Personlig assistans är en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundläggande behov åt brukaren så att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohälsa och olycksfall. Denna lag utgör en rättighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag är brukares självbestämmande centralt. Det förekommer dock att bestämmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rättigheter ställs mot brukares rättigheter. Ingenstans finns det uttryckt att den ena lagen står över den andra men ofta utfaller praktiken i att personliga assistenter i dessa fall får ge vika för brukarens självbestämmande. Detta kan medföra praktiska problem för vårt uppsatsföretags personliga assistenter och dess brukare. Företaget som vi skriver vårt examensarbete för är ett privat assistansföretag med omkring 150 anställda personlig assistenter. En av deras viktigaste uppgifter är att matcha den personliga assistentens och brukarens intressen. Vi har i denna studie valt att inrikta oss mot psykosocial arbetsmiljö och ämnar genom intervjuer belysa ett antal personliga assistenters arbetssituation och deras tankar och upplevelser kring denna, med fokus på de motsättningar som kan uppstå i rättighetslagarna arbetsmiljölagen (1977:1160, AML) och lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (1993:387, LSS). Vi har valt att undersöka och besvara följande frågeställningar:   Vad uttrycker arbetsmiljölagstiftningen om den personliga assistentens rättigheter? Vilken inverkan har lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade på den personliga assistentens arbetsskyldighet? Hur upplever de intervjuade personliga assistenterna sin psykosociala arbetssituation? Hur förhåller sig den teoretiska konflikten i praktiken utifrån de anställdas perspektiv? Vi analyserar de personliga assistenternas psykosociala arbetsmiljö utifrån Karaseks krav och kontroll, Johnsons vidareutvecklade dimension av modellen med socialt stöd samt även Antonovskys KASAM-modell. Vidare använder vi lagstiftning till grunden för vår uppsats. Utgångspunkten är att en personlig assistent skall utföra de funktionshindrades rätt enligt LSS så länge arbetsuppgifterna inte är farliga, förbjudna eller kränker den personliga assistenten. Vi har kommit fram till att upplevelsen av arbetssituationen för våra intervjupersoner skiljer sig beroende på vilken känsla av sammanhang de känner i arbetet.

Militär och polis har vid en hastig överblick en gemensam nämnare, nämligen legal våldsanvändning som en väg att lösa sina respektive uppgifter. Vad ställer detta för krav i fråga om etik och moral på respektive yrkesgrupp? Finns det fler likheter och vad finns det för skillnader, ur ett etiskt och moraliskt perspektiv? Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka likheter och skillnader i krav på etik och moral det finns mellan officerare och poliser. Detta sker genom att beskriva vilka krav som ställs på en officer för att sedan beskriva vilka krav som ställs på en polis. Därefter sker en jämförelse och en analys i syfte att tydliggöra de likheter och skillnader som identifierats.  Uppsatsen visar att likheter förekommer i fråga om krav på att behålla sin etik i perioder då den inte sätts på prov och efter långa tider av passivitet i verksamheten. Likheter har även identifierats i respektive myndighets värdegrund då dessa ställer tydliga krav på sina anställda i fråga om människosyn och normer. Skillnaderna som har identifierats handlar bland annat om agerandet innan vapenanvändning. En officer har i uppgift att leda underställda i strid och blir tagen i anspråk när inga andra metoder har fungerat. En polis däremot, förväntas kunna ta till mindre våldsamma metoder för att lösa sin uppgift, innan han använder sitt vapen. Detta ställer högre krav på en polis. Ytterligare en skillnad som identifierats är förhållandet mellan befäl och underställd personal. Resultatet i detta fall visar att det ställs högre krav på en officer då dennes underställda har en lägre ålder, kortare utbildning och mindre livserfarenhet än polisbefälets underställda. / A quick overview tells us that legal use of force is the lowest common denominator between military officers and police officers. Which demands does this legal use of force make on the two categories, in terms of ethics and moral? Are there more similarities and what differences in an ethical perspective are there? The purpose of this essay is to identify the similarities and differences between military officers and police officers in terms of demands in an ethical and moral perspective. This is made by describing the demands on a military officer followed by a description of the demands on a police officer. Thereafter, a comparison and an analysis is made in purpose to clarify the similarities and differences which have been identified. The essay shows that similarities occur in question of keeping your ethics in times when it is not tested and after long periods of passivity in the daily activities. Similarities have also been identified in each authority’s declaration of values. The declarations of values are making demands in terms of human value and norms. The differences that have been identified are mainly about the behavior before use of violence. A police officer is expected to use other methods, in order to solve his assignment, before he uses his weapon. A military officer, on the other hand, is trained to lead subordinates in combat and is assigned when all other methods has failed. The demands on a police officer are therefore considered higher, in that very case. Another difference that has been identified is the relation between the commander and his subordinates. The result in this case shows that the demands on a military officer are higher due to the subordinates’ younger age, shorter training and lesser life experience, compared to the police officers subordinates.

Uppsatsen är skriven som en del i de studier i krigsvetenskap jag erhållit på Yrkesofficersprogrammets sista termin. Syftet med uppsatsen är att bidra till utvecklingen av de soldatutbildningshänvisningar som nyttjas vid Artilleriregementet.  Frågeställningarna lyder:  -          Tränas soldaterna vid Artilleriregementet, enligt utbildningsdokumenten som nyttjas, för att klara av de krav som ”Three block war” ställer?  -          Kompletteras eventuella brister vid utbildningen på Artilleriregementet, genom utbildningen som sker inför internationell tjänst?  Metoden som använts är deskription med tekniken litteraturstudier. Begreppet "Three block war" beskrivs därefter analyseras utbildningsdokumenten för att besvara frågeställningarna.   Analysen visar att soldater som gjort värnplikten på Artilleriregementet och därefter genomgått den gemensamma utbildningen som ges utlandsstyrkan fortfarande har ett behov av utbildning. Detta kopplat till om soldaterna skall klara av att verka i ett område som karaktäriseras av "Three block war".

Idag går majoriteten av eleverna vidare från grundskolan till gymnasiet. Valalternativen är många och eleverna ställs inför ett beslut som kan vara svårt att ta. Studien handlar om gymnasievalet och beskriver skolan under 1900-talet samt karriärvägledningsteorier och socialpsykologiska teorier som kan appliceras på elevernas beslutsprocess. Syftet är att undersöka faktorer som påverkar eleverna i deras val för att ge ökade kunskaper och insikt till studie och yrkesvägledningens profession. I en undersökning med elever från det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet har en kvantitativ metod använts. Parallellt har även en litteraturstudie bidragit med uppgifter från tidigare forskning inom området. Resultaten från studien visar hur eleverna uppfattar faktorer som kan påverka dem. Resultaten pekar på att eleverna anser att de väljer utifrån uppsatta mål som att gå en utbildning som ger bred grund för vidare studier och inte är så beroende av omgivningen. Studien visar också att det finns faktorer i elevens sociala sfär som påverkar dem vilket överensstämmer med tidigare forskning såsom föräldrar med högskoleutbildning eller ett samhällsklimat som idag förutsätter att ungdomar skolar sig längre än tidigare. / Today the majority of pupils proceed from the nine-year compulsory school to upper secondary school. There are several choices available and the pupils face a difficult decision. This study is about the choice of upper secondary school and describes the Swedish school system during the 20th century and the theories of career guidance and social psychology that can be applied to pupils’ decision-making. The aim is to examine factors affecting the pupils in their choices to provide increased knowledge and insight into the counselling profession. A quantitative method has been used in a study with pupils from the science programme in upper secondary school. In parallel, a literature study has contributed with data from previous research in this field. The results of the study show how pupils perceive the factors that may affect them. The results indicate that pupils make their choices on the basis of set targets like choosing an education that provides a broad basis for further studies and are not particularly affected by their social surrounding. The study also shows that there are factors in the pupil’s social sphere affecting them which is consistent with previous research, such as parents with higher education or a social climate that now requires that young people stay in education longer than before.

Abstract Title: The Swedish real estate companies choices of valuation within investment properties and its further effects on the qualitative characteristics of accounting. -A study of the Swedish real estate companies listed and non - listed on the stock market, after the application of the international rule board. Background and Problem: From January 2005, all companies, listed on a stock market within the European Union, are required to prepare their consolidated accounts using common set of International Accounting Standards, IAS/IFRS. In Sweden, this opportunity has also been given to non-listed companies, to voluntary implement these rules in their consolidated accounts. One difference between Swedish accounting rules and contemporary International rules, deals with the accounting treatment of investment properties, which foremost affects the real estate market’s accounts. In contrast to the Swedish Financial Accounting Standards Council’s recommendation RR 24, the new standard, IAS 40, permits a choice between different accounting alternatives. Investment properties can either be measured according to the Fair value model or the Cost model. By applying the Fair value model, enterprises get the opportunity to allow internal or external valuers to implement the valuation. Furthermore they can also choose if the fair value should be determined by market price/value or cash flow analysis. Difficulties concerned with the fair value model are that the market value has the tendency to follow inflation-developments and there is a high level of uncertainty in the valuation process. This combined with increased choices, can have negative effects on the qualitative characteristics of accounting; relevance, reliability, comparability and consistency. The International Standards has been implemented in Swedish companies and the first indications of the real estate companies’ choices regarding investment properties can be found in their published consolidated accounts for year 2004, as well as in the semi-annual reports for 2005. Therefore interests arose to find out if it exist any uniform accounting of investment properties among listed as well as non- listed Swedish real estate companies. Has a practice has occurred? and how has the quality of the real estate market’s accounting information been affected by IAS 40 and fair value? Purpose: The purpose of this study has been to state the choices the real estate companies, listed and non- listed, on the stock market, have made in compliance with accounting of investment properties, concerning the principles of valuation, valuers and the basis of valuation. On the basis of this, the possible causes of these choices and the further effects on the qualitative characteristics of the accounting; relevance, reliability, comparability and consistency, has been analyzed with independent auditors perspective on the subject. Method: This study has been carried out partly with a quantitative study of the real estate companies’ financial reports and partly with a qualitative study consisted of interviews with independent auditors. Result and Conclusion: All of the listed Swedish real estates companies have through cooperation chosen the Fair value model, mainly because the component depreciation is considered being a poor alternative. The majority have chosen both internal and external valuers to make the valuations. Through this combination companies can achieve better valuations as well as control and quality safety. All have chosen the cash flow analysis as the basis of valuation. This choice is due to the lack of a transparent market value. Only four of the non- listed Swedish real estate companies in this study, have chosen the fair value model. Due to their size and some loans listed on the market, these companies gain more by being comparable with the listed companies. The qualitative characteristic relevance is considered most beneficial, where reliability is considered least. Comparability and consistency are also considered beneficial, but there are some conditions to be considered for them in order to benefit more in the future. The conclusion can be drawn that there exist a uniform accounting of investment property only amongst listed Swedish real estate companies. Thereby a practice has occurred only amongst them. Since three out of four qualitative characteristics of accounting are considered being beneficial, the conclusion can be drawn that fair value measures have a positive effect on the Swedish real estates market companies’ accounts. / Bakgrund och problem: Alla bolag noterade på en reglerad marknad inom den Europeiska Unionen skall från och med januari 2005 tillämpa gemensamma redovisningsregler, IAS/IFRS standarder, vid upprättandet av koncernredovisningen. I Sverige har även onoterade bolag fått möjligheten att frivilligt tillämpa dessa regler i koncernredovisningen. En skillnad som förekommer mellan tidigare svenskt och ny internationellt regelverk berör redovisningen av förvaltningsfastigheter, vilket framför allt påverkar fastighetsbranschens redovisning. I motsatts till redovisningsrådets rekommendation RR 24 beviljar den nya standarden IAS 40 val mellan olika redovisningssätt. Förvaltningsfastigheter kan antingen redovisas till verkligt värde eller till anskaffningsvärde med komponentavskrivningar. Vid förstnämnda valet får bolagen vidare välja att låta interna eller externa värderingsmän utföra värderingen. Dessutom får de välja värderingsunderlag, där alternativen utgörs av antingen marknadsvärde eller andra värderingsmetoder som kassaflödesmodeller. Problemen med verkligt värde är att marknadsvärdet tenderar att följa inflationsutvecklingen och osäkerheten i värderingarna är stora. Detta i kombination med utökade valmöjligheter kan i sin tur vara skadligt för redovisningens kvalitativa egenskaper, relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet och begriplighet. Eftersom IAS/IFRS reglerna redan har trätt i kraft finns de första indikationerna på vilka faktiska val svenska fastighetsbolag har gjort gällande redovisningen av förvaltningsfastigheter i bolagens publicerade koncernredovisningar för år 2004 samt i delårsrapporterna för 2005. Härigenom har intresset väckts berörande om det förekommer en enhetlig redovisning av förvaltningsfastigheter bland svenska noterade respektive onoterade fastighetsbolag? Har en praxis uppkommit, och Hur har kvaliteten av fastighetsbranschens redovisningsinformation påverkats av övergången till IAS 40 och framförallt av införandet av verkligt värde i redovisningen? Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att, efter implementeringen av de internationella reglerna i koncernredovisningen år 2005, undersöka vilka val noterade respektive onoterade svenska fastighetsbolag har gjort vid redovisningen av förvaltningsfastigheter gällande värderingsprincip, värderingsmän och värderingsunderlag. Utifrån detta har sedan de möjliga bakomliggande orsakerna till dessa val samt effekterna på redovisningsinformationens kvalitativa egenskaper, tillförlitlighet, relevans, jämförbarhet och begriplighet undersökts med utgångspunkt från oberoende kunniga revisorers perspektiv. Metod: Denna studie grundar sig på dels en kvantitativ och dels en kvalitativ undersökning. Den förstnämnda kommer i uttryck genom en granskning av fastighetsföretagens finansiella rapporter och den sistnämnda genom intervjuer med ett antal oberoende revisorer med expertis inom området. Resultat och slutsatser: Samtliga noterade bolag har genom samarbete valt att redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Anledning har framförallt varit att alternativet med komponent avskrivningar är för dåligt. Majoriteten av dessa bolag har även valt att låta både interna och externa värderingsmän utföra värderingen. Genom denna kombination uppnås bättre värderingar, kontroll och trovärdighet. Som värderingsunderlag har samtliga valt kassaflödesmodeller, vilket kan förklaras med att det sker för få transaktioner på marknaden som försvårar den direkta avläsningen av marknadsvärdet. Bland de onoterade bolagen i studien har endast fyra bolag, valt att efterfölja de noterade bolagens handlingar. På grund av deras storlek och marknadsnoterade lån vinner dessa bolag på att bli jämförbara med de noterade bolagen. Resterande onoterade bolag antingen avvaktar eller missgynnas av att byta regelverk. Av de kvalitativa kraven gynnas relevansen mest och tillförlitligheten gynnas minst, Även jämförbarheten och begripligheten blir bättre av redovisningsalternativet verkligt värde men det finns förutsättningar till att dessa gynnas mer i framtiden. Av noterade bolagens enhetliga val och onoterade bolagens varierande val kan slutsatsen dras att det förekommer en praxis endast bland de noterade svenska fastighetsbolagen. Eftersom tre av fyra kvalitativa krav gynnas kan även slutsatsen dras att kvaliteten av den svenska fastighetsbranschens redovisning blir bättre med införandet av verkligt värde.

Det blir allt vanligare med etiska och miljömässiga märkningar på livsmedel. Med bryggkaffe som exempel är syftet med uppsatsen att undersöka konsumenters attityd till symbolerna KRAV, Rättvisemärkt, Rainforest Alliance och EU-symbolen för ekologiskt jordbruk. Genom att undersöka attityden kan möjliga förklaringar till det så kallade ”konsumentglappet” urskiljas samt förslag till hur glappet kan minskas. Den teoretiska huvudmodell som använts är ”The ABC-model of attitudes” och som analysunderlag används positionering och valkriterier. Strukturerade kvantitativa intervjuer utfördes på 140 konsumenter. Undersökningen visar att konsumenter har en positivare attityd till KRAV och Rättvisemärkt jämfört med Rainforest Alliance och EU-symbolen för ekologiskt jordbruk och väljer därmed i större utsträckning att köpa produkter med dessa symboler. De främsta förklaringarna till glappet är troligen att etik och miljöhänsyn idag inte är viktiga valkriterier vid köp av livsmedel. Glappet kan kanske minskas om symbolerna marknadsförs och framhålls i butik, om de blir mer trendigt att handla etiskt och miljömärkt samt om konsumenter får en större kunskap om de bakomliggande motiven till dessa typer av certifieringar.

Syftet med studien är att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljön och det psykologiska välbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens frågeställning utgår från att undersöka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt välbefinnande. Sex individer intervjuades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Resultaten indikerar varierade upplevelser gällande den psykosocial arbetsmiljö och det psykologiska välbefinnandet. Deltagarna upplever höga emotionella och kognitiva krav och relativt goda resurser. För att förbättra den psykosociala arbetsmiljön är det viktigt att skapa realistiska krav i förhållande till resurserna. Jämförelsen emellan den psykosociala arbetsmiljön och det psykologiska välbefinnandet tyder på en positiv relation dessa emellan.

Tjänstekvalitet är ett omdiskuterat begrepp inom den offentliga upphandlingssektorn. Även om många upphandlande myndigheter understryker vikten av god kvalitet vid en tjänsteupphandling upplever de ändå svårigheter med att definiera kvalitet samt utforma och ställa krav i tydliga, relevanta och mätbara kriterier. Uppsatsen behandlar hur kvalitet kan mätas vid offentliga tjänsteupphandlingar. Det utreds hur kompetens och erfarenhet kan utvärderas samt vilka faktorer som ska beaktas för att utforma proportionerliga och transparenta utvärderingskriterier. Inledningsvis sker en redogörelse för faser i upphandlingsprocessen som är av vikt för upphandling av kvalitet och därefter utreds begreppet tjänstekvalitet. Kvalitet som upphandlingskriterium, dess problem, praxis vid referenstagning samt olika tillvägagångssätt för att mäta kvalitet redogörs även.Slutsatsen som kan dras av uppsatsens analys är att kvalitet kan mätas på ett flertal olika sätt men att det finns ett antal aspekter som den upphandlande myndigheten bör beakta. Praxis kring referenstagning i utvärderingsfasen visar på att det finns en tydlig distinktion bland landets kammarrätter avseende tolkningen av Lianakis-domen. När referenstagning används som ett utvärderingskriterium ska en grundlig genomgång göras över vilka kriterier som kan leda till ett mervärde för tjänsten. Beställaren ska utforma genomtänkta kriterier som tydligt påvisar hur väl leverantören kan utföra uppdraget. Beställaren bör alltid behålla kontrollen över referenstagning. Dessutom ska beställaren aldrig formulera flera kriterier i en och samma referensfråga. Erfarenhet bör även alltid sättas i tjänstens kontext, och det är där bör-kraven kan ha avgörande roll. Den upphandlande myndigheten ska även vara tydlig i sin poäng/betygssättning av referenstagning och bör-krav. Varje poängnivå ska ha en beteckning, och en beskrivning över vilka kriterier som genererar en viss poängsats ska även finnas med i förfrågningsunderlaget. Intervjuer är ett utvärderingskriterium som kan ge svar på frågor som beställaren aldrig kan få genom referenstagning. Turordningslistor som har förespråkats för att minska antalet intervjuobjekt är dock inte alltid fullt så tillämpbara. Incitament/bonus och viten kopplade till kundnöjdhet och tvåkuvertsystem är modeller som kan underlätta för myndigheter att prioritera och beakta kvalitet i högre mån. Kvalitetsuppföljning bör markeras tidigt i upphandlingsprocessen och utgöra ett ska-krav. Den upphandlande myndigheten ska inte heller begränsa antalet utvärderingskriterier i tron om att fler kriterier kan leda till en osäkrare bedömning. Det är beställarens kunskaper kring utvärderingsprocessen som är avgörande. Fler och avgränsade kriterier kan i många fall gynna en upphandling.

Offentlig upphandling är inte endast ett sätt att tillförskaffa sig varor, utan kan också användas som ett samhällspolitiskt instrument för att verka för sociala mål som ställts upp. Hur de varor och tjänster som upphandlas produceras inverkar på de arbetsrättsliga och sociala förhållandena i leverantörskedjan, och genom att ställa sociala krav vid en offentlig upphandling kan den upphandlande myndigheten förstärka förtroendet hos invånarna. Trots en omfattande EU-rättslig reglering på området är det idag dock osäkert vilka möjligheter den upphandlande myndigheten ges att ställa arbetsrättsliga krav på leverantören av upphandlingsföremålet. Syftet med uppsatsen är att utreda i vilken omfattning en upphandlande myndighet kan ställa arbetsrättsliga krav vid en offentlig upphandling, samt utreda om förslaget till nytt klassiskt upphandlingsdirektiv kommer innebära några förändringar för den upphandlande myndigheten vad gäller möjligheten att ställa arbetsrättsliga krav.  Av uppsatsen framkommer att det inte finns någon klar gräns vilka arbetsrättsliga krav den upphandlande myndigheten får ställa på leverantören vid en offentlig upphandling. Den största möjligheten att ställa ett arbetsrättsligt krav torde föreligga om kravet ställs såsom ett tilldelningskriterium, då EU-domstolen har klargjort att sociala krav får ställas för att tillgodose behov hos personer samt att ett tilldelningskriterium inte behöver vara kopplat till upphandlingsföremålet, utan det kan vara kopplat till hur en vara eller tjänst produceras. Förändringarna i förslaget till nytt klassiskt upphandlingsdirektiv innebär inte att möjligheterna att ställa arbetsrättsliga krav vid en offentlig upphandling ökar, dock ges den upphandlande myndigheten genom förslaget mer stöd i valet av vilka arbetsrättsliga krav som är tillåtna att ställa. / Public procurement is not only a method to acquire goods, but can also be used as a sociopolitical device to gain social visions. The method that supplied goods and services are produced by affect the labor and social conditions in the supply chain. By acquiring social conditions in a public procurement the procuring authority may strengthen the reliance of the citizens. Despite a comprehensive EU legislation in the area, it is uncertain which labor requirements the procuring authority may impose the supplier. The purpose of this thesis is to investigate to what extent a procuring authority may impose labor requirements in a public procurement, and to investigate if the proposal to a new procurement directive will result in an opportunity to impose labor requirements on the supplier. This thesis has concluded that it is not clear what labor requirements the procuring authority may demand the supplier of a public procurement. The biggest opportunity to demand a labor requirement to a supplier is by using award criteria. The Court of Justice of the European Union have clarified that social requirements may be used to meet needs of individuals and that award criteria do not need to be connected to the object of the procurement, but can be connected to the production of the goods or services of the contract. The thesis has also shown that the changes in the proposal to a new procurement directive do not increase the possibilities to require labor requirements in a public procurement. However, it does give the procuring authority further support in the choice of which labor requirements it may require.

Syftet med detta projekt är att få en bredare förståelse för hur en policyimplementering går till. För att göra detta möjligt har jag gjort en studie på ett företag genom att intervjua anställda med olika befattningar och undersökt vad som har skrivits i organisationens verksamhetsdokument. Dessutom har jag gjort litteraturstudier för att få tips och vägledning om andra effektiva metoder för policyimplementering. Jag har observerat att det saknas instruktioner för vad man vill uppnå med policy på organisationen. Dessutom har jag märkt att det inte står beskrivet hur man har tänkt förmedla policyn till hela organisationen. Orsaken till detta sägs vara att ledningen inte har bestämt vikten av policytillämpningen. Därför har olika förbättringsförslag lagts och bland dem finns det tre olika förmedlingsprocesser som ska förbättra policyimplementeringen på organisationen.