Bakgrund: Flexibilitet eller förmågan att reagera på osäkerhet i omgivningen utan att det medför brister i tid, ansträngning, kostnader eller prestationer, har blivit allt viktigare. Flexibilitet i en leverans innebär att företagen ska ha förmågan att genomföra förändringar i en pågående leverans för att uppfylla konsumentens behov.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka krav konsumenterna har på flexibilitet inom e-handeln, samt hur företag som verkar inom e-handeln kan anpassa sig efter och bli bättre på att hantera konsumenternas krav på flexibla leveranser. Även hur företag inom e-handel kan utveckla förändringsförmåga i en omvärld som är i ständig förändring.  Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod och har genomförts genom en fallstudie. Studien har genomförts genom en semistrukturerad intervju på fallföretaget men även genom mejlintervjuer och enkäter till fallföretagets 3PL-kunder. Studien har ett realistiskt synsätt och ett deduktivt angreppssätt Slutsats: Det finns olika brister i PostNords order-och leveransprocess: Brist på integration med 3PL-kunderna, brist på hur leveransen ska ske, brist på att leverera same-day, brist i tidsintervaller och brist i uppföljning efter leverans. Dessa kan bland annat åtgärdas genom att öka integrationen med 3PL-kunderna genom system och avtal, öka konsumenternas valfrihet i tid och plats genom exempelvis collect-in-store, snabbrörlighet, affärsutveckling för att konsumenter ska kunna delta i uppfyllandet av kraven inom flexibilitet, self-collecting för att minska antalet misslyckade leveranser, prestationsmatriser för att fastställa en kundservicestrategi och genom att anställa mer personal. / Context: Flexibility, or the ability to respond to uncertainty in the environment without causing shortcomings in time, effort, cost or performance has become increasingly important. Flexibility in a delivery means that companies should be able to implement changes in an ongoing delivery in order to meet customer needs.  Purpose: The purpose of this study is to investigate what requirements consumers have on e-commerce flexibility, and how e-commerce companies can adapt to and be better at managing consumer demand for flexible deliveries. Even how e-commerce companies can develop changeability in an environment that is constantly changing. Method: The study is based on a qualitative research method and has been conducted through a case study. The study has been conducted through a semi-structured interview at the case company, but also through email interviews and surveys to the case company's 3PL customers. The study has a realistic approach and a deductive approach.  Results: There are various shortcomings in PostNord's order and delivery process: Lack of integration with 3PL customers, lack of how delivery should be done, lack of delivery of same-day, shortage of time intervals, and lack of follow-up after delivery. These can be resolved by increasing integration with 3PL customers through systems and agreements, increasing consumer choice in time and place through collect-in-store, agility, business development to enable consumers to participate in meeting the requirements of flexibility, self -collecting to reduce the number of failed deliveries, performance matrices to determine a customer service strategy and by hiring more staff.

Bakgrund: Sjukfrånvaro är ett kostsamt problem för det svenska samhället och dess arbetsgivare. Psykisk ohälsa blir alltmer utbrett inom organisationer och är således ett växande problem för arbetsgivare. Tillverkningsindustrin anses vara en bransch där medarbetare har en högre risk att drabbas av psykisk ohälsa. Krav- kontroll- stödmodellen och KASAM är två teorier som kan användas till att analysera medarbetarens psykiska hälsa. På arbetsplatser kan det finnas riskfaktorer för psykisk ohälsa, men även friskfaktorer för psykisk hälsa. Tidigare forskning visar på att höga krav och låg kontroll kan öka risken för psykisk ohälsa. Ledare som ger stöd till medarbetarna kan sedermera enligt tidigare forskning vara en friskfaktor för psykisk hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att utforska hur arbetsgivare inom den svenska tillverkningsindustrin kan motverka arbetsrelaterad psykisk ohälsa och skapa förutsättningar för en god psykisk hälsa på arbetsplatsen. Metod: För att besvara studiens syfte har det genomförts kvalitativa intervjuer med medarbetare från två organisationer inom den svenska tillverkningsindustrin och externa konsulter med kunskap kring området psykisk ohälsa. Från de två organisationerna har även dokument samlats in. Slutsats: Studiens resultat är att medarbetare inom den svenska tillverkningsindustrin ofta kan anses uppleva låg kontroll och höga krav i sitt arbete. För att kunna motverka psykisk ohälsa är stöd på arbetsplatsen en betydande aspekt. Aktiviteter och kompetensförsörjning kan främja medarbetares psykiska hälsa.

Kravhantering är en självklar process att använda sig av insamling av krav. Dock så hoppar många över behovsanalysen som ska genomföras innan kravinsamlingen kan påbörjas. Att hoppa över behovsanalysen leder till många brister under kravhanteringen. Behovsanalys genomförs för att alla ska förstå varandra och undvika oklarheter. Under behovsanalysen så använder leverantörerna inte sig av tekniska termer utan alla pratar fritt och detta leder till att de kan förstå varandra bättre och underlättar när behovskraven sedan översätts till systemkrav. Kravstrategi är en långsiktig plan för verksamheten som innehåller vilka tekniker och metoder som finns i företaget. Inför varje projekt tas en kravplan fram med stöd från kravstrategin för att underlätta arbetet för alla i projektet. Syftet med denna kandidatuppsats inom informatik är att undersöka och beskriva hur en fastställd metod bidrar till effektivitet vid krav- och behovshantering vilket i sin tur är en bra förutsättning för en mer kvalitativ leverans mot kund. Val av fallverksamhet är Ninetech och målet är att ta fram en metod som är anpassad för deras verksamhet. Som underlag för denna studie genomfördes 4 semi-strukturerade skarpa intervjuer med personer som jobbar på Ninetech. Samtliga respondenters roll hade något med kravarbetet att göra. Den insamlade empirin har sedan ställts mot forskningen som samlats in. De viktigaste slutsatserna är: att inte hoppa över behovsanalysen, att utföra en behovsanalys så utförligt som möjligt. Brist av behovsanalys leder till oklarheter eftersom användaren och utvecklaren talar olika språk när det gäller krav så är chansen stor att de missförstår varandra. Vikten av att ha en kravstrategi i företaget, vars uppgift är att underlätta kravarbetet för verksamheten.

Kraven på att företag skall arbeta med att minska sin miljöpåverkan har blivit hårdare från samhällets sida. Ett verktyg för småföretag som vill jobba systematiskt med miljöfrågor är miljödiplom, där Stockholms stads miljödiplom är ett av dessa. Stockholms stads miljödiplom är uppbyggt i tre nivåer och det tar ett år att genomföra varje nivå. Syftet med denna studie är att studera vilka konsekvenser och förändringar som sker när företag diplomerar sig med Stockholms stads miljödiplom. Detta kommer att analyseras utifrån organisationsteori med tonvikt på förändringar. För att svara på syftet har diplomeringsansvariga för sex företag, fördelade på två per nivå i miljödiplomet, intervjuats om sitt arbete med miljödiplomeringen samt hur miljöarbetet påverkat den dagliga verksamheten inom företaget. Resultat och slutsatser visade att kundkrav var den främsta faktorn till varför företagen diplomerade sig med miljödiplomet. Företagen valde Stockholms stads miljödiplom då det är bättre anpassat för småföretag än ISO 14001. Miljödiplomet uppfattas dock inte som tillräckligt känt i företagskretsar, utan där framstår ISO 14001 som mest erkänt. Trots miljödiplomet har inte miljöarbetet blivit direkt integrerat i företagens verksamheter vilket kan bero på bristande kommunikation mellan de diplomeringsansvariga och övriga anställda. De anställda var inte delaktiga i diplomeringsarbetet vilket kan vara en orsak till att inga större förändringar i den dagliga verksamheten hade skett i majoriteten av företagen. Företagen i studien har behövt mycket hjälp från Miljöcentrum, som är ansvariga för Stockholms stads miljödiplom, vilket innebär att kompetensen om miljödiplomet inte alltid skapades eller fanns inom företaget.

Vi måste ändra samhället vi lever i idag för detta samhälle är inte hållbart. En hållbar utveckling är därför viktig att sträva emot. Företag måste anpassa sig till en hållbar utveckling och de har lagar och krav som deska följa. För att de ska kunna uppnå en hållbar utveckling måste begreppet operationaliseras, tas ner till handlingsbara regler. Det är näst intill omöjligt att veta vad som ska göras för att uppnå en hållbar utveckling utan att bryta ner begreppet till delmål och lagar. Studien tar upp fallet Bravikens Pappersbruk som vill hitta en annan avsättning för en av sina restprodukter. Detta för att visa hur ett företag går till väga då de anpassar sig till hållbar utveckling genom att börja med något litet som återanvändning av en restprodukt. Studien är uppdelad i två undersökningar en organisatorisk, där visas det hur lagar och krav från Länsstyrelsen bryts ner. Den andra undersökningen, den tekniska, visar vad Braviken måste göra för att få återanvända restprodukten, på vilket sätt de genomför det mål som i resultatet av operationaliseringen blir det sista delmålet. Här visas detta genom en kvalitetssäkring av restprodukten. Slutsatserna i studien är att det är svårt att anpassa företag till hållbar utveckling, men att det kan bli lättare om företag och myndigheter har en tät och bra kontakt.

Miljöledningssystemet ISO 14001 ställer krav på att de organisationer som är certifierade enligt standarden ska ha tillgång till och förstå de lagar och andra krav som företaget berörs av. Dessutom måste organisationen säkerställa att lagkraven efterlevs. Standarden säger dock inte hur organisationen ska hantera lagar och andra krav vilket gör att det finns åtskilliga lösningar. Avgörande orsaker till hur pass bra ett företag kan hantera lagkraven, beror på om det är ett stort eller litet företag, vilken typ av verksamhet företaget har samt om det har miljöfokus eller inte. Tekniska Verken i Linköping AB (publ) är en stor koncern med flertalet dotterbolag som har mångsidig verksamhet. Vissa verksamheter inom koncernen, framförallt några av dotterbolagen, hanterar lagar och andra krav mindre effektivt än övriga verksamheter. Emellertid ingår dessa verksamheter i en koncern som ska visa sig som en enhet utåt. Det övergripande syftet har därför varit att undersöka vilka möjligheter respektive svårigheter det finns för en koncern med dotterbolag att ha ett gemensamt och mer för organisationen tillämpat lagverktyg samt sätt att hantera lagar och andra krav. Studien är genomförd på uppdrag av Tekniska Verken i Linköping AB (publ). Därmed har undersökningen avgränsats genom valet att använda Tekniska Verken koncernen som fallstudie. Övriga metoder som använts är dokumentgranskning, informella intervjuer, fokusgrupper, Benchmarking och kvalitativa intervjuer. Slutsatser som kan dras utifrån uppsatsen är att Tekniska Verken koncernen har stora möjligheter att erhålla en gemensam laghantering. Fördelarna överväger då ett mer samlat grepp kan frambringa mer samarbete och stöd för verksamheter med mindre förutsättningar för en effektiv laghantering samt skapa trygghet i laghanteringen för chefer med delegerat miljöansvar. En gemensam laghantering betyder dock inte att allt ska hanteras centralt. Därför bör det göras en avvägning. På central nivå bör någon roll eller funktion hålla i frågan så att beslut som tas av ledningen förmedlas till alla berörda personer och dessutom bör stödfunktioner även finnas på central nivå för att vara till för alla då behovet av stöd och stödfunktioner är stort. Vissa delar av laghanteringen såsom identifiering och implementering samt utvärdering av lagefterlevnad ska dock fortsätta att vara decentraliserade då det är viktigt att hanteringen är anpassbar och tillåtande då verksamheterna är så skilda. För att underlätta arbetet för verksamheterna att påvisa att berörda lagkrav är identifierade och implementerade samt efterlevda bör lagverktyg användas. Om alla nya funktioner och roller ska fungera effektivt krävs dock att det finns tydliga ramar för informations- och kommunikationskanaler.

Syftet med studien var att undersöka vilka samband som finns mellan upplevd stress, kontroll, krav och stöd hos kommunernas budget- och skuldrådgivare. Hypotesen var att budget- och skuldrådgivare som upplever en hög stressnivå upplever högre krav, mindre grad av kontroll och mindre socialt stöd än de budget- och skuldrådgivare som upplever en lägre stressnivå. Den andra hypotesen var att kön, ensamarbete, hög arbetsbelastning, delad tjänst, deltidsarbete och frånvaro av handledning visar samband med en högre stressnivå. Ett frågeformulär konstruerades utifrån Perceived Stress Scale, The Swedish Demand Control Support Questionnaire samt frågor om kön, tjänstgöringsgrad, kollegor, delad tjänst, väntetid för besök och tillgång till handledning. Frågeformuläret förmedlades till 326 budget- och skuldrådgivare där svarsfrekvensen var 24 %. Resultatet visade att hög arbetsbelastning, höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd visar ett samband med hög stressnivå.

Tidigare forskning indikerar att icke-funktionella krav är åsidosatta i agila utvecklingsprocesser. De involveras sent i projektet eller ad hoc. Detta är negativt då det kan leda till försenad leverans, ökade kostnader och produkter med bristande kvalitet. Inom konsumenthandeln är icke-funktionella domäner såsom användbarhet en tydlig konkurrensfördel. Syftet med denna litteraturgranskning är att undersöka hur icke- funktionella krav kan involveras i kravhanteringsprocessen för agila systemutvecklingsprojekt. Litteraturgranskningen ämnar även att kategorisera de identifierade metoderna. Via sökning i databaserna Web of Science och Scopus fann författarna 152 studier. Efter screening och kvalitetsgranskning inkluderades 19 studier i den slutgiltiga granskningen. Dessa analyserades och kategoriserades efter vilka steg i kravhanteringsprocessen de berörde. Resultatet visade att framför allt insamling av icke- funktionella krav var mer frekvent förekommande i materialet, 11 studier behandlade detta. Validering av krav var minst förekommande, enbart en studie redogjorde för denna del. Mer forskning behövs inom ämnet, framför allt kopplat till utvecklingsprojekt i praktiken.

Att vara nyanställd på en arbetsplats är inte alltid enkelt, det kan finnas stora krav och förväntningar på individen. Studien syftar främst till att beskriva, utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, HR-arbetarnas egna upplevelser och erfarenheter av att vara nyanställd, för att synliggöra om sådana erfarenheter har betydelse för hur HR arbetar med nyanställda inom HR-branschen. Studiens teoretiska och begreppsliga referensram utgår ifrån ett interaktionistiskt perspektiv kring såväl självidentitet som anställningsbarhet. Genom den hermeneutiska metoden har det utförts intervjuer i dialogform med fem olika respondenter som är anställda i HR-branschen. Resultatet presenteras i en tolkningsprocess som innehåller en preliminär, fördjupad och till sist en huvudtolkning. Det resultat som anses vara mest centralt är tillgången till olika former av stöd, som innefattar vilka krav och förväntningar respondenterna ställs inför på arbetsplatsen. Ett annat resultat visar vilka erfarenheter som har bidragit och utvecklat deras yrkesidentitet från första tiden på arbetet. Slutligen visar huvudtolkningen på hur viktigt det är att ta vara på varandras relationer och kunskaper inom HR.

I denna studie har platsannonser inom yrkesgruppen Human Resources analyserats för att studera hur krav, kontroll och stöd balanseras i platsannonser. Därefter diskuteras detta i förhållande till organisatorisk och social arbetsmiljö. Forskning visar att det råder stora brister inom området arbetsmiljö. Bristerna behöver förebyggas från arbetsgivarens sida då dessa vanligtvis hanteras när arbetsmiljöproblem uppstår. Denna studie har gjorts då viser en möjlighet för arbetsgivaren att arbeta förebyggande genom att tillämpa arbetet med arbetsmiljön redan i platsannonsering. Eftersökta egenskaper och kompetenser visade sig omfatta en stor del av platsannonserna medan resurser påträffades i betydligt mindre grad.Resultatet visar att det ställs högre krav på den arbetssökande än vad arbetsgivaren kan erbjuda utrymme för vilket går emot arbetsmiljöreglerna då krav, kontroll och stöd inte balanseras.