Nutida organisationer och företag har svårt att undvika användningen avinformationsteknologin (IT). Den stora utmaningen är att lyckas med införandet av etttredjepartssystem i form av ett IT-projekt med ett positivt resultat. Trots att detta anses viktigtstår många organisationer och företag i behov och saknar konkreta förslag för att lyckas vidett införande av ett informationssystem. Därför vill vi åstadkomma med framgångsfaktorervid införande av ett tredjepartssystem i en stor verksamhet.Vi har deltagit och varit aktiva i en fallstudie hos Västfastigheter, därför har uppsatsen etttolkande synsätt. Datainsamling och empirisk data har även kompletterats med intervjuer samtett studiebesök hos en organisation. Denna organisation har infört ett liknandeinformationssystem vilket vår fallstudie fokuseras på.Framtagning av relevanta teorier används som grund för att få en större förståelse för attlyckas vid ett IS införande. Teorierna beskriver vad ett IS är, IT-projekts faser och varförinförandet kan misslyckas samt hur relationer, kommunikation och användarna ska hanterasdå man ska införa ett IS.Utifrån den insamlade teorin och empirin utfördes en analys och detta ledde tillundersökningens slutsatser. Denna uppsats har gjort att vi kommit fram till ett antal faktorersom man bör ha med sig för att lyckas vid ett informationssystems införande, här nedanpresenteras en sammanfattning av framgångsfaktorerna:• Få stöd från verksamheten, främst från ledningen och beslutfattarna• Ett tydligt behov, syfte och värde fås fram av en väl genomförd nuläges- ochverksamhetsanalys• Involvera användarna• Kommunikation och stöd• Ta in hjälp från utomstående om det finns kunskapsbristSammanfattningsvis ser man att de vanligaste misstag som kan uppstå är:1. Man involverar användarna för sent2. Inget stöd av verksamheten från början, främst från personer som har en starkpåverkan.3. Brist på teknikenDessa tre vanliga misstag ovan bör tas med redan vid initiering av arbetet med införande avett informationssystem. Men vi anser att varje enskild verksamhet kan anpassa sättet atthantera ett införande utifrån deras behov och krav, men bör ta hänsyn till dessa ovanståendefaktorer och misstag. / Program: Systemvetarutbildningen

För att ett verk ska kunna erhålla upphovsrättsligt skydd förutsätts det att verket är skapat av en människa. Om ett alster ska uppnå originalitetskriteriet krävs det att alstret visar prov på en personlig och intellektuell prägel från skaparen. I dagsläget utvecklas dock artificiell intelligens som autonomt kan ge uttryck för kreativitet. Om de alster som skapas av AI inte har en tillräckligt hög grad mänskligt involverande bakom dem kan det resultera i att kriteriet för upphovsrätt ej uppnås. Det kan således leda till att människan som skapar en AI inte kan åtnjuta upphovsrättsligt skydd för de alster som AI:n i sin tur skapar.  Genom att studera gällande rätt undersöks huruvida alster skapade av AI faller inom upphovsrättens skyddsobjekt samt under vilka förhållanden ett alster som är skapat av AI skulle kunna få upphovsrätt. Studien fokuserar på vad upphovsrättens motiv är och om ett eventuellt skydd för AI-alster går i linje med motivet.  Upphovsrättens utformning kan se olika ut beroende på vilken teori samt rättspolitisk värdegrund den baseras på och kan därmed ha olika motiv. Detta är något som tydligt framgår vad gäller olika upphovsrättskulturers utformning av originalitetskriteriet. Den kontinentaleuropeiska inriktningen värnar främst om det mänskliga skapandet varför det är mindre sannolik att den skulle ge stöd för upphovsrätt till alster skapade av AI. Detta för att den baseras på naturrättsliga grunder och lägger fokus på att skydda upphovsmäns andliga och personliga uttryck. Sannolikheten för att ett verk skapat av AI skulle kunna ingå i motivet för upphovsrätten är däremot större inom den angloamerikanska inriktningen. Den är av kommersiell karaktär och lägger främst fokus på det ekonomiska värdet av verket, vilket nödvändigtvis inte skiljer sig åt mellan alster skapade av en människa eller en AI. Studien konstaterar att det finns en överhängande risk för att originalitetskriteriets nuvarande utformning kan bli otidsenlig då den bygger på premissen att människan står för allt skyddsvärt skapande. Om alster skapade av stark AI inte kan skyddas kan det leda till hinder för utvecklingen av teknologin och därmed hämma de fundamentala incitament upphovsrätten grundar sig på. En omarbetning bör dock endast genomföras om ett skydd går i linje med upphovsrättens främst önskade motiv och om det kan anses berika samhället.

Studien syftar till att undersöka de anställdas uppfattning om det tillvägagångssätt de har, inom grön rehabilitering med naturen som hjälpmedel, för att stötta kvinnor med stressrelaterat utmattningssyndrom tillbaka till sysselsättning. Vidare undersöks hur de anställda uppfattar studie- och yrkesvägledarens yrkesroll och vilka kompetenser vägledare besitter som kan bidra till rehabiliteringen. Denna studie har genomförts med hjälp av sex kvalitativa intervjuer med anställda vid fem olika gröna rehabiliteringsenheter för att få en så målande bild som möjligt över hur det ser ut på olika gårdar. Informanterna vittnar om en framgångsrik rehabilitering där deltagarna får möjlighet till lugn och ro i sin rehabilitering och där forskning pekar på den gröna miljöns positiva effekter. Orsakerna till stressrelaterat utmattningssyndrom hos kvinnor är framförallt det oavlönade hemarbetet samt bristen på återhämtning och de höga kraven som finns både i arbets- och hemmamiljön. Några informanter skulle vilja se en större samverkan inom den gröna rehabiliteringen där deltagarna får chansen att träffa olika professioner med olika kompetenser på samma plats. Grossi och Jeding (2018) menar att personer med utmattningssyndrom kan ha svårt att navigera sig mellan flera utspridda enheter och att det tar för mycket energi. I en sådan samverkan anser vi att en studie- och yrkesvägledare har en given roll då utbildade vägledare besitter kunskaper som kan hjälpa och stötta deltagarna ur ett stressrelaterat utmattningssyndrom.

Reciprocitet handlar om ett ömsesidigt utbytesmönster i ett givande och tagande mellan två aktörer. Reciprocitet har använts för att förklara sociala sammanhang mellan individer, men har inte undersökts i relation mellan arbetsliv och hälsa. Syftet med denna studie blev därför att undersöka reciprocitet i relation till hälsa, med utgångspunkt i stöd från kollegor och stöd från närmaste chef. Undersökningens design baseras på en kvantitativ metod utifrån färdiginsamlade mikrodata från Eurofounds undersökning om arbetsvillkor (EuropeanWorking Conditions Survey, EWCS) där endast Sverige undersöks. Resultatet visar på att ju högre grad av reciprocitet individens känner i arbetslivet, desto bättre hälsa har denna. Reciprocitet visades ha självständig påverkan på individens hälsa i arbetslivet oberoende av stöd från verken kollegor eller chef, krav, kontroll, klasstillhörighet, kön osv. Resultaten visar därför på att reciprocitet spelar roll för individens hälsa i arbetslivssituationer och bör således forskas mer kring i kommande forskning.

Evolutionära algoritmer har visat sig vara effektiva för att utveckla spelnivåer. Dock finns fortfarande ett behov av nivåer som både uppfyller de krav som spelen har, samt att nivåerna som skapas ska vara så olika som möjligt för att uppmuntra upprepade spelomgångar. För att åstadkomma detta kan man använda Novelty Search. Dock saknar Novelty Search funktioner som gör att populationen vill uppfylla de krav som nivåerna ska ha. Arbetet fokuserar därför på att jämföra två Novelty Search baserade algoritmer som båda uppmuntrar kravuppfyllning: Feasible Infeasible Novelty Search (FINS) och Pareto based Multi-objective evolutionary algorithm (PMOEA) med två mål: krav och Novelty Search. Studien jämför algoritmerna utifrån tre värden: hur stor andel av populationen som följer de ställda kraven, hur bra dessa individer är på att lösa ett nivårelaterat problem samt diversiteten bland dessa individer. Utöver PMOEA och FINS implementeras även en Novelty Search algoritm och en traditionell evolutionär algoritm. Tre experiment genomförs där nivåernas storlek och antalet krav varierade. Resultatet visar att PMOEA var bättre på att skapa fler individer som följde alla kraven och att dessa individer överlag var bättre på att optimera lösningar än vanlig Novelty Search och FINS. Dock hade FINS högre diversitet bland individerna än alla algoritmerna som testades. Studiens svaghet är att resultatet är subjektivt till algoritmernas uppsättning i artefakten, som sådan borde framtida arbeten fokusera på att utforska nya uppsättningar för att generalisera resultatet.

<p>En kvalitativ intervjustudie har genomförts på fem vårdcentraler i Stockholms län där syftet var att undersöka om nio distriktssköterskor upplever att deras psykosociala arbetsmiljö har förändrats sedan införandet av Vårdval Stockholm. Jag ville också undersöka hur de i sådana fall upplevde att det har förändrats, om det fanns skillnader i denna upplevelse beroende på i vilket socioekonomiskt område de arbetar inom samt hur förändringarna skiljer sig från effekter av tidigare vårdreformer. Eftersom Vårdvalsreformen infördes i årsskiftet 2007/2008 finns det knappt någon forskning om denna reform och därför skulle den här studien kunna bidra med intressanta resultat. Teorier och tidigare forskning behandlar psykosocial arbetsmiljö, arbetsmiljöns utveckling under 1990-talet inom välfärdstjänsteområdet samt effekter av ett New Public Management-inspirerat styrsystem på sjukvårdens arbetsmiljö. Resultaten av den här studien visar att på alla vårdenheter upplever respondenterna en förändring i den psykosociala arbetsmiljön efter införandet av Vårdval Stockholm som ofta uttrycks som en utveckling åt det sämre, men förändringen är olika stor på de olika vårdenheterna. De största förändringarna har skett i området Sydvästra 1 och i Innerstadsområdet, medan Norrortsområdet tycks ha påverkats minst. Förändringarna tar sig uttryck i minskade resurser, främst i form av personal som leder till stress och ohälsa. Detta gäller dock inte alla enheter. Tidsbristen leder till ett minskat socialt stöd vilket bidrar till minskad arbetsglädje. Nya krav anses främst felaktiga och svåra att hantera, dessutom undergräver de det egentliga distriktssköterskearbetet. I det empiriska materialet finns det inga skillnader i deras upplevelser som enligt denna studiens omfattning kan förklaras av den socioekonomiska situationen i de olika områdena. Det är inte mycket i resultaten som verkar skilja sig från situationen under 1990-talet och alltså därmed från effekter av tidigare vårdreformer. Därför är det svårt att avgöra om de upplevda förändringarna beror på Vårdvalet, om de förstärkts av Vårdvalet eller om de inte alls påverkas av reformen.</p>

<p>Syftet med den här studien var att undersöka utbredningen av psykosomatiska symptom på en svensk gymnasieskola och om möjligheten att koncentrera sig på skolarbetet påverkas av dessa. Syftet var även att undersöka relationen mellan socialt stöd och psykosomatiska symptom. En enkät delades ut på en gymnasieskola med 95 elever i norra Sverige. Frågan gällande psykosomatiska symptom är hämtad från HBSC och innefattar åtta olika besvär. Totalt 93 av ungdomarna svarade på enkäten. Resultatet visade att 79 procent av killarna och 88 procent av tjejerna på skolan upplever något psykosomatiskt symptom minst en gång i veckan. Av de ungdomar med symptom ungefär en gång i månaden eller oftare rapporterade 31 procent av killarna och 62 procent av tjejerna att det påverkar deras möjlighet att koncentrera sig på skolarbetet. Det fanns i studien inga tydliga samband mellan upplevda psykosomatiska symptom och socialt stöd från personer i omgivningen.</p> / <p>The purpose of this study was to examine the prevalence of psychosomatic symptoms of an Swedish high school and if the possibility to concentrate on school work is influenced by them. The aim was also to examine the relationship between social support and psychosomatic symptoms. A questionnaire was distributed at a high school with 95 pupils in northern Sweden. The question concerning psychosomatic symptoms is taken from HBSC and includes eight different symptoms. A total of 93 adolescents responded to the survey. The results showed that 79 percent of the boys and 88 percent of the girls at the school is experiencing at least one psychosomatic symptom at least once a week. 31 percent of the boys and 62 percent of the girls with symptoms about once a month or more often reported that it affects their ability to concentrate on school work. There were in the study, no clear correlation between the perceived psychosomatic symptoms and social support from people in their environment.</p>

<p>Efter år av ökade sjukskrivningstal inom svenskt arbetsliv syntes under åren 2002-2004 en minskning av långtidssjukskrivningarna. Denna minskning var dock marginell vad gäller kvinnodominerade yrkesgrupper som exempelvis lokalvårdare. (AFA Försäkring, 2006) Vi ville undersöka en organisation, med denna typ av yrkesgrupp, som lyckats sänka sina sjuktal. Vår förhoppning var att finna de hälsobringande påverkansfaktorer som lett till lägre sjukskrivningstal och presentera dessa som underlag för andra organisationers hälsoarbete. Syftet med vår studie är att beskriva Telge Rent AB och deras arbete med att minska medarbetarnas sjukfrånvaro och öka effektiviteten. Vi har valt att studera detta arbetsmiljö- och effektiviseringsarbete ur ett ledningsperspektiv. Vi har genomfört en fallstudie av företaget med hjälp av en kvalitativ ansats och intervjuat ledningsgruppen i Telge Rent AB. Ansatsen valdes för att få en inblick i och en förståelse för hur ledningen tänkt och handlat i förändringsarbetet. Vår analysmetod har varit Grounded Theory-inspirerad. Telge Rent AB har, enligt oss, vidtagit åtgärder som är kontrollerande, stödjande eller både kontrollerande och stödjande. Vår tolkning är att det är syftet med åtgärden som avgör huruvida denna blir stödjande eller kontrollerande. Under studiens gång har vi fått insikt i att sundare levnadsvanor med hjälp av friskvårdsaktiviteter såsom subventionerade träningskort, kostrådgivning m.m. är sätt att försöka öka medarbetarens välmående och minska sjukfrånvaron men det är oftast bara de redan inbitna entusiasterna som utnyttjar detta. De teorier vi valt för vårt problemområde fokuserar på att hälsa är mer än frånvaro av sjukdom, att det snarare är en balans mellan psykiskt och fysiskt välbefinnande. Efter att ha studerat litteratur om ämnen som hälsa, friska arbetsplatser, friskt ledarskap, sjukskrivningar, hälsofrämjande arbete, hälsopromotion, långtidsfrisk m.m. inser vi att det handlar om att bearbeta mer grundläggande faktorer för att uppnå god hälsa. Att skapa ett friskt, lönsamt och produktivt företagsklimat kräver mer än gymkort och fruktkorg. För att uppmärksamma sin egen livsstil och eventuellt ändra den bör varje medarbetare ges möjlighet att arbeta med sin självinsikt, självkänsla och självförtroende, d.v.s. hur man ser på sig själv och sina värderingar. Information och utbildning om hälsa blir sedan nästa steg för att medarbetaren ska kunna ta egna beslut kring sin hälsa. Ett lyckat organisatoriskt hälsoarbete bör komma inifrån medarbetarna själva och arbetsgivarens uppgift är att agera informationsbärare i frågan. Förhållanden som påverkar vår motivation och arbetslust är faktorer som påverkar vår hälsa. Utifrån studerade teorier har vi funnit att krav och kontroll, empowerment, uppmärksamhet och feedback, känsla av sammanhang samt förståelse för arbetets mål och helhet är verktyg i arbetet med att leda för hälsa.</p>

En kvalitativ intervjustudie har genomförts på fem vårdcentraler i Stockholms län där syftet var att undersöka om nio distriktssköterskor upplever att deras psykosociala arbetsmiljö har förändrats sedan införandet av Vårdval Stockholm. Jag ville också undersöka hur de i sådana fall upplevde att det har förändrats, om det fanns skillnader i denna upplevelse beroende på i vilket socioekonomiskt område de arbetar inom samt hur förändringarna skiljer sig från effekter av tidigare vårdreformer. Eftersom Vårdvalsreformen infördes i årsskiftet 2007/2008 finns det knappt någon forskning om denna reform och därför skulle den här studien kunna bidra med intressanta resultat. Teorier och tidigare forskning behandlar psykosocial arbetsmiljö, arbetsmiljöns utveckling under 1990-talet inom välfärdstjänsteområdet samt effekter av ett New Public Management-inspirerat styrsystem på sjukvårdens arbetsmiljö. Resultaten av den här studien visar att på alla vårdenheter upplever respondenterna en förändring i den psykosociala arbetsmiljön efter införandet av Vårdval Stockholm som ofta uttrycks som en utveckling åt det sämre, men förändringen är olika stor på de olika vårdenheterna. De största förändringarna har skett i området Sydvästra 1 och i Innerstadsområdet, medan Norrortsområdet tycks ha påverkats minst. Förändringarna tar sig uttryck i minskade resurser, främst i form av personal som leder till stress och ohälsa. Detta gäller dock inte alla enheter. Tidsbristen leder till ett minskat socialt stöd vilket bidrar till minskad arbetsglädje. Nya krav anses främst felaktiga och svåra att hantera, dessutom undergräver de det egentliga distriktssköterskearbetet. I det empiriska materialet finns det inga skillnader i deras upplevelser som enligt denna studiens omfattning kan förklaras av den socioekonomiska situationen i de olika områdena. Det är inte mycket i resultaten som verkar skilja sig från situationen under 1990-talet och alltså därmed från effekter av tidigare vårdreformer. Därför är det svårt att avgöra om de upplevda förändringarna beror på Vårdvalet, om de förstärkts av Vårdvalet eller om de inte alls påverkas av reformen.

Syftet med den här studien var att undersöka utbredningen av psykosomatiska symptom på en svensk gymnasieskola och om möjligheten att koncentrera sig på skolarbetet påverkas av dessa. Syftet var även att undersöka relationen mellan socialt stöd och psykosomatiska symptom. En enkät delades ut på en gymnasieskola med 95 elever i norra Sverige. Frågan gällande psykosomatiska symptom är hämtad från HBSC och innefattar åtta olika besvär. Totalt 93 av ungdomarna svarade på enkäten. Resultatet visade att 79 procent av killarna och 88 procent av tjejerna på skolan upplever något psykosomatiskt symptom minst en gång i veckan. Av de ungdomar med symptom ungefär en gång i månaden eller oftare rapporterade 31 procent av killarna och 62 procent av tjejerna att det påverkar deras möjlighet att koncentrera sig på skolarbetet. Det fanns i studien inga tydliga samband mellan upplevda psykosomatiska symptom och socialt stöd från personer i omgivningen. / The purpose of this study was to examine the prevalence of psychosomatic symptoms of an Swedish high school and if the possibility to concentrate on school work is influenced by them. The aim was also to examine the relationship between social support and psychosomatic symptoms. A questionnaire was distributed at a high school with 95 pupils in northern Sweden. The question concerning psychosomatic symptoms is taken from HBSC and includes eight different symptoms. A total of 93 adolescents responded to the survey. The results showed that 79 percent of the boys and 88 percent of the girls at the school is experiencing at least one psychosomatic symptom at least once a week. 31 percent of the boys and 62 percent of the girls with symptoms about once a month or more often reported that it affects their ability to concentrate on school work. There were in the study, no clear correlation between the perceived psychosomatic symptoms and social support from people in their environment.