Bakgrund: Antalet hälsoapplikationer växer för varje dag och det finns ett behov av att säkerställa kvaliteten på dessa, för att skapa riktlinjer för utvecklare, stödja användarna och tydliggöra vad vårdgivare kan rekommendera till sina patienter. Syfte: Syftet med detta arbete var att undersöka synen på kvalitetsmärkningar och krav som kan ställas på hälsoapplikationer ur kvalitets- och säkerhetsaspekt, med perspektiv utifrån myndigheter och appleverantörer, vårdsektor och app-användare. Material och metod: Studien har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer, där totalt sjutton intervjuer genomförts med representanter från tre olika myndigheter, SIS, app-leverantörer, vårdpersonal och app-användare. Alla intervjuer transkriberades ordagrant, bearbetades med hjälp av kodning, kategorisering och analys för att se mönster, likheter och variationer. Slutligen delades detta in i teman som presenterar dessa mönster i resultatet. Resultat: Alla parter är positivt inställda till en kvalitetsmärkning på hälsoapplikationer, även om kännedomen kring det pågående standard-arbetet varierade hos de tillfrågade. Det finns en förväntan både hos användare och inom vården om en ökad användning av hälsoapplikationer i framtiden och möjligheten att dela hälsodata. Vårdpersonalen är restriktiva till vad de vågar rekommendera för hälsoappar idag, men hoppas och tror att en märkning kan förändra det. De anser att säkerhet, integritet och kvalitet är viktigt, men likväl design, användarupplevelse och spelifiering. Myndigheterna och leverantörerna upplever en låg kontroll kring att ställa krav själva eller ha mandat till förändring inom området. Slutsats: Samtliga yrkesroller är enade om att det är en politisk fråga och att juridiska trösklar behöver ses över när det gäller krav, främja nya digitala lösningar och innovation inom friskvård och sjukvård. En ny standard upplevs vara i rätt riktning och inkludera det mesta som önskats, men frågan består i var ansvaret kommer ligga över att den följs, hur respektive parter ska förhålla sig till den, andra krav och kvarhållande ”föråldrade” lagstiftningar. En genomgående röd tråd är uppmaningen om tydlighet och önskan om ökad politisk drivkraft inom området.

Tidigare forskning belyser arbetet som första linjens chef som krävande, med en hög arbetsbelastning och påverkad arbetsmiljö. Inom ett flertal verksamheter har ett delat ledarskap införts i syfte att möta de krav som ställs och för att skapa förutsättningar för ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap. Forskning saknas gällande arbetsmiljön i ett delat ledarskap inom slutenvård i hälso- och sjukvård. Därmed ämnandes att undersöka hur arbetsmiljön ser ut för första linjens chefer i ett delat ledarskap inom slutenvård på ett universitetssjukhus och se om det fanns samband mellan karaktäristiska data och utfallet i vald enkät som mäter organisatorisk och social arbetsmiljö. Deltagare inkluderades i denna tvärsnittsstudie och datainsamlingen skedde vid en tidpunkt med hjälp av ett validerat mätinstrument. Resultatet visade att första linjens chefer skattade sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö som god och ett svagt samband sågs mellan första linjens chefers karaktäristiska data och variabler som ”rollkonflikter” och ”inflytande”. Ett delat ledarskap har god inverkan och positiva effekter på arbetsmiljön i stort för en första linjens chef ur ett hållbarhetsperspektiv.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor är ett växande problem idag. Det kan leda till ohälsa hos sjuksköterskor samt påverka patientsäkerheten. Sjuksköterskan skall sköta sin egen hälsa så förmågan att ge god vård inte äventyras. Arbetsgivaren är skyldig att verka för en god arbetsmiljö. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med totalt 17 vetenskapliga artiklar med studier av kvalitativ, kvantitativ samt mixad metod ingick. Studierna sammanställdes och analyserades utifrån en innehållsanalys och en integrativ litteraturöversikt. Resultat: Analysen resulterade i kategorierna; För mycket att göra på för lite tid, vacklande hälsa, problem inom personalgruppen, patienters och anhörigas förväntningar och krav, avsaknad av stöd, uppskattning och delaktighet samt upplevd stresshantering. Det framkom att den arbetsrelaterade stressen kunde påverkas av ålder och erfarenhet, kultur, antal barn, anställningsform och inom vilken sektor sjuksköterskorna arbetade. Diskussion: Enligt Karasek och Theorells Krav-kontrollmodell placeras sjuksköterskan i den spända situationen som innebär risk för ohälsa. För att komma ur situationen bör sjuksköterskor få mer kontroll samt stöd vilket arbetsgivaren bör samverka för. Sjuksköterskor är skyldiga att arbeta för en god hälso- och sjukvård vilket hindras på grund av den arbetsrelaterade stressen. Slutsats: Arbetsgivare bör vara lyhörda och tillsammans med sjuksköterskorna verka för en god arbetsmiljö och säkerställa patientsäkerheten. Vidare forskning behövs för att ta reda på vad arbetsgivare tillsammans med sjuksköterskor kan göra för att förebygga arbetsrelaterad stress, förbättra arbetsmiljön samt patientsäkerheten. / <p>Examinationsdatum: 2019-11-05</p>

Socialsekreterares arbetsvillkor inom utredning barn och unga i socialtjänsten är ett ständigt aktuellt ämne. Det är hög arbetsbelastning och många krav som den enskilde ska hantera. Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares arbetsvillkor inom utredning barn och unga och vilka utmaningar de möter i sitt arbete. Hur hanterar socialsekreterarna utmaningarna samtidigt som de ska jobba för barnens bästa. Studien baserades på intervjuer utifrån en kvalitativ metod med krav-kontroll-och stödmodellen som teoretiskt perspektiv.Resultatet visade att socialsekreterarna hade många krav att hantera i sitt arbete som de inte alltid kunde påverka. Socialsekreterarna fann dock stort stöd i kollegor och blev stärkt i det. Det är tydligt att arbetsvillkoren behöver förbättras för socialsekreterare för att skapa en hållbar arbetssituation. / The social secretary's working conditions in the investigation of children and young people in the social services is a constantly current topic. There is a high workload and many requirements that the individual must handle. The purpose of the study was to investigate social workers' working conditions in investigating children and what challenges they face in their work. How do the social secretaries handle the challenges while at the same time working for the best interests of the children and young people. The study was based on interviews based on a qualitative method with the requirements-control and support model as a theoretical perspective.The results showed that the social secretaries had many demands to deal with in their work that they could not always influence. However, the social secretaries found great support in colleagues and were strengthened in it. It is clear that working conditions need to be improved for social workers in order to create a sustainable work situation.

Det här är en studie om hur nyutexaminerade socionomer upplever och hanterar sin arbetssituation efter sin socionomexamen på Ersta Sköndal Högskola. Studiens fokus har varit att beskriva och förstå hur de nyutexaminerade socionomerna hanterar sin arbetssituation samt att undersöka hur förberedda dessa socionomer är från sin utbildning för att möta sitt första arbete som socionom. Tio nyutexaminerade socionomer har intervjuats.Resultatet i studien visar att samtliga intervjupersoner upplever höga krav på sin arbetsplats. Det som är avgörande för om socionomerna är tillfreds eller till och med upplever kraven som positiva är om de upplever tillräckligt med stöd från sina kollegor och chef. Det privata stödet för socionomerna är också av vikt för hur de upplever sin arbetssituation. Hur utbildningen har påverkat socionomerna är varierande, mönstret i studien pekar på att utbildningen har förberett socionomerna med en generell kunskap i hur de ska förhålla sig till och hur de hanterar sitt arbete. De saknar dock till viss del direkta kunskaper i vissa avgörande delar i arbetet. Att nyutexaminerade studenters upplevelse av arbetslivet undersöks är av vikt för både professionen, utbildningen och studenten själv.

No description available.

No description available.

Syfte med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av krav, kontroll och socialt stöd i arbetet. Vidare var syftet att undersöka vilka resurser i arbetet som upplevs viktiga i relation till att hantera de specifika krav som ställs på sjuksköterskorna. Frågeställningarna som studien fokuserar på är: Hur upplever sjuksköterskor krav i arbetet? Hur ser sjuksköterskorna på sin möjlighet till kontroll/påverkan i arbetet? Hur upplever sjuksköterskorna att deras tillgång till socialt stöd ser ut? Och vilka resurser upplevs som viktigast för att hantera de krav som ställs på sjuksköterskor i arbetet? Med hjälp av en kvalitativ ansats genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från tre olika avdelningar på Halmstad Sjukhus. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplever ett högt socialt stöd som ger dem bättre möjlighet att hantera krav. Vidare framkom det att sjuksköterskor har en viss mån av kontroll och eget ansvar men styrs även av organisationen, rutiner och patientvård. Resurserna som sjuksköterskorna använder är till mesta del de sociala relationerna men även riktlinjer och utbildning är resurser som sjuksköterskorna ansåg viktiga. Vidare framkom att sjuksköterskorna hade ett aktivt arbete som innebar att de hade höga krav, hög kontroll och ett högt socialt stöd i sitt arbete som resulterade i ett arbete med högt engagemang, lärande och utveckling för individen. / The aim of the study was to investigate nurses' experience of demands, control and social support at work. Furthermore, the purpose was to investigate which resources were perceived to be important in relation to managing the specific demands placed on the nurses. The questions that were answered in the study were: How do nurses perceive control at work? How do nurses see their ability to control / influence at work? How do nurses feel that their access to social support looks? And what resources are perceived as most important for managing the requirements that are placed on nurses at work? With the help of a qualitative approach, six semi-structured interviews were conducted with nurses from three different departments at the hospital in Halmstad. The result showed that the nurses experience a high level of social support that which gives them a better opportunity to manage demands. Furthermore, it emerged that as a nurse you have a certain amount of control and own responsibility, but are also controlled by the organization, routines and patient care. The resources used by the nurses are for the most part the social relations, but also guidelines and education are resources that the nurses considered important. In addition, it emerged that the nurses had an active job which means that they had high demands, high control and a high social support in their work which resulted in a work with high commitment, learning and development for the individual.

Det finns en frustration över de höga erfarenhetskraven som ställs i platsannonser för personalvetare. Dagens platsannonser är mer komplexa och innehåller fler krav än vad de gjort tidigare. Arbetsmarknaden för personalvetare är i balans men trots det så kan det ta tid innan de får sin första tillsvidareanställning på ett kvalificerat jobb. Studiens syfte är att undersöka erfarenhetskrav i platsannonser från offentlig och privat sektor riktat mot personalvetare med hjälp av frågeställningarna; Vilka erfarenheter är det som eftersöks?, Hur uttrycks erfarenhet i platsannonserna?, Hur motiverar arbetsorganisationer att tidigare erfarenhet eftersöks? Och Hur stämmer arbetsbeskrivningen och kraven på erfarenhet överens med funktionen/titeln?. Med utgångspunkt i kvalitativ innehållsanalys undersöks likheter och olikheter i totalt 48 annonser, 24 från vardera sektorn. Resultatet visar att Brett HR-arbete och Arbetsrätt är de mest förekommande erfarenhetskraven och inom offentlig sektor ställs meriterande krav i större utsträckning än inom den privata sektorn. De allra flesta krav uttrycks dock som ett starkt kvalifikationskrav inom båda sektorer. Resultatet visar även att i platsannonserna kan kraven vara både högre och lägre än vad som förväntas utifrån funktionen/titeln på tjänsten.

Karriärövergång är en process som kan innehålla ett antal krav och barriärer som en idrottare behöver hantera för att framgångsrikt fortsätta med sin idrott. Syftet med studien var att; (a) undersöka vilka krav och barriärer som svenska golfare upplevde när de genomförde junior till seniorövergången samt, (b) undersöka vilka resurser och coping strategier som idrottarna använde sig av för att hantera de upplevda kraven och barriärerna. I studien deltog 11 intervjupersoner i åldrarna mellan 22–42 (M=32, SD=2.61). Alla deltagare hade varit aktiva inom golfen och hade genomfört övergången från junior till senior. En semistrukturerad intervjuguide användes vid utförande av intervjuerna. En deduktiv ansats antogs och författaren hade bestämt att följande kategori skulle ingå i resultatet, krav, barriärer, resurser samt coping strategier. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att krav var vanligt förekommande under karriärövergången. Det förekom yttre och inre krav i samband med övergången. Vidare ansågs bland annat sociala hinder och tidsbrist som barriärer under karriärövergången. I resultatet syntes även resurser samt coping strategier såsom socialt stöd och egna åtaganden, som användes och underlättade övergången. Utifrån resultatet i föreliggande studie kan det rekommenderas att använda sig utav resurser och coping strategier för att hantera de tuffa kraven samt barriärer, för att kunna genomföra junior till senior övergången. För framtida forskning rekommenderas vidare forskning inom golf. Det är av intresse att forskningen utökas inom denna målgrupp samt ökar forskningen kring övergången i andra typer av individuella sporter.   Nyckelord: Övergång junior till senior, barriärer, krav, resurser, coping strategier, golfare / Career transition is a process that can contain a number of demands and barriers that an athlete needs to deal with in order to successfully continue his or her sport. The purpose of the study was to; (a) investigate the demands and barriers experienced by Swedish golfers when they completed junior to senior transition; The study included 11 interviews aged 22–42 (M=32, SD=2.61). All participants had been active in golf and had completed the transition from junior to senior. A semi-structured interview guide was used in conducting the interviews. A deductive approach was adopted, and the author had decided that the following categories should be included in the result, demands, barriers, resources and coping strategies. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. The result showed that demands were common during the career transition. There were external and internal demands in connection with the transition. Furthermore, social barriers and lack of time were considered barriers during the career transition. In the result, resources and coping strategies such as social support and own commitments were also used, which were used and facilitated the transition. Based on the results of the present study, it is recommended to use resources and coping strategies to handle the tough demands and barriers, in order to implement junior to senior transition. For future research, further research in golf is recommended. It is of interest that the research is expanded within this target group and also increases the research on the transition in other types of individual sports.   Keywords: Transition junior to senior, barriers, demands, resources, coping strategies, golfers