Arbete är en betydande del av en människas identitet. Statistik har visat på att en fjärdedel befinner sig i en bransch eller på en arbetsplats som de inte längre uppskattar. Denna studie avsåg att undersöka prokrastineringens, kravets, kontrollens och det sociala stödets betydelse för passiv arbetsplatsinlåsning. En kvantitativ metod har tillämpats för att genomföra studien. Respondenterna (N=129) svarade på en webbaserad enkät. För att mäta prokrastinering användes skalan IPS. Krav, kontroll och socialt stöd mättes med DCSQ och passiv arbetsplatsinlåsning mättes med en egenkonstruerad skala PIS. Resultatet i regressionsanalyserna visade att prokrastinering (β =.41) och socialt stöd (β = -.21) hade signifikanta samband med arbetsplatsinlåsning. Slutsatsen för denna studie är att prokrastinering och lågt socialt stöd kan ha samband med arbetsplatsinlåsning. Studien kan vara intressant i arbetsrelaterade sammanhang där kunskapen om potentiella risker för arbetsplatsinlåsning kan bidra till att förebygga situationer där individer befinner sig på en arbetsplats eller bransch hen inte längre vill vara i.

För att nå syftet med studien används ett deduktivt förhållningssätt med de teoretiska perspektiven krav- och resursmodellen samt socialt stöd. Krav och resursmodellen används för att analysera de krav som medarbetare har på sin arbetsplats och de resurser som finns för att balansera kraven (Bakker & De Vries, 2021). Socialt stöd innebär en god social interaktion med kollegor och chefer (Karasek & Theorell, 1990). Det kan ske både i form av praktiskt, emotionellt och kognitivt stöd (Eklöf, 2022). Tidigare forskning visar att socialarbetare har en upplevelse av höga kvantitativa krav, hög grad av stressymptom och bristande resurser (Welander et al., 2017). De resurser som socialarbetare tidigare har betonat är b.la. kollegialt stöd, tillräcklig bemanning och förutsättningar för återhämtning (Arbetsmiljöverket, 2016). I studien används en kvalitativ metod med fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialarbetare inom rollerna biståndshandläggare samt socialsekreterare på barn och unga från olika kommuner i Sverige. Urvalsmetoden är ett strategiskt urval och ett tvåstegsurval i form av kontakt med chef för biståndshandläggare samt kontakt med en av författarnas anhörig som ett snöbollsurval.  Studiens slutsats är att socialt stöd i form av goda relationer samt trygghet och avlastning, möjlighet till återhämtning under och efter arbetstid, optimism samt resiliens och dess utformning är särskilt betonat som organisatoriska och personliga resurser på socialarbetares arbetsplatser för en välfungerande psykosocial arbetsmiljö. Vidare, är slutsatsen att krav i arbetet är vad som formar socialarbetares arbetsuppgifter och visar på de resurser som behövs för att balansera kraven. Framförallt betonades dokumentation- och administrationskravet, som en betydande påverkan på socialarbetares arbete. Dessutom bidrog det till en obalans mellan krav och resurser i form av tidsbrist som kräver strategier för att balansera kravet. Strategier som framkom är användandet av to-do list samt kollegialt stöd och avlastning. Ovanstående resultat kan innebära att det i framtiden är ett ökat ansvar för organisationer och politiker i respektive kommun att bidra med organisatoriska resurser samt att socialarbetare bör ha kunskap om krav och resurser för en god psykosocial arbetsmiljö.

Bemanningsbranschen har under de senaste åren fått en stor inverkan på arbetsmarknaden där bemanningsföretagen interagerar med konsulter och kunder. Konsultchefer har det yttersta ansvaret som chef för konsulter och ansvarar över arbetsmiljö, arbetsvillkor och har personalansvar.  Konsultchefer är vidare leveransansvariga till kund där de ska tillhandahålla konsulter utefter kundföretagens efterfrågan. Syftet med denna studie är att undersöka konsultchefers erfarenheter av den psykosociala arbetsmiljön med fokus på krav, kontroll och socialt stöd i arbetet då konsultchefer måste ha bemanningsföretagen, kundföretagen och konsulters önskemål och riktlinjer i beaktning. Konsultchefsrollen präglas vidare av gränslöst arbete där studien undersöker hur detta tar sig i uttryck.   Studien har en kvalitativ ansats där sju semistrukturerade intervjuer utförts med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Urvalet bestod av tre manliga och fyra kvinnliga konsultchefer inom privata bemanningsföretag inom privat sektor. Framkommen empiri har analyserats genom tidigare forskning och teorierna; krav-, kontroll- och stödmodellen samt gränslöst arbete för att skapa en större förståelse kring konsultchefernas psykosociala arbetsmiljö.  Resultaten visar på att konsultchefsrollen är oerhört komplex med mångfacetterade arbetsuppgifter och höga krav från bemanningsföretagen, kunderna och konsulterna. Konsultcheferna upplever att de har en hög kontroll i sitt arbete, när detta däremot analyserats i relation till tidigare forskning och teorier går det snarare att utläsa att de har kontroll men inom vissa ramar.  Respondenternas upplevelser kring socialt stöd särskiljer sig där organisationskontext visat sig vara av betydelse. Dock framkommer en samstämmighet gällande ett gott socialt stöd från deras chefer. Slutligen påtalar konsultcheferna i studien att arbetet präglas av låg - och högsäsonger där arbetsbelastningen varierar och att de särskilt vid högsäsonger tenderar att arbeta utöver ordinarie arbetstid. Det framkommer att konsultchefernas upplevelser av flexibiliteten i arbetet är positiv då de får möjlighet att balansera privatliv och arbete. Respondenterna ges däremot olika förutsättningar för att hantera gränslösheten i arbetet, där vissa har olika verktyg för att minimera tillgängligheten utöver ordinarie arbetstid medan andra inte har några verktyg alls.

This thesis explores the relationship between job demands, control, support, and well-being among project members within public agencies. Through multiple regression analysis, significant predictive power of demands, control, and support on individuals' well-being was found, with demands showing a negative correlation with well-being while increased control and support correlated positively with well- being. Despite these findings, it should be noted that the study was limited by a small number of participants, affecting the reliability and generalizability of the results to the entire population, and thus the results should be interpreted with caution. In conclusion, the study discusses the importance of considering well- being and offers suggestions for future research within the field.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns ett samband mellan variabler som kan påverka upplevd stress vid distansarbete. Frågeställningar som berördes var om det fanns samband mellan stress och variablerna; kvantitativa krav, arbetstempo, inflytande, erkännande, socialt stöd från överordnade och socialt stöd från kollegor samt vilken av variablerna som påverkade upplevd stress i högst grad. Studien undersökte även om det fanns skillnad i upplevd stress mellan kvinna och man samt om det fanns skillnad mellan ovan nämnda variabler gällande könen. Studien hade en kvantitativ ansats och metoden som användes var enkätundersökning där frågorna grundades på Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Totalt antal respondenter var 62; av dessa var 44 kvinnor och 18 män. Åldersspannet var 26–66 år (M= 42.6, SD=9.1). Av enkätundersökningen framkom att det fanns signifikant korrelation mellan upplevd stress och kvantitativa krav samt arbetstempo. Gällande stress fanns ingen skillnad mellan kvinna och man, dock visade resultatet att viss skillnad fanns bland övriga variabler som ingår i studien. Studien visade även att det fanns skillnad i vilken variabel som påverkade upplevd stress i högst grad mellan könen. Utifrån resultaten kunde slutsatsen dras att delar av studien går att generalisera till befolkningen. / The purpose of the study was to investigate whether there was a correlation between variables that can affect perceived stress when working at distance. Questions that were addressed was whether there was correlation between stress and the variables; quantitative demands, work pace, influence, recognition, social support from supervisor and social support from colleagues and which of the variables influenced perceived stress to the highest degree. The study also investigated whether there was a difference in perceived stress between women and men and whether there was a difference between the above-mentioned variables regarding the sexes. The study had a quantitative approach and the method used was a questionnaire where the questions were based on Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). The total number of respondents was 62; of which 44 were women and 18 were men. The age range was 26–66 years (M= 42.6, SD=9.1). The survey showed that there was a significant correlation between perceived stress and quantitative demands as well as work pace. Regarding stress, there was no difference between women and men, however, the results showed that there was some difference among the other variables included in the study. The study also showed that there was a difference in which variable affected perceived stress to the highest degree between the sexes. Based on the results, it could be concluded that parts of the study can be generalized to the population.

Huvuddelen av sysselsättningstillväxten förväntas ske inom tjänstesektorerna de närmaste decennierna och efterfrågan på olika företagstjänster, bland annat tekniska konsulter, bedöms fortsätta växa. Samtidigt ökar sjukskrivningarna på grund av stressrelaterad ohälsa delvis på grund av att vi övergått till en mer tjänsteproducerande ekonomi. Utöver detta står vi inför utmaningar med en åldrande befolkning i kombination med att färre barn föds vilket innebär att det blir viktigt att så många som möjligt i arbetsför ålder arbetar och orkar stanna kvar i arbetslivet längre. Därav framstår det relevant att förstå hur konsulter i tjänstesektorn upplever sitt arbete och vad som kan påverka deras funktionsförmåga och vilja att fortsätta arbeta som konsult.  Syftet med denna kvalitativa studie är därför att få djupare förståelse för hur konsulter som arbetar delar av sin arbetstid hos kundföretag upplever sin psykosociala arbetsmiljö genom att undersöka hur arbetets organisering och relationer tillfredsställer deras behov, hur de hanterar detta och vad som driver dem framåt. I vårt teoriavsnitt går vi igenom relevanta begrepp och hur de relaterar till varandra vilket inkluderar psykosocial arbetsmiljö, psykologiska behov och copingstrategier. Vi presenterar även en stressteoretisk modell, krav-, kontroll- och stöd-modellen, som vi använder för att analysera konsulternas arbetssituation. Dessutom utgår vi från en motivationsteori, Self-determination theory, för att se i vilka situationer konsulterna upplever en positiv drivkraft eller det omvända. I metodkapitlet redogörs för hur vi gått till väga under hela arbetsprocessen. Vi har genomfört totalt tio öppna intervjuer med konsulter och vårt insamlade material har bearbetats och analyserats med hjälp av en tematisk analys och narrativ metod samt vår teoretiska referensram i resultat och analyskapitlet. I det sista kapitel besvaras studiens frågeställningar och syfte genom att vi redogör för våra slutsatser. Dessa visar att det finns paradoxala faktorer i konsulternas psykosociala arbetsmiljö, som innebär att omväxlingen i arbetet både uppfattas som utvecklande, motiverande och tillfredsställande, men också skapar en stress i att behöva leva upp till omgivningens förväntningar och höga krav. Dessutom behöver konsulterna alltid vara beredda på att planera om, alltid stå lite utanför gemenskapen och det finns en spänning mellan att tydligt lyckas eller misslyckas. Upplevelsen påverkas även av senioritet där oerfarna konsulter upplever arbetet mer stressande än de mer erfarna vilket resulterar i att de tenderar använda olika copingstrategier. Avslutningsvis presenteras en diskussion kring studiens styrkor och svagheter samt förslag till framtida forskning.

Studiens syfte var att undersöka signifikanta skillnader i arbetsrelaterad stress baserat på kön och ålder. Studien utgick från en psykologisk definition av arbetsrelaterad stress och den teoretiska bakgrunden i studien var krav, kontroll och stödmodellen. Tidigare forskning om ålders- och könsskillnader beaktades för att ytterligare fördjupa förståelsen av deras effekter på arbetsrelaterad stress. I genomförandet av studien tillämpades en kvantitativ forskningsmetodik med en webbaserad enkätundersökning. Vid insamlingen av data användes Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ). Respondenterna bestod av N=107 legitimerade grundskollärare inom den kommunala sektorn. Av respondenterna var 63% kvinnor, med en åldersspridning från 18 till 68 år. En tvåvägs ANOVA utfördes för att analysera data från respondenterna. Resultaten visade en signifikant huvudeffekt av ålder på arbetsrelaterad stress, men ingen signifikant huvudeffekt för kön. Det identifierades en signifikant interaktionseffekt av kön och ålder, vilket indikerade att ålderns effekt på arbetsrelaterad stress varierade beroende på kön. Studiens resultat diskuterades i förhållande till tidigare forskning, där diskussionen betonade komplexiteten med att undersöka arbetsrelaterad stress.

Inom hemtjänsten föreligger det personal- och kompetensbrist, vilket är mer aktuellt idag än någonsin. Vård- och omsorgssektorn är i behov av en omfattande utvidgning vad gäller personal för att klara av den förväntade prognosen inom äldreomsorgen. Efterfrågan på personal inom vård- och omsorg ökar och enligt prognosen väntas det saknas ungefär 160 000 vård- och omsorgsutbildade år 2035. De främsta orsakerna till både personal- och kompetensbrist bedöms vara att andelen äldre i befolkningen ökar, det blir större pensionsavgångar i kombination med ett minskat intresse för vård- och omsorgsutbildningar. I Norrbotten där studien genomförs föreligger dessutom konkurrens mellan yrken där fler individer ofta väljer industriyrken där de tilldelas högre ersättning. Utan bemanning och kompetens i hemtjänsten fungerar inte verksamheten, vilket kan innebära att människor blir utan den vård och omsorg som alla i Sverige har rätt till. Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för hemtjänstpersonals psykosociala arbetsmiljö med särskilt fokus på rådande personal- och kompetensbrist. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats samt genom semistrukturerade intervjuer med totalt nio vårdbiträden och undersköterskor inom Norrbottens län. Empirin bearbetades med hjälp av en tematisk analys. Studiens resultat visade att hemtjänstpersonalen upplevde en omfattande personal- och kompetensbrist, vilket i sin tur påverkade den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet visade även att aspekterna inom den psykosociala arbetsmiljön påverkades negativt av personalbristen, dock utmärktes aspekten socialt stöd som kompenserande för övriga brister.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka enhetschefers upplevelser och uppfattning av arbetsrelaterad stress, hur och varför denna stress uppstår och slutligen vilka effekter den har på deras psykosociala arbetsmiljö. Metod: För att besvara studiens frågeställningar studerades respondenternas egna uppfattningar och upplevelser. Intervjuer genomfördes med sex enhetschefer från den offentliga sektorn. Resultatet analyserades sedan med hjälp av Karasek och Theorell krav, kontroll och stödmodellen, Goffmans dramaturgiska perspektiv samt organisationsteori. Resultat: Resultatet uppenbarade olika stressfaktorer, deras uppkomst samt deras upplevda påverkan på enhetschefernas psykosociala arbetsmiljö. Fynden deladesin i tre huvudkategorier; Den komplexa organisationen, Att befinna sig i en mellanställning samt Att förhålla sig till organisationens krav och resurser / Aim: The aim of the study was to investigate unit managers' experiences and perceptions of work-related stress, how and why this stress arises, and finally, the effects it has on their psychosocial work environment. Method: To answer the study's research questions, the respondents' own perceptions and experiences were examined. Interviews were conducted with six unit managers from the public sector. The results were then analyzed using Karasek and Theorell's demand, control, and support model, Goffman's dramaturgical perspective, and organizational theory. Result: The results revealed various stress factors, their origins, and their perceived impact on the unit managers' psychosocial work environment. The findings were divided into three main categories: The Complex Organization, Being in an Intermediate Position, and Adapting to the Organization's Demands and Resources.

Syfte: Denna uppsats undersökte den psykosociala arbetsmiljön för lärare i en kommun i mellersta Norrland, Sverige, med hjälp av mätinstrumentet, The Swedish Demand Control Support Questionnaire (DCSQ). Metod: En kvantitativ studie som omfattade 56 grundskollärare. DCSQ är en enkät med 17 frågor som behandlar upplevelser av krav, kontroll och socialt stöd på arbetsplatsen. Resultat: Inga signifikanta skillnader kunde påvisas mellan lärare i låg- och mellanstadiet och högstadiet. Dock indikerade siffrorna att lärare i låg- och mellanstadiet upplever högre krav än sina kollegor i högstadiet. Slutsats: Då deltagarantalet var relativt lågt (45,2%), är det svårt att dra slutsatser av resultatet som kan appliceras på hela populationen (124 lärare). Författarna föreslår vidare kvantitativ och kvalitativ forskning med större studiepopulation som även inkluderar frågor kring krav, kontroll och socialt stöd på fritiden.