Studiens syfte är att undersöka om övergången till distansarbetet påverkat hur medarbetarna upplever balansen mellan arbete och privatliv samt om detta påverkats av förändringar i krav,kontroll och socialt stöd. Studien undersöks med hjälp av en kvantitativ ansats i form av enwebbenkät där tjänstemän på företaget, med det fiktiva namnet WORK AB, fått möjlighet att delta. I undersökningen deltog 113 tjänstemän som valdes ut genom ett icke-sannolikhetsurval. Vidare valde vår kontaktperson ut relevanta deltagare till undersökningen, vilket betyder att ett snöbollsurval även användes. Studien utgår ifrån vår teori och tidigare forskning som bland annat handlar om work-life balance där de tidsbaserade- och belastningsbaserade konflikterna är i fokus samt krav, kontroll ochs tödmodellen och andra relevanta begrepp. Av resultaten framkom det att distansarbetet påverkat en del av respondenternas upplevelser av work-life balance. Resultatet påvisade även ett samband vad gäller att ökade krav påverkar medarbetares tids- och belastningsbaserade konflikter. Vidare så kunde ett samband mellan förändringar i kontroll och förändringar i tidsbaserade konflikter inte dras, däremot kunde vi se ett samband mellan upplevd minskad kontroll och förändringar i de belastningsbaserade konflikterna. Avslutningsvis kunde vi även finna ett samband mellan ett upplevt lägre socialt stöd och hur medarbetarna upplever förändringar inom både tidsbaserade- och belastningbaserade konflikter.

Studiens problemformulering bygger på studie- och yrkesvägledaryrkets avsaknad avformella strukturer gällande utformning av tjänsten samt uppdrags- och arbetsbeskrivning.Problemformuleringen synliggör även skillnaderna mellan formella strukturer och praxisinom vägledningsuppdraget. Studien har genom semistrukturerade intervjuer i kombinationmed vinjetter undersökt hur studie- och yrkesvägledare upplever den organisatoriska ochsociala arbetsmiljön inom vägledaryrket. Totalt har sju studie- och yrkesvägledareinformerats som arbetar på grund- och gymnasieskolor i Sverige. Studien avsåginledningsvis att även intervjua rektorer, vilket dessvärre inte blev fallet då enbart en rektorhar intervjuats. Syftet med studien är att förstå hur dessa aspekter av arbetsmiljö kan stå irelation till det vägledande uppdraget. Institutionell teori samt krav- och kontrollmodellenanvänds för att presentera, analysera och tolka den insamlade empirin. Analysen vilarprimärt på den normativa och kulturellt-kognitiva pelaren för att synliggöra handlingar,värderingar och roller som framkommit i det insamlade materialet. Dessutom användsbegreppet särkoppling i ett försök att förklara och bättre förstå glappet som uppstår mellanstyrdokument och det vardagliga arbetet inom yrket. Studiens resultat är kortfattat attförståelsen för yrket brister. Ett exempel på den bristande förståelsen är att studie- ochyrkesvägledarna upplever att övrig personal på skolan inte förstår vad arbetet med studieoch yrkesvägledning som hela skolans ansvar ska vara samt hur ansvarsfördelningen ska seut. Detta genererar problematik gällande implementering av generell vägledning, stress iarbetet samt tillgång till utmaningar i tillgången på direktiv och styrning. Resultatet ochanalysen presenteras i fyra huvudsakliga teman. Dessa är 1) Aktivt arbete ellerhögstressarbete, 2) Tjänstens varierande utformning, 3) Betydelsen av socialt stöd ochsamarbete och 4) Frihet under ansvar.

The purpose of this study is to investigate men's and women's experiences of a myocardial infarction and what the nurse can do to help the patients return to a normal daily living. / Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka mäns och kvinnors upplevelser av en hjärtinfarkt samt vad sjuksköterskan kan göra för att hjälpa patienterna återgå till ett normalt dagligt liv.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap och förståelse för hur personer med NPF-diagnoserupplever den psykosociala och fysiska arbetsmiljön. För att besvara syftet användes krav-, kontrolloch stödmodellen som ett verktyg för att undersöka upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön ochhur det påverkade hälsan. Vidare undersöktes även hur den fysiska arbetsmiljön upplevdes påverkaarbetet. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med åtta stycken semistruktureradeintervjuer. Urvalet bestod av personer med ADHD (Attention deficit hyperactivity disorder) och AST(Autismspektrumtillstånd) med arbetslivserfarenhet. Resultatet och analysen visade att denpsykosociala och fysiska arbetsmiljön är viktiga faktorer som påverkar hälsan hos personer medNPF-diagnoser. Balansen mellan rimliga krav, möjlighet till kontroll och det sociala stödet är extraviktigt för denna grupp. Det framkom att det är individuellt hur NPF-diagnoser yttrar sig och attindividuell kartläggning är att föredra för att skapa eventuella anpassningar. Det framkom även attbrist på kunskap hos kollegor och chefer var återkommande. Stigmat kring att ha en diagnospåverkade respondenterna i olika grad vilket går samman med tidigare forskning. Studiensförhoppning är att ge ett bidrag till hur organisationer kan arbeta mer hälsofrämjande gentemotpersoner med NPF-diagnoser.

Under senare år har vi övergått från ett traditionellt kontorsarbete till att delvis, eller mestadels, arbeta hemifrån. De flesta av våra hem har varit och är fortfarande en del av vår arbetsplats. Det nya arbetssättet betonas som det “nya, normala” hybridarbetet. Vår kvalitativa studie har i syfte att ge läsaren en djupare förståelse kring chefers attityd till det “nya normala” hybridarbetet. Vidare kommer studien ge läsaren kännedom hur chefer upplever att de kan ge medarbetare utrymme till självständighet i kombination med krav och stöd vid hybridarbetet.   Centrala begrepp som attityder, organisationsförändring, förändringsmotstånd och ledarskap kommer att redogöras. Vidare kommer tidigare forskning om distansledarskapets möjligheter och utmaningar. Sedan redovisas hybridledarskapets möjligheter och utmaningar och autonomi. Studiens teoretiska referensram utgörs av Karasek och Theorells krav- kontroll och stödmodell för att skapa förståelse hur chefer kan kombinera krav- kontroll och stöd vid hybridarbetet.     Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i val av metod och genomfört totalt nio semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är chefer inom offentlig verksamhet och har arbetat på en hybridarbetsätt i minst ett år. Alla intervjuer har spelats in och transkriberats inför analysprocessen.    Studiens resultat påvisar att chefer har en positiv attityd till hybridarbetet. Detta beskrivs genom att respondenterna upplever en större flexibilitet i och med det nya arbetssättet. Den förbättrade flexibiliteten bygger på tillit och kommunikation mellan cheferna och medarbetarna. Studiens resultat synliggör även att alla chefer utom två upplever att de ger sina medarbetare en hög självständighet i kombination med högt krav och högt stöd.

First line managers work environment within muncipal disabled care The aim of the present study was to investigate how first line managers within municipal disabled care perceive their work environment regardin workload and social support, and what form of organizational measures are offered to reduce workload and offer social support. Four front line managers were interviewed in this qualitative study. Two of them work with personal assistance and two work at nursing homes with special services. The interviews showed that the first line managers within municipal disabled care are unanimous in their belief that they have a high workload and no adequate way of changing it. The results also show that the organizational measures often are insufficent. According to the deman-control-support model this displays a high strain working environment where there is a risk of psychosocial stress. Regarding the societal perspective, it is relevant to raise awareness regaring first line managers working environment because in extension it affects the quality of the human-related work. / Arbetsmiljön för första linjens chefer inom kommunal LSS-verksamhet Studiens syfte var att undersöka hur första linjens chefer inom kommunal LSS-verksamhet upplever sin arbetsmiljö sett till arbetsbelastning och socialt stöd, samt vilka organisatoriska åtgärder som erbjuds för att motverka hög arbetsbelastning och erbjuda stöd. Fyra första linjens chefer intervjuades i denna kvalitativa studie, två från personlig assistans enligt LSS och två från bostad med särskild service enligt LSS. Intervjuerna visade att första linjens chefer inom kommunal LSS-verksamhet är eniga i upplevelsen om att de har en hög arbetsbelastning samt saknar möjlighet att påverka densamma på ett adekvat sätt. Resultaten visar även att de organisatoriska stödfunktionerna oftast är av en bristande karaktär. Enligt krav-, kontroll- och stödmodellen visar detta på en spänd arbetsmiljö där risk för psykosociala påfrestningar föreligger. Sett till samhällsperspektivet är det relevant att lyfta arbetsmiljön för först linjens chefer då den har en indirekt verkan på kvaliten på det utförda människonära arbetet.

Kontaktyrken i dagens samhälle beskrivs som högstressarbeten som främst innehas av kvinnor. Läraryrket anses vara ett av de mest utsatta arbetena utifrån press och psykisk arbetsbörda. Syftet med studien är att undersöka förhållandet mellan arbetsmiljö och stress utifrån de kvinnliga grundskollärarnas perspektiv. Studiens teoretiska ramverk innefattar Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Robert Karasek och Töres Theorells krav-kontroll-stödmodell. Teorierna appliceras för att undersöka lärarrollen och lärares upplevda arbetsmiljö. Empiriskt material har samlats utifrån sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med kvinnliga grundskollärare som arbetar på fyra olika grundskolor i Stockholmsområdet. Resultatet visar att läraryrket omfattar två huvudsakliga aspekter av stress. Den första aspekten omfattar det administrativa arbetet där mycket deadlines och höga krav förekommer. Lärarna arbetar under hög arbetsbelastning, vilket medför att arbetet aldrig blir färdigt eller har inget slut. Den andra aspekten av lärarnas stress berör undervisningen som inkluderar elevrelationer och klassrummets arbetsmiljö. Det administrativa arbetet och undervisningen innebär att lärare bemöter flera olika roller där de förväntas agera professionellt, vilket kan vara psykiskt påfrestande och orsaka etisk stress. Rollerna innebär bland annat att lärarna behöver anpassa sig till varje elevs unika behov, men även samarbete med kollegor samt utomstående är viktiga komponenter. Höga krav ingår i lärarnas arbetsmiljö, eftersom lärarrollen innefattar stora ansvarsområden. Ett relevant och ökat omtalat ansvarsområde är arbetet kring elevernas hälsa. Lärarnas höga krav jämfört i förhållande till tillgången av resurser, granskas i syfte att tolka lärarnas arbetssituation. Trots tillgången till flera resurser i läraryrket, visar resultaten att lärare upplever mer stress än någonsin i sitt yrke.

Tidigare studier har visat att receptionister brukar uppleva höga emotionella kravi arbetet. Föreliggande studie undersökte receptionisters upplevelser av emotionella kravoch socialt stöd. Studien genomfördes kvalitativt på fem verksamheter med åttasemistrukturerade intervjuer och analyserades genom tematisk induktiv metod. Iresultatet framkom fyra teman: ”Att träda in i en yrkesroll”, ”Känsloanpassning”,”Påverkan av arbetskrav” och ”Behov av stöd”. Resultatet visade att det kollegialastödet upplevdes som det mest betydande stödet för att hantera kraven i arbetet, detorganisatoriska stödet upplevdes även viktigt men var inte ett stöd som receptionisternavanligen använde sig av. Receptionisterna som arbetade inom sekretesskyddadeverksamheter upplevde sig även ha begränsade former av socialt stöd. I resultatetframkom även att respondenterna som upplevde sig ha avsaknad från detorganisatoriska och det kollegiala stödet valde att söka sig till professionellt stöd(samtalsstöd). I diskussionen knöts respondenternas reaktioner till olika teoretiskaförklaringar.

Denna studie har riktat in sig på lärares arbetsmiljö med fokus på hur de själva upplever den. Lärare beskrivs ofta som en yrkesgrupp med hög stress och mycket krav. Syftet med uppsatsen har varit att belysa de eventuella problem som finns i arbetsmiljön på skolan. Uppsatsen har även sökt svar på vilka faktorer som är av betydelse för stress och psykisk ohälsa hos lärare, samt hur de upplever att det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet bedrivs. Tidigare forskning på detta ämne har kunnat belysa en rad olika problem i lärarnas arbetsmiljö, däribland har det visat sig att hög arbetsbelastning och samvetsstress samt tidspress har påtagligt negativa effekter. Vidare har det också förts fram vad som är viktigt för att förebygga ohälsa på arbetsplatser, där vikten av ett gott ledarskap påpekas men även det stöd som erbjuds från såväl chefer som kollegor lyfts fram som en vital del i det hela. Uppsatsens empiriska material består av intervjuer utförda med nio lärare på grundskole- och gymnasienivå, samt relevanta lagar och föreskrifter som ställts mot intervjuerna. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och ställdes därefter mot två teorier; den nyinstitutionella teorin samt krav, kontroll & stöd-modellen. I analysen av materialet har det framkommit olika teman som ligger till grund för att förstå de problem som återfinns i skolvärlden. Ett av de mer påtagbara handlar om lärares upplevda otillräcklighet. Detta är ett resultat av flertal faktorer, däribland en diskrepans mellan ledning och lärare men även så som skolan har kommit att se ut, med mer ansvar och mindre resurser. Tiden räcker helt enkelt inte till för att lärarna ska hinna uppfylla de krav som de har på sig, krav satta av såväl sig själva som omgivningen.

Det gränslösa arbetet, eller det flexibla arbetssättet, har blivit mer framträdande i och med den utveckling som sker i samhället i samband med digitaliseringen. Till följd av Covid-19 pandemin har fler och fler numera möjligheten att arbeta hemifrån och detta har medfört nya krav på arbetsmarknaden. Dessa krav omfattar bland annat förändringar i kommunikationen, förändrad styrning och därmed också ändrad kontroll samt större problem att balansera privat- och arbetslivet. Anställda måste anpassa sig i takt med att organisationer förändras vilket har lett till en rad konsekvenser för anställda och därför ämnar denna studie undersöka detta. Studiens syfte var att undersöka hur kontorsanställda upplever de nya kraven som tillämpas i och med de förändringar som skett under och efter Covid-19 pandemin. Tio kvalitativa intervjuer genomfördes med både chefer och medarbetare som respondenter för att undersöka hur anställdas kommunikation, styrning och kontroll samt privat- och arbetlivsförhållanden förändrats till följd av Covid-19 pandemin. Studiens resultat visar att anställda känner en förändring inom alla tre kategorier, dock på skilda sätt.