I dagens samhälle råder det en stark norm kring att barn ska vara aktiva. Aktivitet tillsammans med krav på prestation eller brist på vila och återhämtning kan leda till stress. Jag har själv upplevt den aktiva normen i förskolan och sett ett behov av att skapa balans mellan aktivitet och vila. Tidigare forskning visar att mindfulness skulle kunna möta det identifierade behovet och har bidragit till arbetets form. Syftet är att genom ett utvecklingsarbete implementera mindfulness i förskolan och att efter fyra veckor undersöka de eventuella effekterna. Utvecklingsarbetet har genomförts i fyra olika barngrupper, på tre olika förskolor, i en stad i Sverige. Mindfulness har där gjorts till en mer eller mindre daglig rutin under fyra veckors tid. Genom en kvalitativ undersökningsmetod med intervjuer, observationer och dagboksanteckningar har jag sökt svar på arbetets frågeställningar: Hur framställer pedagogerna balansen mellan aktivitet och vila före och efter genomfört utvecklingsarbete? Och: Vilka faktorer kan tänkas påverka implementeringen av mindfulness i förskolan? Ett normkritiskt perspektiv har bekräftat att den aktiva och kravfyllda normen är mycket stark. Implementeringen av mindfulness visar sig utmana och förändra den aktiva normen, vilket kommer till uttryck i en känsla av större balans. Mindfulness har även gett upphov till lugnare måltider och en känsla av subjektivt välbefinnande hos barn så väl som pedagoger. Vad som även blivit tydligt är att det finns en mängd olika faktorer och förutsättningar som påverkat genomförandet i de olika verksamheterna. Normer kring ansvar och ledarskap, förhållningssätt och normativa förväntningar på barn har visat sig möjliggöra eller begränsa barnens tillgång till mindfulness. Genom att synliggöra dessa faktorer tror jag det är möjligt att införa mindfulness i förskolan på ett mer medvetet sätt.

Studie syftar till att förstå hur lärare samt elever upplever distansundervisning när det gällerderas digital kompetensutveckling, motivation samt balans mellan arbete och privatliv.Studien syftar även till att redogöra deras upplevelser när undervisningen sker på plats igen. Igenomförandet av studien syfte har vi använt oss av tidigare forskning om distansarbete samtdess möjligheter och utmaningar, kompetensutveckling, motivation bland både samtligagrupper. Även teorierna Work-Life-Balance, Krav-Kontroll-Stödmodell samt Herzbergsmotivationsteori ligger till grund för vår studie. Detta är en kvalitativ studie som gjorts medhjälp åtta intervjupersoner varav tre är lärare och fyra är studenter. Vi har använt oss av ettstrategiskt målstyrt urval där samtliga personer uppfyllt kraven utifrån våra aktuellaforskningsfrågor. Vi konstruerade två semistrukturerade intervjuguider som riktade sig motlärare och elever. Resultaten tyder på att respondenterna upplever att distansundervisning erbjuder en delfördelar för lärare och elever, men det medför även många utmaningar som väger tyngre änfördelarna. Bland våra respondenter såg vi att den digitala omställningen påverkade dem påolika sätt. Resultatet visar även hur den digitala omställningen påverkade relationen mellanläraren och elever, vilket i sin tur påverkade deras inställning gentemot arbete eller studierna.Resultatet visar att respondenternas motivation påverkas negativt under distansundervisningenoch att undervisning på plats upplevs som bättre på grund av den sociala kontakten. Vi märkteäven att den upplevda balansen mellan arbetsliv eller skolliv och privatliv blandrespondenterna beroende på deras livssituation. Vi fann dock en koppling till att en delrespondenter upplevde att deras balans försämrats till följd av digitaliseringen.

Höga krav och hög kontroll kan bidra till en hållbar arbetssituation. Det sociala stödet spelar likaså en viktig roll gällande främjandet av detta. Det är även av stor vikt att särskilja arbete och privatliv för att prestera och vara närvarande inom båda sfärer. Chefer tenderar generellt sett att inneha en roll med höga krav. Att arbeta inom en offentlig verksamhet innebär också höga krav eftersom det finns en förväntan att tillfredsställa olika aktörer. Denna studie syftar till att undersöka individers upplevelser av krav, kontroll och stöd i arbetet. Specifikt individer som innehar en chefsroll inom HR i offentlig verksamhet. Vidare belyses balansen mellanarbete och privatliv. Studiens empiri är insamlad genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv med den subjektiva verkligheten i fokus. Sex respondenter utgör studiens urval, varav två är män och resterande kvinnor. Dessa besitter en chefsposition inom HR-området och verkar inom den offentliga sektorn. Studien utgår ifrån teorier kring krav, kontroll och stöd i arbetet samt gränsdragningen mellan arbete och privatliv. Resultatet belyser att chefsrollen är komplex och innefattar höga krav. Det visar även att det kan finnas konflikter mellan arbete och privatliv i viss utsträckning eftersom ansvaret föravgränsning mellan dessa områden är individens. Egenkontrollen och stödet i arbetet kan variera men de höga kraven är bestående och påverkar arbetstagarens arbetssituation i varierande mån.

Varje år uppskattas värdet av offentliga upphandlingar i Sverige vara över 700 miljarder kronor. Där en offentlig upphandling innebär att en upphandlande myndighet vidtar åtgärder för att tilldela ett kontrakt till leverantörer avseende varor, tjänster eller byggentreprenader. Dessa varor, tjänster eller byggentreprenader har så kallade skall-krav som är en viss typ av krav som en upphandlande myndighet eller enhet kan ställa. Ett anbud som inte uppfyller ett skall-krav ska enligt huvudregeln förkastas. Dagens utvärderingsprocess är komplex, invecklad, kräver djup teknikkunskap och är tidskrävande. Risken att ett skall-krav missas i utvärderingsskedet är stor, vilket i sin tur har konsekvenser på budget och projekttidplan. Idag är dessa skall-krav beskrivande i text, med flera olika formuleringar för samma krav. Syftet med detta arbete var att ta fram en ny metod för Railroad Infra Sweden Consultants AB att utvärdera tekniska krav i upphandlingsdokument. Detta genom att digitalisera upphandlingsdokument och göra bedömningen av vilka krav som är uppfyllda tydligare, med syfte att underlätta utvärderingsprocessen. Under litteraturstudien hittades inga forskningsarbeten som behandlar anbudsutvärderingen, dock har det i närbesläktade forskningsarbeten nämnts och lyfts upp kompetens inom utvärdering av anbud. Lösningen för att hitta skall-krav var att omvandla textmassa till tabell. Detta genom att söka upp alla skall-krav i de tekniska dokumenten och sammanställa de i ett standardiserat tabellformat. Resultatet visade att den nya metoden att utvärdera anbud var smidigare, tog mindre tid och att inga skall-krav missades under utvärderingsfasen. Detta till skillnad från den befintliga metoden som tog längre tid och medförde att flera skall-krav missades. Med den nya utvärderingsmetoden i automatiserad Excelfil kan tekniska krav verifieras på ett noggrannare sätt där man inte missar skall-krav. Den nya utvärderingsmetoden betyder också att extra kostnader och förlorad tid i projektet minskar. / Every year, the value of public procurement in Sweden is estimated to be over SEK 700 billion. Where a public procurement means that a contracting authority takes measures to award a contract to suppliers for goods, services, or construction contracts. These goods, services or construction contracts have so- called shell requirements, which are a certain type of requirement that a contracting authority or entity can set. A tender that does not meet a must requirement, must according to the main rule, be rejected. Today's evaluation process is complex, complicated, time-consuming and requires deep technical knowledge. The risk that a requirement will be missed in the evaluation phase is high, which in turn has consequences on the budget and project schedule. Today, these requirements are descriptive in text, with several different formulations for the same requirement. The purpose of this work was to develop a new method for Railroad Infra Sweden Consultants AB to evaluate technical requirements in procurement documents. This is done by digitizing procurement documents and making the assessment of which requirements are met more clearly, with the aim of facilitating the evaluation process. During the literature study, no research papers are found that deal with tender evaluation, however, in closely related research work, competence in the evaluation of tenders has been mentioned and highlighted. The solution for finding shell requirements was to convert a mass of text into a table, by searching up all the shell requirements in the technical appendices and compiling them in tabular form. The results showed that the new method of evaluating tenders was smoother, took less time and that no requirements were missed during the evaluation phase, unlike the old method. With the new evaluation method in an automated Excel file, technical requirements can be verified in a more accurate way where you do not miss requirements. The new evaluation method also means that extra costs and lost time in the project are reduced.

Introduktion: Pandemin Covid-19 innebar ett helt nytt scenario med en snabb och stor omställning för hela hälso- och sjukvården. Flera operationssjuksköterskor fick ändrade arbetsuppgifter och arbetade på andra enheter under pandemin Covid-19. De ställdes därmed inför nya krav. I och med operationssjuksköterskors specifika yrkeskompetens arbetar de traditionellt sällan utanför operationsavdelningen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av att ställas inför nya krav under pandemin Covid-19. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sammanlagt intervjuades 14 kvinnliga operationssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudkategorier: ansträngande omständigheter, arbete utan vägledning och stabilitet i det nya. Av dessa huvudkategorier utformades åtta underkategorier. Konklusion: Operationssjuksköterskorna upplevde att de arbetade under ansträngande omständigheter och där de försökte finna stabilitet i arbetet. De upplevde att de hade bristfällig vägledning men de fick också möjlighet att ta del av nya erfarenheter. Kunskap från resultatet i studien kan möjliggöra identifiering av de områden som kan utvecklas och förbättras för att främja goda arbetsförhållanden för operationssjuksköterskor under eventuellt kommande extraordinära händelser. / Introduction: The Covid-19 pandemic meant a completely new scenario with a rapid and major change for the entire health care. Several operating room nurses were given shifted tasks and worked in other units during the Covid-19 pandemic. They were therefore faced with new requirements. Due to the very specific professional competence of operating room nurses, they traditionally don’t work outside the operating department. Aim: The aim of the study was to describe operating room nurses experiences of being faced with new requirements during the Covid -19 pandemic. Method: Qualitative interview study with inductive approach. A total of 14 female operating room nurses were interviewed. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Results: The result were presented in three main categories: exhausting circumstances, working without guidance and stability in the new. Of these main categories, eight subcategories were designed. Conclusion: The operating room nurses worked under exhausting circumstances and they tried to find stability at work. They had inadequate guidance, but they also had the opportunity to take part of new experiences. Knowledge from the result of the study can enable the identification of the areas that can be developed and improved to promote good working conditions for operating room nurses during any future extraordinary events.

Lärare i utökad utbildning i Sverige arbetar inte bara i utökad utbildning utan även under skoltid och i verksamhet mellan skola och utökad utbildning. Därför har lärare på utökad utbildning ett komplext uppdrag. Studier visar att lärare, både nationellt och internationellt, upplever psykiska problem. Det är dock få studier som har undersökt lärares olika arbetsuppgifter och psykiska hälsa, särskilt hos lärare som arbetar inom utökad utbildning. I den här texten använder vi en undersökning för att utforska lärares upplevda psykiska hälsa i relation till deras arbetsuppgifter under skoltid, utökad utbildning och de aktiviteter de ägnar sig åt. Vi använder modellen Job demand-control-support för att tolka respondenterna ' svar i undersökningen för att visa att lärare generellt ser sin psykiska hälsa som hälsosam när det gäller deras arbete under skoltid, utökad utbildning och aktiviteter som kopplar samman skola och utökad utbildning. Däremot ser lärarna sin hälsa som något mer hälsosam under utökad utbildning än under skoltid och aktiviteterna däremellan. Våra resultat visar också att lärares arbetsuppgifter är varierande och olika lärare har olika arbetsuppgifter, vilket bidrar till deras yrkes komplexitet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer i en kommunal verksamhet upplever att de organisatoriska förutsättningarna är för att utöva sitt ledarskap. Undersökningen har en kvalitativ inriktning där den empiriska datan samlats in via semistrukturerade intervjuer med åtta chefer på olika nivåer inom organisationen. Det empiriska materialet har analyserats med stöd i Karaseks och Theorells (1992) Krav-kontroll-stödmodell samt House (1981) teori kring socialt stöd. Resultatet visar att cheferna med mindre erfarenhet inom ledarskapsområdet har sämre förutsättningar än de chefer som har lång ledarskapserfarenhet. Cheferna i organisationen befinner sig både i en aktiv och spänd arbetssituation. En aktiv arbetssituation har positiva effekter såsom arbetsglädje, men å andra sidan uppger cheferna att de har en spänd arbetssituation som kan resultera i stress och förslitningar. Flertalet av cheferna får sällan andrum eller reflektionstid på grund av arbetsdagar som präglas av möten och administrativa arbetsuppgifter som upptar stora delar av deras tid. Sammantaget upplever cheferna en hög arbetsbelastning samtidigt som många av dem ställer höga krav på sig själva, något som kan bidra till att balansen mellan arbetsliv och privatliv suddas ut. Överlag upplever cheferna ett relativt gott stöd från omgivningen i arbetslivet, men att stödfunktionerna inte riktigt räcker till. Detta gäller framförallt de nya cheferna, som sällan får tillräckligt med stöd och utbildning för att kunna utvecklas som ledare men också för att kunna vara bra ledare för sina medarbetare. Resultatet i studien visar också att det finns ett samband mellan effektiva kommunikationsled och chefers förutsättningar att utöva sitt ledarskap. Därav är det av stor vikt att utforska detta område ytterligare i framtida studier. / The purpose of this study is to investigate how managers in a municipal organisation perceivethe organisational conditions for exercising their leadership. The study has a qualitative focuswhere the empirical data was collected through semi-structured interviews with eight managersat different levels within the organisation. The empirical material has been analysed with thesupport of Karasek and Theorell's (1992) demand-control-support model and House's (1981)theory of social support. The results show that managers who have less experience in the field of leadership are at adisadvantage compared to managers with extensive leadership experience. The managers in theorganisation are in both an active and tense work situation. An active work situation has positiveeffects such as job satisfaction, but on the other hand, the managers state that they have a tensework situation that can lead to stress and wear and tear. The majority of managers rarely gettime to breathe or reflect because their working days are characterised by meetings andadministrative tasks that take up much of their time. Overall, managers experience a highworkload while many of them place high demands on themselves, which can contribute to ablurring of the work-life balance. Overall, managers feel relatively well supported by their workenvironment, but that the support functions are not quite enough. This is particularly true fornew managers, who rarely receive enough support and training to develop as a leader but alsoto be a good leader for their employees. The results of the study also show that there is a linkbetween effective communication channels and managers' ability to exercise their leadership.Therefore, it is of great importance to explore this area further in future studies.

Background: Occupational Balance [OB] is a core concept with deep historical roots within Western occupational science. The concept is abstract and evolving with multidimensional perspectives shaped by socio-cultural contexts Purpose: The study’s purpose is to explore how Thai Occupational Therapy [OT] students experience their OB Method: An explorative, qualitative interview method was used on ten(10) Thai OT students and a qualitative content analysis was done on the collected data. Convenient- and snowball-sampling was used to recruit participants Results: The results revealed two categories on how the students’ experienced OB: Academic phases and students experience of occupational balance and Contextual factors and occupational balance Conclusions: Thai OT students experience imbalance due to the complex interplay between various external and internal factors such as academic demands, environmental factors, culture, and role expectations. Air pollution, in combination with being a student with certain expectations has impacted the experience of OB Implications: The results can be used for further research on OB, from both students and cultural perspectives. Educators can use the results to support their students who are experiencing imbalance due to academic demands. / Bakgrund: Aktivitetsbalans är ett kärnbegrepp med historiska rötter inom västerländsk arbetsterapipraxis. Begreppet är abstrakt med multi-dimetionella perspektiv som formats av sociokulturella sammanhang Syfte: Studiens syfte är att utforska hur thailändska arbetsterapeutstudenters upplevelse av aktivitetsbalans Metod: En utforskande, kvalitativ intervjustudie användes på tio(10) thailändska arbetsterapeutstudenter och en kvalitativ innehållsanalys gjordes på den insamlade data. Bekvämlighet- och snöbolls-urval användes för att hitta deltagare Resultat: Resultaten visade två kategorier på hur thailändska arbetsterapeutstudenter upplever aktivitetsbalans: De akademiska faserna och elevernas erfarenhet av aktivitetsbalans och kontextuella faktorer och aktivitetsbalans. Slutsats: Thailändska arbetsterapeutstudenter upplever obalans på grund av det komplexa samspelet mellan olika externa och interna faktorer så som akademiska krav, miljöfaktorer, kultur och rollförväntningar. Luftföroreningar i kombination med att vara student påverkar deras upplevelse av aktivitetsbalans Implikationer: Resultaten är relevanta för vidare forskning om aktivitetsbalans, både ur studenters och kulturella perspektiv. Lärare kan använda resultaten för att stödja sina studenter som upplever obalans i samband med akademiska krav.

Syftet med denna studie är att undersöka och öka kunskapen i hur skolkuratorer upplever etisk stress i sina dagliga arbeten. Valet av metod för studien blev kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts på skolkuratorer från tio olika grundskolor i åk 1-9. Jag har gjort fem intervjuer inom vardera av Tyresö och Haninge kommun, Det har varit sju kommunala skolor och tre friskolor som har medverkat. Resultat visar att samtliga av de tillfrågade skolkuratorerna upplever etiska dilemman i olika grad. Av respondenterna så upplever 40 % en obalans mellan krav och kontroll och att det är ett dilemma. Hälften av respondenterna upplever att de har en god balans mellan kontroll och etiska dilemman och resterande en delvis kontroll. Respondenterna använder sig av olika strategier för att handskas med dessa dilemman. Respondenterna upplever sig ha ett tillräckligt gott stöd innanför skolan, men att det externa stödet inte är tillräckligt. Skolans alltmer utvidgade uppdrag tas också upp som ett etiskt dilemma vilket innebär att skolan behöver lägga mycket tid på att motverka så att ungdomar inte hamnar i psykisk ohälsa eller kriminalitet. / The purpose of this study is to investigate and increase knowledge of how school counselors experience ethical stress in their daily work. The choice of method for the study is a qualitative method with semi-structured interviews. The interviews were conducted with school counselors from ten different primary schools. I have conducted five interviews in each of Tyresö and Haninge municipalities. There have been seven public schools and three independent schools that have participated. The results show that all of the school counselors experience ethical dilemmas to varying degrees. Of the respondents, 40 % experience an imbalance between demands and control and ethical dilemmas and the remaining a partial control. The respondents use different strategies to deal with these dilemmas. The respondents feel that they have sufficient support within the school, but the external support is not sufficient. The school`s increasingly expanded mission is also raised as an ethical dilemma, which means the school needs to spend a lot of time counteract so that young people do not end up in mental illness or crime.

Bakgrund och problem: En auktoriserad eller godkänd revisor är den somundertecknar revisionsberättelser. Under denna person finns det sedan oftaflera nivåer av medarbetare som hjälper till med granskningsarbetet. Dennastruktur utgör den hierarki som präglar yrket. Auktoriserade och godkändarevisorer har höga krav på sig, vilket ökar behovet av stöd och vägledning.Under högsäsongen är kraven ännu högre och de långa dagarna kan leda tilltrötthet och ökade stressnivåer samt försämrad prestation. Trots dessautmaningar finns det fortfarande nyutexaminerade studenter som söker sig tillyrket. Dessa har dock annorlunda förväntningar på arbetslivet jämfört medtidigare generationer. Idag efterfrågas kontrollmöjligheter allt mer dåflexibilitet och arbetslivsbalans är högre prioriterat än det tidigare varit. En godarbetsmiljö med stöd från arbetsgivare och kollegor stimulerararbetslivsbalans, vilket leder till högre prestation och ökat välmående, trotshögt ställda krav. Syfte: Denna uppsats syfte är att bidra till djupare förståelse för hur krav,kontroll och stöd relaterar till revisorers upplevda arbetsbelastning ochmöjligheten till att uppnå arbetslivsbalans. Metod: Studien har genomförts genom kvalitativ metod. Empirin har insamlatsgenom semistrukturerade intervjuer med elva stycken auktoriserade ochgodkända revisorer från småländska revisionsbyråer. Slutsats: Det bekräftas att det råder höga krav och hög arbetsbelastning inomyrket, detta särskilt under våren då det råder högsäsong. Detta skapar en presspå revisorerna och kräver att både kontroll och stöd finns för att hanteraarbetsbelastningen. Olika revisorer upplever olika grad av kontroll, demöjligheter som finns till kontroll inom yrket rör framförallt flexiblaarbetstider och möjlighet till att arbeta på distans, vilket utnyttjas i olikautsträckning. Stöd kommer från arbetsplatsen i form av ett socialt sammanhangoch från sin chef i form av förståelse och kommunikation. Även stöd frånpersoner i privatlivet är viktigt, även här är förståelse och kommunikationcentralt. Resultaten visar att kraven inom yrket är hanterbara, förutsatt attkontrollmöjligheter finns och att revisorn upplever stöd. Med dessa kriterieruppfyllda finns även goda möjligheter att uppnå arbetslivsbalans. / Background and problem: An authorized or approved auditor is the one whosigns audit reports. Below this person, there are often multiple levels of staffwho assist with the auditing work. This structure forms the hierarchy thatcharacterizes the profession. Authorized and approved auditors face highdemands, which increases the need for support and guidance. During the peakseason, the demands are even higher, and the long days can lead to fatigue,increased stress levels, and reduced performance. Despite these challenges,there are still recent graduates who seek a career in auditing. However, thesenewcomers have different expectations of the work environment compared toprevious generations. Nowadays, control and flexibility are increasingly indemand, as work-life balance is more highly prioritized than before. A goodwork environment with support from employers and colleagues fosterswork-life balance, leading to higher performance and improved well-being,even in the face of high demands. Purpose: The purpose of this thesis is to contribute to a deeper understandingof how demands, control, and support relate to auditors' perceived workloadand the possibility of achieving work-life balance. Method: The study was conducted using a qualitative method. The empiricaldata was collected through semi-structured interviews with eleven authorizedand approved auditors from accounting firms in Småland. Conclusion: It is confirmed that there are high demands and a heavy workloadwithin the profession, especially during the spring when it's the peak season.This creates pressure on auditors and requires both control and support tomanage the workload. Different auditors experience varying degrees ofcontrol; the possibilities for control in the profession primarily involve flexiblework hours and the ability to work remotely, which are utilized to varyingextents. Support comes from the workplace in the form of a social context andfrom one's manager in the form of understanding and communication. Supportfrom individuals in one's private life is also important, where understandingand communication also play a central role. The results show that the demandswithin the profession are manageable, provided that control opportunities existand the auditor feels supported. With these criteria met, there are good chancesof achieving work-life balance.