6-hour workday, 30-hour week, work-time reduction, work life balance, requirements and control, KASAM, health, stress, recovery

Denna studie har som syfte att få en förståelse för vilka aspekter av stress det finns bland studenter som läser fristående kurs på Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings Universitet. Studien undersöker hur studenter upplever stress samt vilken omfattning inre och yttre stressorer påverkar studentens studieliv. Studien tillämpar först en kvalitativ metod som sedan följs av en kvantitativ metod. Studien nyttjar två olika förhållningssätt, inledningsvis är studien induktiv och sedan kompletteras studien deduktivt. Studien består av nio kvalitativa intervjuer där fyra informanter representerar enheterna CSN, Studentbostäder, Studenthälsan samt Studievägledning vid Linköpings Universitet och fem informanter är studenter som läser fristående kurs på Linköpings Universitet. Studien består även av en enkätundersökning av 72 informanter som är studenter som läser fristående kurs på Linköpings Universitet. Studiens resultat är uppdelade i en kvalitativ och en kvantitativ del för att sedan analyserats och diskuterats i relation till varandra. I resultatet framgår att det både finns yttre samt inre stressorer som bidrar till att en student som läser fristående kurs upplever stress.

Föreliggande studies syfte var att undersöka huruvida diverse individuella faktorer har inverkan på den arbetsrelaterade stressen hos undersköterskor, som arbetar på äldreboenden inom offentlig verksamhet. Karaseks och Theorells (1990) krav-kontroll-stöd-modell användes för att undersöka den arbetsrelaterade stressen i förhållande till undersköterskornas ålder, längden på anställningen i tid och tjänstgöringsgrad i procent. Denna kvantitativa studie med deduktiv ansats genomfördes via en tvärsnittsdesign: sammantaget 154 undersköterskors svar, i en webbaserad enkät, utgjorde grunden för den data som analyserades i oberoende One-way ANOVA. Resultaten påvisade signifikanta skillnader i form av att undersköterskor som är under 35 år upplevde en lägre kontroll än de som är 51 år eller äldre; undersköterskor som tjänstgör på 100 procent upplevde högre ställda krav än de som tjänstgör på en sysselsättningsgrad mellan 76 och 99 procent. Undersökningens resultat överensstämmer till följd därav i hög grad med tidigare forskning inom ämnesområdet.

Bakgrund och problem: Snabbväxande företag befinner sig ofta i en position där kapital inte räcker till för att fortsätta växa och ett av alternativen är då att involvera riskkapitalbolag. Riskkapitalbolag investerar i utbyte mot en förväntan på avkastning och mer kontroll i företaget. Riskkapitalbolaget ställer således krav på det snabbväxande företaget samt tar olika roller för att uppnå önskad avkastning. När ett företag växer behöver ekonomistyrningen utvecklas, men vad som inte har studerats är hur de krav och roller som riskkapitalbolaget har och tar kan komma att påverka den formella ekonomistyrningen i ett snabbväxande företag. Syfte: Syftet med studien är att redogöra och systematisera för vilka krav riskkapitalbolag ställer på snabbväxande företag samt vilka roller riskkapitalbolag tar när partnerskap ingåtts för att förklara hur dessa krav och roller påverkar utvecklingen av den formella ekonomistyrningen i det snabbväxande företaget. Detta för att utveckla en teoretisk modell vilken påvisar ett riskkapitalbolags ställda krav och tagna rollers koppling till utvecklingen av den formella ekonomistyrningen i det snabbväxande företaget. Metod: Utifrån studiens forskningsfråga och syfte valdes kvalitativ flerfallsstudie som lämplig forskningsmetod. Studien är tvådelad och fallen har definierats som relationerna mellan riskkapitalbolagen och portföljföretagen. Semistrukturerade intervjuer valdes som primär datainsamlingsmetod. Slutsats: De övergripande kraven som ställs av riskkapitalbolag är: krav på styrelserepresentation, krav på ökad rapportering och information samt krav på ordning. Ett riskkapitalbolag som gjort en private equity investering konstateras även ställa krav på ökad uppföljning samt krav på nyckelpersoner. Rollerna som utövas är främst bollplank, rådgivare, övervakare och kontrollant. Utveckling i den formella ekonomistyrningen sker främst i beslutsunderlag, rapportering, uppföljning, beslutsuppdelning och ansvarsenheter. En snabbare utveckling från informell till formell styrning har identifierats samt att det konstaterats att en utveckling från endast scorekeeping till utökad scorekeeping samt attention direction och problem solving skett, samt att de snabbväxande företagen snabbare tar sig från en tillväxtfas till en annan. / Background and problem: Fast-growing companies are often in a position where capital is insufficient for continued growth and one of the options is to involve venture capital companies. Venture capital companies invest in exchange for an expectation of return and control in the company. The venture capital company thus have demands on the fast growing company and takes different roles to achieve the desired return. When a company grows, the management control needs to develop, but what has not been studied is how the requirements and roles of the venture capital company can affect the formal management control in a fast-growing company. Purpose: The purpose of the study is to account for and systematize the requirements for venture capital companies on fast-growing companies and the roles of venture capital companies when partnerships were concluded to explain how these requirements and roles affect the development of formal management control in the fast-growing company. This is to develop a theoretical model which demonstrates the requirements of a venture capital company and the role of taken roles in the development of formal management control in the fast-growing company. Method: Based on the research question and purpose of the study, a qualitative multiple case study was chosen as the appropriate research method. The study is divided into two parts, and the cases have been defined as the relationships between venture capital companies and portfolio companies. Semi-structured interviews were chosen as primary data collection method. Conclusion: The overall requirements set by venture capital companies are: requirements on board representation, requirements on increased reporting and information as well as requirements on creating order. A venture capital company that has made a private equity investment is also found to require increased follow-up and requirements on hire key employees. The roles exercised are mainly sounding board, adviser, supervisor and inspector. Development in the formal management control  takes place primarily in decision making, reporting, follow-up, decision-sharing and responsibility units. A faster development from informal to formal management has been identified as well as a development from only scorekeeping to increased scorekeeping as well as attention direction and problem solving, as well as the fast-growing companies moving faster from one growth phase to another.

Det primära syftet med denna uppsats var att studera den subjektiva uppfattningen av prestationsbaserade löner i korrelation till stress, oro, missnöje, motivation och utvecklingsmöjligheter. Till detta ingick det även att ta reda på varför informanterna valde att ta anställning på en arbetsplats med prestationsbaserad lön och slutligen gjordes en jämförelse mellan de två informantgrupperna, medarbetare och mellanchefer. Då syftet var att studera den subjektiva uppfattningen hos informanterna användes en kvalitativ ansatts där empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra medarbetare från ett företag och fyra mellanchefer från fyra olika företag.  Det empiriska materialet har analyserats utifrån sociologiska teorier och annan arbetsmarknadsforskning. De sociologiska teorier som användes var, Rational choice, 2-faktorteorin och Expectancy teorin. Arbetsmarknadsforskning som användes för analysen var krav-kontroll-stöd-modellen och ledarskapsforskning. Resultatet tyder på att incitamentet initialt för att ta anställning på ett företag med prestationsbaserad lön är möjligheten till att få en större inkomst än det vore möjligt på annan plats. Vidare tyder resultatet på att informanterna upplevde att den prestationsbaserade lönen bidrog till deras motivation och utvecklingsmöjligheter. Resultatet pekade även på att stress som en följd av den prestationsbaserade lönen är närvarande hos samtliga informanter men den uppfattades som större hos mellancheferna då de upplevde att de hade större ansvar än medarbetarna. Mellanchefernas upplevelse av stress förstärktes på grund av den brist på kontroll de hade över personalomsättningen och företagets policy vad det gäller deras arbete. Slutligen indikerade resultat av studien att mellancheferna uppfattade den status som den prestationsbaserade lönen gav dem som ett starkt incitament.

In today’slabor market there’s a distinct sectioning between the sexes where some of the labors are seen as more manly, while other labors are seen as typically female. But if you were to compare todays situation with how it once was there a clear pattern showing that more women and men are working in a labor dominated by the opposite sex. The aim of this study was to investigate the wat women experience the demands and expectations placed on them in the construction industry. Our study will shed light on how women in the construction industry feelthey are treated by their male colleagues, the demands placed on them and which expectations their colleagues andmanagers have on them.The theoretical framework for the study consisted ofYvonne Hirdmann’s gender system (1998), Lena Abrahamsson’s theory of restoration (2000), Mia Hultin’s the glass ceiling (2003) and Charlotte Holgersson’s theory of homosociality(2003). The study was conducted with a hermeneutic approach where six women working in the construction sector were interviewed.The main interpretation of the study show that the majority of womenbelieve that they are treated well, but that there is a kinshipamong their male colleagues, which is difficult to penetrate.

Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse för ledarskap på distans ur ett chefsperspektiv. Syftet undersöktes genom två frågeställningar som behandlar hur chefer bedriver sitt ledarskap på distans samt hur dessa chefer upplever sitt ledarskap. Genom en i huvudsak induktiv ansats med deduktiva inslag och kvalitativa semi-strukturerade intervjuer undersöktes uppsatsens ämne. Den insamlade empirin analyserades genom meningskoncentrering och skapade sex huvudsakliga teman som är; Kommunikationsverktyg, Krav i det dagliga arbetet, Relation till medarbetarna, Det egna ledarskapet, Digitalisering samt Tankar om kompetensbrist. De fynd som framkommit visar hur cheferna bedriver sitt arbete genom virtuella kommunikationsmedel där de föredrar de medel som i större grad kan spegla det fysiska mötet. Majoriteten av cheferna upplever fler möjligheter än begränsningar med sina arbeten och menar att ledarskap på distans har potentialen att lösa en rad problem, såsom problematiken med kompetensbrist.

I denna studie har upplevelser av Polismyndighetens omorganisation undersökts. Studien utgår utifrån en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta verksamma poliser som arbetat vid omorganisationens implementering. Syftet med examensarbetet var att skapa djupare förståelse för polisers upplevelser av Polismyndighetens omorganisering. För att uppfylla syftet hade tre frågeställningar formulerats: ”hur beskriver poliserna omorganiseringen av Polismyndigheten?”, ”om och på vilket sätt upplever poliserna att omorganiseringen har påverkat deras känsla av organisatorisk tillhörighet?” samt ”om och på vilket sätt upplever poliserna att omorganiseringen har påverkat deras yrkesutövning?”. Den insamlade empirin har analyserats utifrån det teoretiska ramverket som bestod av teori om organisationskultur, organisationsidentitet och krav-, kontroll- och stödmodellen. Resultatet pekade på att samtliga informanter upplevde att omorganisationen förändrat yrkesutövandet i sig, men även den organisatoriska tillhörigheten i stort. Implementeringen av omorganisationen upplevdes som rörig och informationsutbytet otillräckligt för att förändringsarbetet skulle kunna utföras på ett tillfredsställande sätt. Det finns inte heller resurser för att realisera förändringsarbetet som planerat, de har istället placerats ut på Regionalledningscentraler runt om i landet. Det lämnar den lokala verksamheten utan resurser och det för poliserna högt värderade lokala arbetet åsidosätts. Det blev dock tydligt hur bärande det sociala stödet bland informanterna var för att hantera den krävande arbetssituationen. Ett välfungerande samspel med kollegor och överordnade blev en förutsättning för att klara av det fysiskt och psykiskt påfrestande arbetet som omorganisationen genererat i. Det framkom även att hur poliserna upplevde omorganisationen berodde till stor del på vilket kulturellt sammanhang de tillhörde, något som tydde på vikten av att ha organisationskulturen i beaktande vid omorganiseringar. / In this study, experiences of the Police Agency reorganization were investigated. The study is based on a qualitative method where semi-structured interviews have been conducted with eight active police officers which were working while the implementation of the reorganization occurred. The purpose of the degree project was to create a deeper understanding of the police officer's experiences of the Police Authority's reorganization. In order to fulfill the purpose, three questions had been formulated: "how do the police describe the reorganization of the Police Authority?", "if and in what way do the police feel that the reorganization has affected their sense of organizational belonging?" and "if and in what way do police officers feel that the reorganization has affected their professional practice?". The collected empirical data was analyzed on the basis of the theoretical framework, which consisted of theory of organizational culture, organizational identity and the demand, control and support model. The result indicated that all of the informants felt that the reorganization changed their professional practice, but also the organizational belonging. The implementation of the reorganization was perceived as confusing and the information exchange inadequate for the work of change to be carried out satisfactorily. There are also no resources to implement the change work as planned, instead they have been placed at Regional Management Centers around the country. It leaves the local business without resources and the local presence highly valued among the police officers is overridden. However, it became clear how supportive the social support among the informants was in dealing with the demanding work situation. A well-functioning interaction with colleagues and superiors became a prerequisite for coping with the physically and mentally stressful work that the reorganization generated, something that indicated the importance of having the organizational culture in mind when reorganizing.

The covid-19 pandemic is one of the greatest crises of our time that has affected the whole society to a very large extent. The pandemic has led to drastic changes in both societal and operational levels, which in turn has resulted in extensive financial consequences. The restaurant industry in particular has long been an exposed industry characterized by fierce competition, small margins and uncertain forms of employment. Even before the outbreak of the pandemic, mental illness was considered one of the greatest public diseases of our time. Covid-19 has limited the way people live, which has generated even more serious consequences for human mental health. The purpose of this study is to explore how restaurants in a hospitality-focused city in Sweden have been affected by the covid-19 virus, as well as how they have handled this critical situation. Furthermore, the purpose of the study is to investigate whether, and in such cases, how the covid-19 has affected owners’ psychosocial work environment. A qualitative method has been applied where six semi-structured interviews were conducted. Based on a critically realistic perspektive, the study has analyzed the pandemic’s impact on the restaurant owners’ activities and their business. The result shows that the governments and the Public Health Agency’s restrictions and guidelines, which are constantly changing, have greatly affected the restaurants’ finances. At the same time, the restrictions have set very tough demands on adaptation and business transformation. This in turn has given rise to uncertainty in how business will manage new strategies and routines in a sustainable way. These changes have led to high work-related demands and a lack of control, which has resulted in serious consequences for the restaurant owners’ psychosocial work environment. Overall, there is a clear connection for how these levels interact and affect each other.

I dagsläget transporteras stora mängder schaktmassor till deponier istället för att återanvändas för ändamål i projekt. Detta är på grund av att det är svårt att avgöra vilka massor som är godtagbara för återanvändning enligt lagsstiftningen. Lagstiftningen och kraven är juridiskt komplexa och leder i många fall till missförstånd. Syftet med denna rapport är att få en inblick i hur det arbetas med återanvändningen av schaktmassor ur ett hållbarhetsperspektiv i olika kommuner samt hur lagstiftningen påverkar återanvändningen av schaktmassor. För att undersöka detta har intervjuer med tre mindre kommuner samt en litteraturstudie genomförts och bidragit till att få en djupare inblick i problematiken. Byggledningssidan upplever att lagstiftningen är komplex vilket leder till att många projektledare/ byggledare väljer att inte återanvända schaktmassor. Byggledningssidan får oftast stöd och hjälp av miljöenheterna på kommunerna när det gäller frågor som berör återanvändning av schaktmassor men även när det gäller de olika kraven som finns i miljöbalken. Miljöenheten i samtliga kommuner är mer insatta i lagstiftningen men flera av dem upplever problem med tillgång till information och kommunikation mellan olika avdelningar och projekt inom kommunerna. Samtliga respondenter anser att en tydligare lagstiftning hade möjliggjort en ökning av återanvändningen av schaktmassor. De huvudsakliga slutsatserna som rapporten presenterar är att bristen på kommunikation är en bidragande faktor till att schaktmassor inte återanvänds samt att lagstiftningen försvårar arbetet med återanvändningen av schaktmassor. En begräsning i arbetet är att enbart tre mindre kommuner har undersökts. / At present, large quantities of excavated masses are transported to landfills instead of being reused for purposes in projects. This is because it is difficult to determine which masses are acceptable for reuse under the legislation. The legislation and requirements are legally complex and, in many cases, lead to misunderstandings. The purpose of this report is to gain an insight into how the reuse of excavated masses is worked on from a sustainability perspective in different municipalities and how the legislation affects the reuse of excavated masses. To investigate this, interviews with three smaller municipalities and a literature review were conducted and contributed to gaining a deeper insight into the problem. The construction management side feels that the legislation is complex, which leads to many project managers and construction managers choosing not to reuse excavated masses. The construction management department usually receives support and help from the environmental units with regards to issues concerning the reuse of excavated masses. Additionally, they acquire assistance with regard to the various requirements contained in the Environmental Code. The environmental unit in all communities is more familiar with the legislation, but several of them have experienced problems.These include access to information, communication between different departments as well as differences within projects of the community. All respondents believe that clearer legislation would have made it possible to increase the reuse of excavated masses.The main conclusions presented by the report are, that the lack of communication is a contributing factor to the fact that, excavated masses are not reused and that the legislation complicates the work with the reuse of excavated masses. A limitation in the work is that only three smaller municipalities have been examined.