Employers work in different ways to promote a good work situation and for employees to experience a balance between working life and private life. Flexible work-conditions are an expression of this ambition. The research on flexible work-conditions is comprehensive. However, what characterizes this is that flexibility tends to be described in terms of a dichotomy, as something either "pro" or "against". The purpose of this study is to contribute a more nuanced picture of flexible work-conditions. Based on qualitative semi-structured interviews of seven employees at a profit-driven corporation, which works with non-regulated working hours and reduced working hours. The individual's experience of demand and control in the work situation and the balance between work and leisure is focused. The theoretical basis is Karasek and Theorell's demand-control-support model and the concept of work-life balance. The results of this study, shows that employees' perceptions of demand and control in their work situation vary as both challenges and opportunities appear in the empirical data. However, the employees agree on the positive impact of non-regulated working hours and reduced working hours for their work-life balance. This indicates that flexible work-conditions cannot be understood as something divided into categories "pro" or "against” but need to be reviewed from different perspectives.

No description available.

Examensarbetet utfördes hos ett företag under april till juni månaden 2011. Det senaste året har företagets betalningsföreläggande ökat av diverse orsaker. En del leverantörsfakturor betalas inte i tid. När leverantörsfakturor inte betalas i tid kommer det krav/betalningspåminnelser och betalningsföreläggande till företaget. Syftet med examensarbetet var att felsöka och analysera befintlig leverantörsreskontraprocesskartan och dess subprocesser. Utifrån denna bakgrund har det presenterats förslag på förbättringar som skall leda till att krav/betalningspåminnelser och betalningsförelägganden minimeras. Visionen är att uppnå noll betalningsföreläggande. För att kunna uppfylla examensarbetets syfte har det gjorts litteraturstudier och intressentanalys. Utifrån intressentanalys har det gjorts personliga intervjuer med medarbetare på företaget för att kunna identifiera de problem, som orsakar till att flödet av krav/betalningspåminnelser och betalningsföreläggandet har ökat det senaste året. Diverse problem/orsaker har identifierats som orsakar krav/betalningspåminnelser och betalningsföreläggande. Den vanligaste orsaken till att fakturor inte betalas i tid är att en beställare inte beställer varan/tjänsten i inköpssystemet, utan väljer att göra telefonbeställningar, eller åka direkt till butik och göra beställning. Görs en beställning utanför inköpssystemet utelämnas viktig information till leverantören gällande faktureringen. Telefonbeställningar görs bland annat för att en beställare inte har alltid tillgång till inköpssystemet, varför det har föreslagits en handdator som ett lösningsförslag till problemet. Ett annat identifierat problem/orsak är att företaget inte har kontroll över de reklamerade fakturorna som reklameras av deras Extern IT Partner. Detta leder till att en faktura kan reklameras av samma orsak flertal gånger, vilket fördröjer betalningen. Lösningsförslag till detta är att reklamationsprocessen skall hanteras internt. Med dessa lösningsförslag och några till kommer flödet av krav/betalningspåminnelser att minkas som i sin tur kommer minimera antal betalningsföreläggande. Även om krav/betalningspåminnelser kommer kan de hanteras på ett korrekt sätt med hjälp av lösningsförslagen.

Syftet med studien var att undersöka hur de påtvingade omställningarna i skolorganisationer, till följd av pandemin, har påverkat rektorers yrkesroll och välmående i arbetet i en specifik kommun. Studien utfördes genom en kvalitativ forskningsansats innefattande semistrukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval tillämpades och totalt deltog nio rektorer, varav fem kvinnor och fyra män, i studien. Det insamlade materialet analyserades genom tematisk analys vilket resulterade i fyra huvudteman. Studiens resultat visade i sin helhet att rektorernas arbetsuppgifter hade förändrats till följd av pandemin. Det framkom även att majoriteten av rektorerna upplevde ett tillräckligt stöd samt att de överlag mått bra i sin yrkesroll under pandemin. Arbetsbelastningen uppgavs både ha ökat och minskat, där den ökade arbetsbelastningen orsakades av ett ökat arbetsmiljöarbete och den minskade belastningen delvis berodde på färre transportsträckor till följd av digitaliseringen. Studien visade att rektorer som får tillräckligt med stöttning i sin yrkesroll har förutsättningar att bibehålla sitt välmående i arbetet trots stora omställningar, där rektorernas arbetslivserfarenhet kan vara en bidragande faktor.

Studiens är av kvantitativ natur och dess syfte är att undersöka hur förskollärare ser på de krav som ställs på dokumentation i förskolan från läroplanen och från ledning och huvudman. Studien inriktar sig speciellt på förskollärares attityder till hur dokumentationsarbetet påverkar barns möjlighet till deltagande och inflytande samt hur deras personliga integritet påverkas av dokumentation. Studien fann ett möjligt samband mellan vilken fokus som läggs i dokumentationsarbetet och barns situation. I verksamheter där fokus i dokumentationsarbetet är att möta krav från styrdokument och ledning menar respondenterna att barnens integritet får lägre prioritet. Förskollärarna i undersökningen anger också att barnen har vissa möjligheter att välja bort att delta med bild eller film vid dokumentation men långt ifrån alltid.

The introduction can be a crucial aspect for how well new employees will feel comfortableand socialized in their new workplace (Lindelöw, 2016). Due to the current corona pandemic, many organizations have had to restructure their work, which means that many employeescurrently work from home. This has also affected the introduction of new employees, as moreand more people get their introduction at a distance due to this. This study aims to contributea deeper understanding of how new employees experience their introductory process when ittakes place at a distance. To achieve the aim, the following questions were asked: How do new employees describe their introductory process when it takes place at a distance? What are the possibilities or hinder enlightened new employees when the introductory process takesplace at a distance? How can new employees' experiences of the introductory process thattakes place at a distance be understood based on the Demand-control-and support model?The empirical material was collected through six semi-structured interviews, where therespondents would: (1) have undergone and introduced at a distance, (2) only worked fromhome via digital tools, (3) have a permanent job, (4) have a post-secondary education and (5)be between 20-30 years. The collected material has further been analyzed on the basis of twotheories: Lindelöw's introductory model and Karasek's and Theorell's Demand-control- andsupport model. The results of the study showed that the respondents perceived theintroduction as insufficient and found it more difficult to learn their new tasks, be socializedin the organization and understand the norms and organizational culture at an introductionthat took place at a distance. On the other hand, attention was drawn to certain possibilitieswhere the respondents believed that they developed their ability to take responsibility andtheir ability to take their own initiatives. Furthermore, the results showed that the respondentsexperienced high demands at the same time as they felt that they lacked control during anintroduction that took place at a distance. Although social support turned out to be high onsome occasions, respondents still felt that it was often limited and did not fulfill the samefunction when it was done through digital methods.

Syftet med denna uppsats är att insamla kunskap om hur nattpersonalen vid hemvårdsforvaltningen, i en kommun i Sverige vilka bedriver vård i brukares hem, uppfattar krav, kontroll, socialt stöd, rolltydlighet, rollkonflikt, arbetstillfredsställelse och hur de ser på beslutsfattandet i arbetet. Samt att undersöka hur dessa faktorer påverkar personalens välbefinnande samt jämfora ifall det föreligger några skillnader mellan yrkeskategorierna sjuksköterskor och undersköterskor i de uppmätta psykosociala faktorerna. Undersökningen är kvantitativ och består av en enkät vilken gav totalt 47 respondenter, av dessa respondenter är 38 undersköterskor och 9 sjuksköterskor. Resultatet visar bland annat att sjuksköterskorna upplever högre krav och lägre stöd relaterade till sitt arbete än vad undersköterskorna gör, upplevelsen av kontroll är snarlik mellan de båda grupperna. Sjuksköterskorna upplevde sitt välbefinnande sämre än vad undersköterskorna gör. Undersökningen visade ett samband mellan socialt stöd och välbefinnande och även mellan att undvika att ta beslut även om detta behövs och välbefinnande. / The purpose of this paper is to gather knowledge of how the night staff of home care management in a municipality in Sweden, which conducts health care in the patient's home perceive demands, control, social support, role clarity, role conflict, job satisfaction and how they view the decision-making at work. And to examine how these factors affect well-being and to compare if there are any differences between the occupational categories of nurses and assistant nurses in the measured psychosocial factors. The study is quantitative and consists of a questionnaire which gave a total of 47 respondents, of those respondents 38 were assistant nurses and 9 nurses. The results show that nurses are experiencing higher demand and lower support related to their work than the assistant nurses do, the experience of control is similar between the two groups. The nurses considered their well-being worse than the assistant nurses do. The study showed a correlation between social support and well-being, and also between to avoid taking decisions even if it is needed and well-being.

Tillitsdelegationen tilldelades år 2016 i uppdrag av regeringen att se över hur statliga myndigheter kan utveckla ett mer tillitsbaserat arbetssätt för att motverka effekterna av New Public Management, som fokuserade på mål- och resultat. Förhoppningen var att den offentliga sektorn skulle utvecklas mot ett mer tillitsbaserat arbetssätt.  Syftet med denna studie var att undersöka hur tillitsbaserat arbetssätt uppfattas av enhetschefer inom en kommunal verksamhet. För att besvara syftet undersöktes hur enhetscheferna beskrev tillitsbaserat arbetssätt, vilka möjligheter och utmaningar som kan identifieras och hur beskrivningarna kan förstås utifrån krav-kontroll-stöd-modellen. En kvalitativ studie genomfördes genom sju semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom samma organisation. Studiens resultat visar att deltagarna ger olika beskrivningar av det tillitsbaserade arbetssättet men deltagarna har en gemensam intention att arbeta med tillit till sin personal. De möjligheter som går att utläsa i studien ger en antydan om att det tillitsbaserade arbetssättet på sikt kommer att bidra till bättre arbetsmiljö och minska de administrativa arbetsuppgifterna för deltagarna. Vidare visar studien att med en tydligare definition på arbetssättet och effektivare stöd kommer det dels ge deltagarna mer egenkontroll i arbetet och dels stärka kärnverksamheten om deltagarna ges mer tid att informera sin personal om kommunens strategi att arbeta tillitsbaserat.  Studien indikerar också utmaningar i arbetssättet och ekonomi. Bristande information och osäkerhet samt avsaknad av ett tillfredställande stöd från överordnad chef upplevs minska kontrollen. Deltagarna har ett starkt socialt stöd av chefskollegor där de är transparanta och stöttar varandra i såväl praktiska som emotionella frågor. Det sociala stödet fungerar som en ”stötdämpare” i relation till krav för att minska arbetsrelaterad stress hos deltagarna. Resultatet visar att deltagarna pendlar mellan aktivt och spänt arbete, det i kombination med tidsbrist skapar inte rätt förutsättningar för deltagarna att arbeta tillitsbaserat.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka slöserier som kan identifieras i en lagerverksamhet samt hur layout påverkar dessa. Metod: För att uppfylla studiens syfte och besvara frågeställningarna genomfördes en fallstudie hos Qtech Group AB. Datainsamlingsmetoder för att uppfylla syftet har varit observationer samt intervjuer där den första metoden legat som grund för det frågeformulär som använts vid intervjuerna. En litteraturstudie har genomförts för att möjliggöra en analys av den insamlade datan utifrån tidigare forskning. Resultat: Samtliga slöserier kunde identifieras i olika utsträckningar på lagerverksamheten. De två mest förekommande slöserierna var onödiga transporter samt rörelser där layout var en starkt påverkade faktor vid reducering av dessa. Implikationer: Tillvägagångsättet är applicerbart på andra mindre lagerverksamheter som avser att effektivisera lagerverksamheten där resultatet kan variera beroende på typ av lagerverksamhet. Begränsningar: Studien har enbart undersökt företagets internlogistik och inte tagit hänsyn till deras position i försörjningskedjan. Kostnader för den alternativa layouten eller implementeringen av denna utlämnas också. Utrustning rörande materialhantering samt lagerföring har inte eller undersökts i studien.

No description available.