingår fysisk aktivitet och kost som det talas mest om i medier. Likaså ingår den psykiska hälsan som är minst lika viktig men inte talas lika mycket om. Vårt arbete handlar om eleverna som sätts i fokus för att gynna deras goda hälsa och undvika att de stressar.  Den litteratur vi har gått igenom pekar på att de flesta eleverna i skolan mår bra, men litteraturen nämner även att elever känner sig stressade på grund av skolans krav, lärares krav och framförallt kraven som föräldrarna ställer på dem.             Fokus är att utifrån begreppet en hälsofrämjande skola se hur de valda skolorna som inte har en hälsoinriktning på skolan arbetar för att alla elever ska trivas och mår bra i skolan. För att få fram vårt resultat intervjuade vi två rektorer och två lärare på två olika skolor på grund av de olika förutsättningarna som skolorna har. Resultatet visar hur de arbetar hälsofrämjande även om de inte har en utarbetad plan för en hälsofrämjande skola och lyfter upp vikten av en aktiv föräldrar roll i skolverksamheten. Även visade resultatet att de båda skolorna arbetar mycket med att individanpassa undervisningen för alla elever. På skolorna får eleverna den arbetsbelastningen som är tillräcklig för den enskilda eleven. De teman som vi använde oss av vid presentationen av vårt resultat som vi fick fram utifrån intervjuerna var hälsofrämjande skola, individualisering och föräldrarnas delaktighet. Genom vårt resultat fick vi fram att de arbetar kring de flesta riktlinjer för vad en hälsofrämjande skola är. Kommer direktiv om att arbeta med begreppet en hälsofrämjande skola från centralt håll kommer förhoppningsvis merparten av skolorna att ha handlingsplan med riktlinjer för en hälsofrämjande skola.

Outsourcing och specifikt callcenter outsourcing diskuteras bland företag. Tyngden i diskussionen ligger på kvalitén, som är en aktuell aspekt av fenomenet callcenter outsourcing. Frågan berör flera parter; de företag som outsourcar, callcenter och konsumenter. Callcenters är organisationer som är specialiserade inom kundkontakt och har i uppgift att kommunicera med företags konsumenter, genom att svara på frågor eller bidra med övrig information och hjälp som konsumenten är i behov av. Teorier som ligger till grund för vår uppsats, rör callcenter outsourcing, kvalitet och kvalitetssystem. Vidare har vi diskuterat var forskningen står idag och utifrån det identifierat vårt valda forskningsområde, där vi ämnar besvara frågan gällande vilka olika kvalitetskrav som kunden ställer och hur dessa säkerställs hos den outsourcade callcenterfunktionen, det vill säga leverantören av tjänsten. Kvalitetsaspekten är av stor vikt, därför att dålig service direkt reflekteras på det företag som outsourcar tjänsten, trots att det inte själva utför den. Bristande kvalitet kostar stora summor för verksamheter, närmare bestämt 10 – 30 procent av dess omsättning och därav är det av vikt att företag som outsourcar tjänster och leverantörer som levererar tjänsterna, är införstådda i vikten av kvalitetsaspekten. Det slutsatser vi dragit i uppsatsen, är att kunderna ställer olika krav på leverantörerna beroende på den typ av tjänst som ska levereras. Kraven kan handla om bemötande, sekretess, tillgänglighet och att hålla en specifik standard. Dessutom har vi i uppsatsen kommit fram till att leverantörerna använder sig av olika kvalitetssystem för att säkra kvalitén på tjänsterna som outsourcas, allt från kvalitetssystemet ISO9000 och COPC till egenutformade kvalitetssystem och avtal. / Outsourcing, especially call centre outsourcing, is discussed in many companies. One topic in the discussion is the quality of the service provided. The quality is important for all involved parties, companies who outsource their call centre, the call centre and especially for the consumers. Call centres are companies specialized in customer contact, undertaking the communication between the consumer and the company, through answering questions, providing information or support. The theories that initiates this essay is based on call centre outsourcing, quality and quality systems. Through a discussion of previous research, we specify our main area of the study. We intend to answer the question of how the quality requirements set by the company is guaranteed by the call centre. Quality is an important topic since the company outsourcing is directly affected by bad service quality. Poor quality is a high cost driver for companies, and research has shown that deficient quality can reduce the company’s turnover by 10-30 percent. The conclusion in this essay is that companies set different demands on the call centre, depending on what type of service they agree on. The demands could be about behaviour, secrecy, availability or maintaining a specific level of standard and quality. To secure the level of quality, call centres use different quality systems, such as ISO9000, COPC, systems developed by the call centre it self or service level agreements.

Denna kandidatuppsats behandlar ämnet ledarskap och beskriver hur ledarskapet hos en projektledare i Föreningen X har sett ut. Fokus ligger på projektledaren som den formella ledaren i projektgruppen och hur personen har hanterat sin projektledarroll. Studien ser närmare på projektledarens ledarroll utifrån ett styrande, stödjande och delegerande perspektiv samt de krav som sätts på projektledarollen. Utöver detta behandlas och presenteras den teori som rör krav på ledarskap, situationsanpassat ledarskap, tidsbegränsat ledarskap samt synen på svenskt ledarskap. Vidare presenteras den normativa modellen Fundamental Interpersonal Relationship Orientation (FIRO) som förklarar ledarskapet inom olika grupputvecklingsfaser. Undersökningen baseras på intervjuer med projektmedlemmar inom det aktuella projektet som har god insyn i hur ledarskapet såg ut i projektet. Intervju gjordes även med Föreningen X:s ordförande i Eventutskottet. Sekundärdata inhämtades från Föreningen X:s offentliga samt interna dokument. De huvudsakliga frågorna berörde projektbakgrunden, hur kommunikationen såg ut i projektgruppen samt hur projektledarskapet såg ut. De resultat och slutsatser som studien visar på är att projektledaren främst använde sig av en delegerande ledarroll framför en styrande och stödjande. Studien pekar också på att det finns vissa drag hos projektledaren som kan sägas verka efter en typisk svensk ledarskapsstil. Vidare visar studien på att projektledaren som formell ledare inte hade en central roll i projektgruppen. En anledning till detta kan vara på grund av det tidsbegränsat ledarskap samt att han inte lever upp till alla de krav som sätts på en projektledare.

<p>Det problemområde som behandlas i arbetet är den del av systemutvecklarens arbete avsett att hantera förändringar i kravbilden under systemutvecklingens hela livscykel, kallat Requirements Management (RM). Arbetet fokuseras på detaljer kring spårbarhet inom förändringshantering.</p><p>För att lyckas i spårbarhetsarbetet gäller det för systemutvecklaren att se hur de olika krav som finns i kravbilden är relaterade till varandra och var kraven har sitt ursprung. Det skiljs inom spårbarhetsområdet mellan framåt- och bakåtriktad spårbarhet. Vardera spårbarhetsriktningen delas sedan in i två steg från kravursprung framåt via kravdokumentation till realisering då det gäller den framåtriktade och från realisering via kravdokumentation till kravursprung då det gäller den bakåtriktade.</p><p>En studie har genomförts där litteraturens syn har jämförts med ett antal respondenters då det gäller att dels kartlägga vilka typer av spårbarhet som behövs inom systemutvecklingsprojekt och dels vilket stöd som behövs för att etablera och underhålla denna spårbarhet.</p>

<p>Kraven på att företag skall arbeta med att minska sin miljöpåverkan har blivit hårdare från samhällets sida. Ett verktyg för småföretag som vill jobba systematiskt med miljöfrågor är miljödiplom, där Stockholms stads miljödiplom är ett av dessa. Stockholms stads miljödiplom är uppbyggt i tre nivåer och det tar ett år att genomföra varje nivå.</p><p>Syftet med denna studie är att studera vilka konsekvenser och förändringar som sker när företag diplomerar sig med Stockholms stads miljödiplom. Detta kommer att analyseras utifrån organisationsteori med tonvikt på förändringar. För att svara på syftet har diplomeringsansvariga för sex företag, fördelade på två per nivå i miljödiplomet, intervjuats om sitt arbete med miljödiplomeringen samt hur miljöarbetet påverkat den dagliga verksamheten inom företaget.</p><p>Resultat och slutsatser visade att kundkrav var den främsta faktorn till varför företagen diplomerade sig med miljödiplomet. Företagen valde Stockholms stads miljödiplom då det är bättre anpassat för småföretag än ISO 14001. Miljödiplomet uppfattas dock inte som tillräckligt känt i företagskretsar, utan där framstår ISO 14001 som mest erkänt. Trots miljödiplomet har inte miljöarbetet blivit direkt integrerat i företagens verksamheter vilket kan bero på bristande kommunikation mellan de diplomeringsansvariga och övriga anställda. De anställda var inte delaktiga i diplomeringsarbetet vilket kan vara en orsak till att inga större förändringar i den dagliga verksamheten hade skett i majoriteten av företagen. Företagen i studien har behövt mycket hjälp från Miljöcentrum, som är ansvariga för Stockholms stads miljödiplom, vilket innebär att kompetensen om miljödiplomet inte alltid skapades eller fanns inom företaget.</p>

<p>Vi måste ändra samhället vi lever i idag för detta samhälle är inte hållbart. En hållbar utveckling är därför viktig att sträva emot. Företag måste anpassa sig till en hållbar utveckling och de har lagar och krav som deska följa. För att de ska kunna uppnå en hållbar utveckling måste begreppet operationaliseras, tas ner till handlingsbara regler. Det är näst intill omöjligt att veta vad som ska göras för att uppnå en hållbar utveckling utan att bryta ner begreppet till delmål och lagar. Studien tar upp fallet Bravikens Pappersbruk som vill hitta en annan avsättning för en av sina restprodukter. Detta för att visa hur ett företag går till väga då de anpassar sig till hållbar utveckling genom att börja med något litet som återanvändning av en restprodukt. Studien är uppdelad i två undersökningar en organisatorisk, där visas det hur lagar och krav från Länsstyrelsen bryts ner. Den andra undersökningen, den tekniska, visar vad Braviken måste göra för att få återanvända restprodukten, på vilket sätt de genomför det mål som i resultatet av operationaliseringen blir det sista delmålet. Här visas detta genom en kvalitetssäkring av restprodukten. Slutsatserna i studien är att det är svårt att anpassa företag till hållbar utveckling, men att det kan bli lättare om företag och myndigheter har en tät och bra kontakt.</p>

<p>Outsourcing och specifikt callcenter outsourcing diskuteras bland företag. Tyngden i diskussionen ligger på kvalitén, som är en aktuell aspekt av fenomenet callcenter outsourcing. Frågan berör flera parter; de företag som outsourcar, callcenter och konsumenter. Callcenters är organisationer som är specialiserade inom kundkontakt och har i uppgift att kommunicera med företags konsumenter, genom att svara på frågor eller bidra med övrig information och hjälp som konsumenten är i behov av.</p><p>Teorier som ligger till grund för vår uppsats, rör callcenter outsourcing, kvalitet och kvalitetssystem. Vidare har vi diskuterat var forskningen står idag och utifrån det identifierat vårt valda forskningsområde, där vi ämnar besvara frågan gällande vilka olika kvalitetskrav som kunden ställer och hur dessa säkerställs hos den outsourcade callcenterfunktionen, det vill säga leverantören av tjänsten. Kvalitetsaspekten är av stor vikt, därför att dålig service direkt reflekteras på det företag som outsourcar tjänsten, trots att det inte själva utför den. Bristande kvalitet kostar stora summor för verksamheter, närmare bestämt 10 – 30 procent av dess omsättning och därav är det av vikt att företag som outsourcar tjänster och leverantörer som levererar tjänsterna, är införstådda i vikten av kvalitetsaspekten.</p><p>Det slutsatser vi dragit i uppsatsen, är att kunderna ställer olika krav på leverantörerna beroende på den typ av tjänst som ska levereras. Kraven kan handla om bemötande, sekretess, tillgänglighet och att hålla en specifik standard. Dessutom har vi i uppsatsen kommit fram till att leverantörerna använder sig av olika kvalitetssystem för att säkra kvalitén på tjänsterna som outsourcas, allt från kvalitetssystemet ISO9000 och COPC till egenutformade kvalitetssystem och avtal.</p> / <p>Outsourcing, especially call centre outsourcing, is discussed in many companies. One topic in the discussion is the quality of the service provided. The quality is important for all involved parties, companies who outsource their call centre, the call centre and especially for the consumers. Call centres are companies specialized in customer contact, undertaking the communication between the consumer and the company, through answering questions, providing information or support.</p><p>The theories that initiates this essay is based on call centre outsourcing, quality and quality systems. Through a discussion of previous research, we specify our main area of the study. We intend to answer the question of how the quality requirements set by the company is guaranteed by the call centre. Quality is an important topic since the company outsourcing is directly affected by bad service quality. Poor quality is a high cost driver for companies, and research has shown that deficient quality can reduce the company’s turnover by 10-30 percent.</p><p>The conclusion in this essay is that companies set different demands on the call centre, depending on what type of service they agree on. The demands could be about behaviour, secrecy, availability or maintaining a specific level of standard and quality. To secure the level of quality, call centres use different quality systems, such as ISO9000, COPC, systems developed by the call centre it self or service level agreements.</p>

Syftet med studien var att undersöka skillnader i krav, kontroll och socialt stöd (JDC-S) utifrån QPS Nordic mellan teknikkonsulter i små och stora företag inom samma verksamhetsområde samt skillnader i upplevd stressnivå utifrån Statshälsans basundersökning. Ytterligare ett syfte var att undersöka i vilken grad JDC-S predicerar stress samt vilken faktor som predicerar stress i högst grad. Resultatet visade signifikanta skillnader i samtliga skalor i JDC-S som kunde lokaliseras i inlärningskrav och kontroll av arbetstakt. Resultatet påvisade inga skillnader i fråga om företagsstorlek och stress där teknikkonsulter upplever stress relativt sällan. Detta motsäger tidigare studier om konsulter och stress, som visat att konsulter upplever stress i hög grad. Resultatet visade slutligen att JDC-S kan förklara upplevd stressnivå till 36,8 % där krav och kontroll predicerar stress signifikant, dock kontroll i högst grad. Detta resultat överensstämmer med JDC-S modellen. / The purpose of the study was to examine the differences in demands, control and social support (JDC-S) from QPS Nordic between technology consultants at large and small companies within the same business. Differences in the perceived level of stress from Statshälsans basundersökning was also taken into consideration. Another purpose of the study was to investigate to what extent the JDC-S predicts stress, as well as the factor that predicts stress in the highest degree. The results indicated significant differences in all scales presented by the JDC-S, where the difference was located in the learning demands and in the control of the work pace. Moreover, the results indicated no differences in company size and stress where technology consultants experience stress relatively infrequently. This contradicts earlier studies considering consultants and stress, which established that consultants experience a high degree of stress. Finally, the results indicated that JDC-S can explain the perceived level of stress at 36,8 percent, where demands and control predict stress, but control in the highest degree. This result agrees with JDC-S-model.